Frida Vega Salomonsson

Q/A #1 Feminism

Tror du att många känner sig hotade av/negativa till/oförstående av feminism på grund av klass? För min egen del har jag inte fått en enda timme feminism- och genusundervisning förrän jag kom till universitet, och dit kommer ju inte alla. Jag tänker att man är rädd för det okända och det är därför många män och kvinnor stöter bort feminism som “fjanteri”.

Ja, absolut. Jag har visserligen gått på ett bra gymnasium och bor i innerstan nu. Men innan dess är jag är först uppväxt ute på landet och sedan i en förort. Jag hade nog inte fått samma utrymme att utveckla dessa tankar där. Generellt handlar det nog mycket om att en behöver få en plattform att prata om feminism, att stöta och blöta och diskutera med personer. Om en växer upp i områden där få har föräldrar som studerat eller det generellt finns lite kultur hemma. Så kanske en inte kommer i kontakt med de här analyserna.

Feminister från priviligierade förhållanden måste vara medvetna om att de är just priviligierade, och att frågan om kvinnors rätt kan se helt annorlunda ut för någon med helt andra ekonomiska och sociala förhållanden. Ta till exempel en feminist från Södra Latin. Hen har förmodligen fått chansen att diskutera och ha åsikter om massa saker, förmodligen har det också varit rätt coolt att tycka dessa saker. Kanske är kvinnoförtrycket det enda förtrycket som denna person fått erfara. Om man sedan jämför denna persons erfarenheter med någon med en helt annan klassbakgrund så kanske man ser att här finns massa andra former av förtryck, och dessa påverkar varandra.

 

 

Anser du att jämställdhetsfrågor är mer väsentliga, eller låt oss kalla det viktigare, i dagens samhälle än miljöfrågor?

För det första så tycker jag inte om att väga samhällsfrågor mot varandra, eftersom dom sällan utesluter varandra? Det slutar alltid med att någon frustrerat skriker ”Amen barnen i Afrika då, det är ett riktigt problem!”. Utan att själv någonsin skänkt en krona till någon organisation eller köpt sitt kaffe fairtraid.

För det andra har feminism och kapitalism mycket med varandra och göra, kapitalismen är orsaken till miljöproblemens enorma omfattning. Vi har just nu ett ekonomiskt system som kräver ständig tillväxt, som bara blir möjligt om resurserna är oändliga, vilket tyvärr våra resurser inte är. För att ett kapitalistiskt samhälle ska fungera så måste det finnas konsumtion. För att samhället ska känna ett så stort behov av att konsumera, mer än det vi egentligen behöver för att överleva, så måste vi vara otillräckliga som vi är.

Reklam, media och samhället i en geggig symbios lär oss tidigt att det finns en perfekt bild av kvinnan och mannen, som vi kan närma oss genom konsumtion. Skönhetsprodukter och kläder för att bli vackrare och kvinnligare. Stora bilar eller klockor för att bli framgångsrikare och manliga. Feminism går emot att sträva efter ett enda ideal som kvinna eller man. Att försöka konsumera, förändra sig och anpassa sig för att rymmas i en snäv roll.

 

Någonstans i en diskussion om feminism och våldtäkt och “vems fel” och korta kjolar och “sända signaler” fick jag den här kommentaren:

“Om du inte låser ditt hus, och du blir rånad – är det ju delvis ditt fel. Det är inte ditt fel att rånarna kom dit just då… samtidigt hade du ju inte blivit rånad ifall du hade låst.”

Den här personen menade att det visst kan vara delvis offrets fel, för om offret inte hade agerat som det hade agerat så hade det kanske inte skett osv. Det var längesen och jag kommer inte ihåg. kommer bara ihåg att det äcklade och störde mig så jävla mycket. kunde inte svara nåt bra.

så min fråga är: VAD SKA MAN SVARA

I Sverige finns det precis som i övriga världen något som kallas för våldtäktskultur. I en våldtäktskultur finns en ständigt närvarande medvetenhet och rädsla inför det faktum att det alltid finns risk för att bli utsatt för sexuella övergrepp. Det här leder till att kvinnor växer upp under vetskapen att dom måste förhålla sig till detta som ett ständigt hot. Att gå omvägar för att slippa gå igenom parker eller vägar utan belysning sent på kvällen eller lära sig att hålla koll på sin drink under utekvällen för att ingen ska kunnat lägga något i den.

