Ann Demeulemeester höst/vinter 2012

Ann Demeulemeester höst/vinter 2012

Jag tror inte på påståendet att kvinnor skulle vara bättre än män (”bögarnas konspiration blaha blaha”) på att designa för kvinnor. Diskussionen om kvinnoförnedrande mode återkommer ständigt, nu senast i den amerikanska modekritikern Robin Givhans märkliga tolkning av Rick Owens höstvisning (varför nät framför ansiktet och en låt om transor som förolämpar varandra skulle vara kvinnofientligt är ett mysterium).

Ann Demeulemeester är i stället en sådan designer som sägs göra kvinnor starka. Belgiskans kläder är oerhört smickrande i sin avslappnade androgynitet, även om man kan diskutera hur feministiskt det är att man behöver blanda in herrskrädderi för att dammode ska uppfattas som stärkande. Bästa exemplet på resultatet är kanske Anns bästis Patti Smith.

Höstkollektionen som visades i foajén på Théâtre National de Chaillot gick uteslutande i svart och kornblått. Lårhöga läderboots och bicepshöga skinnhandskar kompletterade hellånga ärmlösa fodral. Skrynkliga mc-jackor och skinnkjolar bildade chica mc-ställ. Riktigt suggestiva var de skulpturala läderplaggen i blått, med dubbla kragar och dragkedjor som slingrade sig runt armarna. Feminint, hårt och poetiskt.

Men varför det där håret? Ett fågelbo av spikes och fjädrar lika fånigt som Lisbeth Salanders hittepågoth. Punkigt? Nej. Distraherande? Ja.

Text Linda Leopold