Facebook Search
  • bon.se

Bon.se

  • KATEGORIER
    • Mode
    • Fråga Modedoktorn
    • Musik
    • Konst
    • Litteratur
    • Skönhet
    • Resor
    • Listor
    • Återblickar
    • Fest
    • Bortom det svenska modeundret
  • KRÖNIKOR
  • MODEVECKOR
    • Stockholm A/W 2019
    • Stockholm S/S 2019
    • Stockholm A/W 2018
    • Stockholm S/S 2018
    • Stockholm A/W 2017
    • Stockholm S/S 2017
    • Stockholm A/W 2016
    • Stockholm S/S 2016
    • Stockholm A/W 2015
    • Stockholm S/S 2015
    • Stockholm A/W 2014
    • Stockholm S/S 2014
    • Stockholm A/W 2013
    • Stockholm S/S 2013
    • Stockholm A/W 2012
    • Stockholm S/S 2012
    • Stockholm A/W 2011
    • Stockholm A/W 2011
    • Stockholm A/W 2010
    • Stockholm A/W 2009
    • Stockholm S/S 2009
    • Stockholm A/W 2008
    • Stockholm S/S 2008
  • MODEBILD
  • ABOUT
    • Contact
    • Studio Bon

Jakten på någonting nytt

”Ytorna rena, kaklet putsat, byxorna erbarmliga. Passar perfekt bland ett par nya löparskor på Instagram.”

Text Kristofer Andersson

Krönika

Publicerat 12 mars 2015

”Nyligen deklarerade ‘trendgurun’ Li Edelkoort att modevärlden gått under av sin egen tyngd: produktionsförhållanden, relationen mellan press och pr, bloggarna och utbildningssystemen – alla fick de symbolisera modets död.”

Kanye West för Interview Magazine. Fotografi Steven Meisel.

”The only sensible way to live in this world is without rules”, sa Heath Ledger i The Dark Knight 2008. Och igår tog Paris modevecka slut.

Tyvärr har det förstnämnda ingenting med det sistnämnda att göra. Jag skrev bara ned Heath Ledgers citat för att påminna mig om att det faktiskt är möjligt att gå en annan väg, att reglerna inte behöver vara på förhand givna. Det finns en oupptäckt glänta någonstans i skogen.

***

Är det någonting som modevärlden visat under den senaste säsongen så är det att den älskar redan etablerade regler. Sjuttiotal – utsvängd byxa! Goth – svart! Street – limiterad t-shirt! Alla ska veta vad hen får. Säkert super ur ett konsumentperspektiv, definitivt själva poängen, men som själslig stimulans just nu undermåligt. Hur mycket jag än brukar tilltalas av Lanvins romantik, Bianca Chandôns housedrömmar eller Saint Laurents kitsch måste jag, bara för en stund, resa bort.

Bort från Raf Simons version av Adidas Stan Smith (byt ut ränderna mot ett präntat ”R” och låt dem kosta tre gånger ursprungspriset). Bort från löjliga Been Trill och Off-White  (vars enda USP är att det är Kanye Wests kompisar som står bakom). Bort från flyktiga versioner av ”sjuttiotal” (känns som att jag slattar runt på en miljöpartistisk kick-off med Almost Famous som maskeradtema).

***

Nyligen deklarerade “trendgurun” Li Edelkoort att modevärlden gått under av sin egen tyngd: produktionsförhållanden, relationen mellan press och pr, bloggarna och utbildningssystemen – alla fick de symbolisera modets död.

Hon har såklart fel: Mode klarar sig alltid. Så länge någon bär en längtan efter att definiera sig själv, eller verka utanför majoritetens regler, lever mode vidare. Det sker bara inte nödvändigtvis i catwalkens rampljus, eller ens i de späda specialistbutikernas varulager. Förstås finns undantag.

Det råkar bara vara samma undantag som för tio år sedan.

I övrigt få frätskador. Ytorna rena, kaklet putsat, byxorna erbarmliga. Passar perfekt bland ett par nya löparskor på Instagram. För att låna en annan filmreferens: den tokige professorn Ian Malcolm i Jurassic Park:

“You stood on the shoulders of geniuses to accomplish something as fast as you could, and before you even knew what you had, you patented it, and packaged it, and slapped it on a plastic lunchbox, and now you’re selling it.”

***

Min dörr till livet, oavsett om det handlar kläder, kärlek, litteratur eller politik, har alltid varit musikens. Mitt modeintresse är mest en följd av att Chris Lowe i Pet Shop Boys en gång i tiden var jävligt snygg i Issey Miyake. Därför har jag inga problem att vända andra kinden till och, i väntan på att någon åter ska riva regelboken, kopulera med Scientific Dreamz of Us nyligen utgivna album Dreamcode. Eller läsa My Family and Other Superheroes av Jonathan Edwards.

Där: en oväntad glänta, som bara kan hittas av den som gått vilse.

Taggar:

Adidas Stan Smith, Almost Famous, Batman, Been Trill, Chris Lowe, Dreamcode, Heath Ledger, Ian Malcolm, Issey Miyake, Jonathan Edwards, Jurassic Park, Kanye West, Kristofer Andersson, Li Edelkoort, My Family and Other Superheroes, Paris Fashion Week A/W 2015, Pet Shop Boys, Saint Laurent, Scientific Dreamz of U

Mer från Kristofer Andersson

Återblickar

Historiebajtarna

Kristofer Andersson förklarar varför antologin Svensk poesi är modernare än Off-Whites Virgil Abloh.

Text Kristofer Andersson

Krönika

Kulturvärldens fiskdamm

Kristofer Andersson uppmanar alla kreatörer och kritiker att sluta nätverka omgående.

Text Kristofer Andersson

Krönika

Du måste fortsätta vara hungrig

Text Kristofer Andersson

Krönika

En fest av män, för män

Kristofer Andersson: ”Må bäste leverantör av gratisprodukter vinna.”

Text Kristofer Andersson

Krönika

Snälla, var lite snällare mot varandra

Avveckla ordet ”dumsnäll” omedelbart.

Text Kristofer Andersson

Bon 70

Den starka, tysta typen

Malin Buska har tagit sig från tystnadens Övertorneå till världen. Efter fjolårets internationella filmdebut med The Girl King är hon redo för nästa stilla steg.

Text Kristofer Andersson

Fotografi Jermaine Francis

Mode Tereza Ortiz