BON VOYAGE

Two roads diverged in a wood

Dom sa en dag ska vi alla dö
Jag sa alla andra dagar ska vi inte det
 
I shall be telling this with a sigh
Somewhere ages and ages hence:
Two roads diverged in a wood, and I—
I took the one less traveled by,
And that has made all the difference.

 
Åker framåt, ingenting att förlora
Inga städer, inga drömmar här är för stora
Ah ye, Honda, Kawasaki, Suzuki, Ducati genom dessa gator för alltid

 
Out walking in the frozen swamp one gray day,
I paused and said, “I will turn back from here.
No, I will go on farther—and we shall see.”
 
Jag vet vad jag är för dom, dom vet vad dom är för mig
Och så länge vi fortsätter på vägen
Så kommer det spela mindre roll var vi tar vägen

 
Men work together,” I told him from the heart,
Whether they work together or apart.

 
Vägen
Här på motorvägen
Varit här så länge
Känns som om jag bor på vägen
Å alla dom som stod i vägen
Var tog ni vägen huh
 

Dom vill att jag trillar, det kommer inte ske

 
The woods are lovely, dark, and deep,
But I have promises to keep,
And miles to go before I sleep