Den här synen på brott blir jävligt skev. Om ett brott begås, ska gärningsmannen straffas och hållas skyldig. Men när skulden skjuts över på offret sker en obalans, det är det som gör våldtäkter unika som brott. Ett tecken för en våldtäktskultur är hur kvinnorna skuldbeläggs för sin egen våldtäkt om dessa inte följer reglerna som den rådande våldtäktskulturen kräver utav kvinnorna, när det gäller hur dessa själva ska förebygga risken att bli utsatt.

Svara att det är absurt att prata om korta kjolar, prata istället om varför män våldtar. Det beror inte på korta kjolar eller djupa urringningar. Våldtäkter skulle inte upphöra att ske bara för att alla kvinnor gick omkring i bruna manchester overaller och trädde prasslande pappåsar över huvudet.

Jag tror kanske inte att personen i fråga också tycker att män inte ska gå runt i så dyra kostymer eller ha dyra klockor. Med dessa dyra attribut ute på stan, ber de om att bli rånade? Är det delvis deras fel om de blir rånade?

 

Undrar hur du ser på situationen som varit i Umeå nu med de tre killarna som släppts efter en våldtäkt i höstas? Den där det i tingsrättens beslut stod att hon kanske bara höll ihop benen när de tog upp flaskan för att hon var lite blyg alltså.

Det är sånt här som på riktigt får mig att börja gråta, jag blir så jävla ledsen. Det är en sjukt sorglig konsekvens av våldtäktskulturen samt våldtäcktslagen som utgår från att kvinnan är fri att ha sex med tills hon säger nej. Det måste vara tvärtom. Kvinnan får inte ”has sex med” tills hon säger ja. Det här är verkligen inte första gången förövare frias eftersom offret inte bedömts ha gjort tillräckligt med motstånd. Knäpper händerna och ber för samtyckeslagen. För våldtäktskultur, se frågan ovan.

 

 

Hur ser du på separatism som ett feministiskt verktyg?

Jag var tidigare ganska negativ då jag aldrig i något sammanhang vill dela upp efter kön. Men har ju därefter kommit till insikt med att en nog får gräva lite där en står, vi kan inte blunda för att det fortfarande finns grupperingar i samhället med olika status. Då kan positiv separatism vara ett bra verktyg efter dom förutsättningar vi har idag. Separatism är inte en lösning, utan ska nog ses som en strategi eller experiment.

Vissa individer i förtryckta grupper förstår inte att de är förtryckta förrän någon påtalar och visar detta för hen. Då kan ett separatistiskt sammanhang vara det utrymmet en behöver för att, utifrån andra kvinnors erfarenheter och kunskaper, förstå var en befinner sig och varför det är fel. Eller att kvinnor inte fritt uttrycker sig i sammanhang med män pga. den konstant närvarande könsmaktsordningen som infiltrerar, till och med ett samtal mellan män och kvinnor (som står på samma sida) om jämställdhet och feminism.

Men som sagt, det finns risker med separatism som är att en lätt får för sig att det existerar någon slags ”gemensam kvinnlig erfarenhet”. Alla kvinnor har inte samma erfarenheter och alla kvinnor är inte feminister. Det finns vissa män som är mer förtryckta än vissa kvinnor. Och att tala om kvinnor som en enhetlig grupp kan också vara skadligt på sikt för en befäster att kvinnor är just kvinnor.

 

Hur ser du på (enligt mig ohälsosamma) sexuella relationer som SM? Ok möjligen ledande fråga, men du svarar nog ärligt ändå.

Möjligen väldigt ledande fråga men det gör inget, för jag håller inte med dig. Jag väljer att anta att du med SM menar sadomasochism som lägger vikt vid samförstånd och ömsesidighet i BDSM-relationer. Inte sadism och masochism som är något annat.

BDSM handlar inte om hänsynslösa övergrepp och en ursäkt för att få slå sin brud/snubbe mot dennes vilja i sängkammaren. Det bygger på att båda parter är otroligt lyhörda, säkerhetsord för att avbryta om någon vill det och tydliga regler och riktlinjer. Jag tror att SM med sitt lyhörda samspel kan vara betydligt hälsosammare än många andra ”vanliga” sexuella relationer med tjatsex, orgasmjakter och bara ena partnerns njutning i fokus. Slap me bitch. 

Tips på bra feministiska bloggar och kvinnliga förebilder.

Tips nummer ett är att gå med i tex forumen ”Fias Fantastiska Feministiska Forum” eller ”Varför apor aldrig bär rosa klänning” på Facebook så hittar du massa bra länkar, tankar, personer och info där. Och så kan man vara med i diskussion. Sånt lär man sig massor av. Och att läsa när andra diskuterar, att lära sig se olika perspektiv.

