Frida Vega Salomonsson

Om långdistans.

Du har antagligen fått den här frågan tidigare och säkerligen redan svarat på den … Men det hade varit fint att få höra dina tankar och kanske få några tips. Hur fixar en ett distansförhållande? Och hur får en det att fungera i längden? Jag inledde ett nyligen och är så kär att jag kan explodera närsom. Men saknaden är stundtals olidlig. Hur hanterar du det (om du upplever det?) Och vad tycker du en bör tänka på i längden?

Jag och M hade först långdistans när vi precis träffats, då bodde vi ju i olika länder i några månader och åkte mellan. Det här var nog den jobbigaste perioden eftersom en var helt nykär och nervös över det nya och sköra som en var så rädd om. Så jag förstår att det är jobbigt om ni precis träffats.

Men samtidigt en av våra finaste perioder. Hur jag nervöst med svettiga handflator hämtade upp honom på Centralen, shotade vodka på mitt köksgolv och tog med honom till klubbar för att träffa alla mina vänner. Hur han överraskade med att vänta på mig på flygplatsen, röka cigaretter precis utanför terminalen, äta falafel vid Tempelhof och bli lite för fulla på Berghain och råka säga ”jagälskardig” tredje gången vi ses.

Så värdesätt saknaden och det pirriga när ni väl ses. Jag längtade lite tillbaka till det där när vi sen flyttade ihop. Det finns en charm i det också, att resa, vara pirrig och hångla upp varandra på flygplatser. Så försök hitta ro att tänka att det inte är 4ever som ni ska vara isär.

Nu när jag och M varit ihop i snart 2år så är det mycket lättare, vi vet vart vi har varandra och det är nog mest bara bra att sakna lite. Först och främst så är det skitviktigt att inte pausa sitt liv och sätta sig på en pall och vänta på att ens partner ska komma hem igen. Så att ni kan börja leva som ni gjorde innan. Utan lev life. Du måste skapa nya egna rutiner och saker att göra. Exempelvis.

Häng med vänner.
Fika någonstans där du inte fikat förut.
Hälsa på din morfar/mormor/farmor/farfar.
Gå på konsert.
Baka kladdkakor.
Gå på långa promenader.
Testa någon ny aktivitet, dansa/dreja/blogga.

Köp något fint du kanske inte behöver.
Lyssna på podcasts.
Färga/klipp håret.
Testa nya recept.
Kompisdejta någon du inte känner så bra.
Drick öl och dansa.

Skypea mycket! Det behöver inte vara att ni pratar aktivt, utan ha bara på Skype medan ni lagar mat, slösurfar eller borstar tänderna. Bara småsnacka och häng liksom, så som det skulle vara om ni var med varandra. Samt ha skypesex, det är mer najs än du tror.

Småprata på Facebook, skicka länkar till varandra, skicka bilder på vad du gör, se samma film samtidigt och prata om den efteråt, spara pengar och besök varandra så ofta som det går. Osv.

Om det är meant to be och om relationen känns värdefull för er båda så fixar ni det.

Some thoughts on long distance relationships.