Annah Björk

Selfie selfie på skärmen där

Selfie, selfie på skärmen där, säg vem som skönast på webben är. Det sociala självporträttet har länge varit känt som en bekräftelseapparat för flickor. Men nu är det hög tid att uppgradera selfien till ett feministiskt politiskt statement.

En gång, för inte allt för länge sedan, var selfien utskälld och pinsam. Någonting för kvinnor i psykiskt obalans eller med en extrem bekräftelsetörst. Selfien var kvinnofientlig, anklagades för att uppmuntra narcissism och till och med för att verka frånstötande från vänner och familj. Oavsett vad, så är selfien numera lika känd som sina utövare. Alla vet vad det barnsliga ordet betyder och innebär. Sedan sitt genomslag med ”Årets ord”-utmärkelsen i Oxford Dictionaries 2013 har det digitala självporträttet blivit en självklar del av – främst – unga människors vardag och kommunikation. Appar som Facebook, Instagram och Snapchat bygger till stor del på det egna ansiktet som kommunikation.

Men det är dags att radera idén om selfien som någonting dåligt. Annars ligger jag risigt till. Mitt eget Instagram-flöde skulle kunna bjuda in till en hel utställning av bilder på Mig Mig Mig. Jag på häftiga platser, jag i ny frisyr, med en cool intervjuperson. Jag ensam, skruttig och kanske lite vemodig. Jag på fest och som king of the world. Gör det mig till en narcissist? Nope. Det här är mitt liv. Så som jag vill att mitt nätverk ska se det och den personen jag vill att de ska interagera med. Det händer att jag testar att lägga upp någonting annat än en bild på mitt lilla fejs, som en vacker utsikt eller en rolig skylt. Det ger inte många likes. Jag lägger upp bild på en kompis, det blir inte många röda hjärtan (mest hens mamma och våra få gemensamma vänner).

Det är den upprepade kontakten med avsändarpersonen i realtid som är framgångsfaktorn med selfien. Det som uppstår när en grupp människor börjar prata med varandra genom bilder på sina egna ansikten och kroppar. Helst ska den vara helt autentisk, man ska själv ta fotografiet av sig.

”Det är också viktigt att bilden publiceras omedelbart. Jag galen om det är något fel med internet så att bilden inte kommer upp. Liksom, ”Här har jag stått och gjort bort mig, och vad får jag? Man offrar hur främlingar uppfattar dig” säger en av de personer som Lisa Ehlin, doktorand på Modevetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, intervjuat för sin forskningsartikel The subversive selfie: redefining the mediated subject. I artikeln driver hon, lutad mot bland annat Foucault och Butler, tesen att selfien i själva verket är en subversiv akt, ett politiskt statement i det feministiska rummet. Som existerar tack vare den nya teknologin och de spegelvända kamerorna i telefonen.

Att selfiens status är på god väg att uppgraderas finns det många andra tecken på, även utanför den akademiska världen. Septembernumret av amerikanska magasinet Interview, som grundades av Andy Warhol, har fått titlen ”#The #Me Issue” och är ett helt nummer tillägnat kärlekshistorien mellan den nya teknologin och modevärlden. Omslaget kommer i åtta olika versioner och saknar helt fotograf och stylist. Det är istället Madonna, Miley Cyrus, Victoria Beckham, Kim Kardashian, Jennifer Lopez, Selena Gomez, Zayn Malik och Mert Alas som har tagit bilder på sig själva som pryder tidningen. Inne i tidningen har ytterligare 150 modepersonligheter med framgångsrika Instagramkonton gjort samma sak. Det är förstås lite bakvänt när printmedia lägger digitalt innehåll i sina glossiga sidor – bilderna i Interview är inte selfies i dess rätta bemärkelse eftersom de inte går att interagera med. Jag kan inte skriva ”<3<3<3 awe!!!!” på Miley Cyrus bild, bara bläddra vidare. Eller möjligen ta en bild av tidningen, posta och tagga in Miley. Men det höjer selfien – samtidigt som den likställer Hollywood-stjärnor och toppmodeller med vanliga svenska tjejer som tycker om att interagera i samma rum som dem.

På Instagram är alla lika värda, i selfiens kanaler alla kroppar välkomna. Man kan ju till och med försköna, förminska och förstora valda delar av sig själv i så kallade ”beautify-appar”. Eller, om man är kändis och vill ha samma effekt, publicera en bild helt utan smink. Det är själva friheten i att det inte finns någon redaktör eller annonsör som sätter normen för vad som är vackert eller effektivt som har skapat det demokratiska och feministiska rummet. Det finns inte längre något manligt filter att passera och tillfredsställa. Makten ligger helt hos de unga kvinnor som tar selfien, och de som interagerar med dem. Ett sätt att utrycka sig, ”en estetisk form av motstånd” skriver Derek Conrad Murray vid University of California-Santa Cruz Art and Visual Culture. Den manliga blicken är förbisedd, den finns inte ens i de sociala kanalerna i samma utsträckning som de kvinnliga och om de är det vänder sig inte bilderna till dem. Selfien är oftast kvinnor som kommunicerar med kvinnor. Ett forum där kvinnor är tillåtna att älska sig själva och uppmuntras att vara stolta över det de är.

Ett tydligt exempel är Zara Larsson, som lyckas provocera så många (framförallt män) bara genom att strunta i mellanhänder och kommunicera rakt ut med sin publik. När det dyker upp troll i kommentarsfältet på hennes Instagram är det nästan uteslutande män som förvirrat sig in och blivit så fruktansvärt provocerade att de måste skriva av sig sin skit. En liknande bild på poserande snygg tjej i magasin plåtad av flickfotograf hade inte triggat de reaktionerna. Men Zara Larsson och hennes systrar fortsätter att posta till varandra.

De senaste månaderna har selfiebilderna gått ännu längre när det kommer till att ta kontroll över den egna kroppen och rätten att uttrycka sig med den. Zara Larsson är en av dem som postar bilder på sig själv så topless det går att vara utan att bli portad från appen. Andra artister är aktiva i Free the Nipple – en kampanj som vill avsexualisera den kvinnliga kroppen och jämställa den med den manliga.

Män som postar selfies då? Jo, men det är en helt annan artikel. Enligt forskning som gjorts av Jesse Fox vid Ohio State University tenderar män som postar mycket selfies att oftare vara narcissister. Ja, till och med psykopater.

Det här är en artikel som jag skrivit för Göteborgs-Postens kultursidor.