Bloggar: Lisa Magnusson, Arsinoe, Nanna Johansson, Kakan, Lady Dahmer, Arvida Byström & Nina Åkestam

 

Hur ser du på att kvinnliga kändisar, t.ex Lady Gaga och Beyonce, ofta klär sig naket och visar upp mycket hud? Tycker du att det stödjer objektifiering av kvinnor?

Rent generellt ska inte kvinnliga kändisar behöva vara mer nakna än sina manliga kollegor. Som på GQs omslag där männen utstrålade makt i sina svarta kostym och Lana Del Ray porträtterades ihopkrupen och helt avklädd, se här. Men när det kommer till att visa hud så handlar det i grund och botten om kontext. En naken kvinna är inte en objektifierad kvinna. Beyoncé och Lady Gaga är ungefär vad Spice Girls var på nittiotalet, girl power. Både Lady Gaga och Queen B förespråkar kvinnors frihet, stöttar kvinnokampen och är aktiva i flera välgörenhetsprojekt. De är står upp för sig själva, inger självförtroende hos sina fans och i sin musik förmedlar de dessutom massor av girl power, exempelvis Survivor, Who Run The World, Born This Way mm.

Men visst klär de av sig på bilder och i videos. Dock så finns det en enorm skillnad på naket och naket, enligt mig. Citerar Blekk, ”Det är skillnad på lättklätt och lättklätt. Det är skillnad på dans och dans. Det är skillnad på male gaze och inte male gaze. Det är skillnad på att välja själv, vara i kontroll och bestämma över sin egen kropp och att inte göra det. Det är skillnad på framställningen av kvinnor i, tja varför inte klassikern ”In Da Club” med 50 cent, och den i Lady Gagas, Beyonce, Rihanna, Azelia Banks, Nicki Minaj, M.I.A. och Robyns videos.”

Trots detta så känner jag så här, popstjärnors musik osv är ju något som ska säljas, och allt som säljs med nakna kvinnokroppar är tröttsamt och trist. Men när Beyoncé eller Gaga står på scen eller dansar i en musikvideo, hur minimal deras outfits må vara, så reduceras dom aldrig till passiva objekt. Dom är aktiva, mäktiga och har kontrollen. Så direkt bidrar dom enligt mig inte till objektifieringen av kvinnor. Men dessa verkar inte i ett isolerat universum. Vilket innebär att det indirekt blir konsekvenser vid normalisering av avklädda kvinnokroppar och ett skevt kroppsideal då vi medialt enbart möts av en enda kroppstyp.

 

 

Vad tycker du om Beyoncé reklamen?

Det har äntligen blivit sommar i Sverige och städerna tapetseras med bikinireklam inför första doppet. Kvinnokropparna krälar runt i sand eller får vatten kastade på sig. Jag tror att just Beyoncé reklamen blev så uppmärksammad för att så många feminister kände sig svikna. Här är en person jag ser upp till, hon poserar som i reklam jag föraktar, hur ska jag förhålla mig till det här? Men ur ett intersektionellt perspektiv är det fantastiskt att en svart kvinna som frontar en reklamkampanj. Att en icke-vit kvinna anses vacker och får ta plats på det sättet.

 

Vad är feminism, för dig? Är det samma sak som jämställdhet?

Feminism för mig är ett verktyg för jämställdhet. Med jämställdhet menar jag att alla människor har precis samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter i livet och att all makt och inflytande delas lika. Det är viktigt att definiera sin syn på jämställdhet. Frågan om vad som är jämställdhet är enligt mig mer intressant.

Idag säger sig dom allra flesta vara för jämställdhet, däremot har samtliga olika syn på hur denna jämställdhet ska nås och vad det innebär att nå målet. Många tycker till och med att Sverige idag är jämställt. Det räcker med att kolla statistik på SCB för att se att så inte är fallet. Som feminist ser jag att det finns en könsmaktsordning, där män som grupp är överordnade kvinnor som grupp och att vi aktivt behöver förändra detta. Att vara för jämställdhet rent allmänt betyder inte nödvändigtvis att en går med på analysen om ett patriarkat.

 

Hur skulle ditt drömsamhälle se ut? (om man tänker på feminism, jämställdhet, sexism osv)
Att alla oavsett kön, sexuell läggning, klass, religion eller etnicitet får samma frihet att påverka och bestämma över sig själva och sina liv utan att på något sätt hindras eller diskrimineras. Att varje människa är en individ, inte en representant för sitt kön eller etnicitet.

 

Tack till smarta vänner för synpunkter och tankar,
Minda Jalling, Ebba Taylor, Linnea Frank och Hanna Nyberg.