VNIVRS

MINGEL!!!! LILJEVALCHS: UTOPIAN BODIES – FASHION LOOKS FORWARD

Igår var det förhandsvisning av Liljevalchs nya modeutställning ”Utopian Bodies – Fashion Looks Forward”. Jag tog en taxi dit och blev fullständigt golvad av hur omfattande och välcurerad utställningen är! Det är elva stora rum till bredden fyllda av helt otroliga kläder anpassade efter olika teman. Det mesta är väldigt modernt, jag tror de äldsta plaggen som visades var några stickade Sonia Rykiel-grejer från 80-talet, annars rör sig det mest om 90-, 00- och 10-talsdesign, vilket gör det fascinerande att utställningen verkligen känns som att den visar upp allt mellan himmel och jord, upp och ner, bak och fram, utan att det någonsin kändes brokigt eller ”too much”. ”Set design” eller vad det nu heter i konstens värld är bara den värt ett besök, om man inte är så intresserad av mode. En stor applåd till de som skapat denna utställning, jag tror den kommer att bli världsberömd tbh. Både något som pga sin internationella toppkaliber kommer att locka modeturister till Djurgården samt att den kommer få turnera jorden runt! Okej slut på recension, nu ska jag visa mingelbilder :)

 

Emma Veronica, Johan Deurell (som arbetat med utställningen!) och min gamla room mate Malin!!!

 

Min forna burlesque/operasångerska-klient Klara Gratte och Lady Oscar, som också jobbat med utställningen!

 

Filippa Berg, Liselotte Wennerstrand och Lisa Sundström lät sig väl smaka av vinet :)

 

Ann-Sofie Back med nya bästisen Mathilda Nilsson (som tillsammans med Hanna Rudebeck utgör designduon Nhorm som synts på flertalet svenska artister och personligheter på sistone).

 

Inger Wästberg, smyckesexpert, bar ett underbart halsband i form av en handske av Hanna Hedman. Här tillsammans med Anna Jansson från Nationalmuseum.

 

Dolores Haze-trummisen Saga West tillsammans med pojkvännen Pontus Englund.

 

DJ med bravur var Baba Stiltz!

 

OK nu kommer lite skryt: På något litet vänster medverkade även jag i utställningen :) Tillsammans med min vän Ylva Hinders gjorde jag en klänning till Kakan Hermansson inför ELLE-galan för några år sedan. Ylva sydde och vi använde trycket från mitt t-shirtmärke Faggot Apparel. Den hänger i ”Minnesrummet” där diverse modepersonligheter visar ett plagg de burit tillsammans med en historia om plagget. Det är Ylva som står och beundrar vårt verk på bilden :)

 

Här är Ylva och jag i ett rum med Lustiga Huset-vibe! Och avslutningsvis bjuder jag på lite bilder från själva utställningen:

Utställningen har premiär idag på Liljevalchs, Djurgårdsvägen 60 och visas t.o.m 7 februari 2016! Här finns all info.

 

The Stages of Alexander McQueen: A/W 2007 In Memory of Elizabeth Howe, Salem, 1962

This, what seems to be a partly neglected show by the critics, is one of my top favourite. Inspired by the witchcraft trial in Salem, where also relatives to Lee were hung, made him explore witchcraft and worship in general, leading to Paganism and the Ancient Egypt. He aimed to present the models as protective and fertile, as phantoms of once broken but altogether stronger victims.

The set is designed as a pagan worship ritual: a pentagram shaping lines aligned to the five different elements. The screens give a beautiful glimpse of these trapped phantoms looking down over us, first whispering then giving away a terrible cry. And with that, the show can begin.

Ancient Pagan artwork

Pagan worship ritual (skyclad)

Kanye West, Yeezus tour, 2013

McQueen – Livet om Lee blir pjäs

Livet om Lee blir pjäs, inspirerad av hans dramatiska visningar och sitt drömlika mörka sinne.
Den är utspelad under en natt då en flicka klättrar ner från ett träd i hans trädgård och blir påkommen när hon ska stjäla en klänning i hans studio (Han drömde om att en flicka skulle nedstiga från hans 600 år gamla träd och bli till en prinsessa). Hon har suttit där i elva dagar och observerat hans inspirationsbrist till hans nästa kollektion, och istället för att ringa polisen vandrar de symboliskt från ett nött East End-London till ett glamoröst West End för att utbyta tankar, idéer samtidigt som flickan spelar rollen som hans alter-ego. Den verkar bearbeta den plågade relationen med Isabella Blow och vara verklighetstrogen så till den grad att den blivit uppmuntrad av hans familj, men den ska tydligen heller inte vara en direkt imitation av varken honom eller hans värld. Kostymer är designade på nytt som flirtar med originalen och scenografin är inte direkt kopierade men designad i linje med hans chock-moment. Dansare förgyller eller svärtar ner scenen i en vad som verkar vara en klassisk West End-produktion, typisk ‘cheerful’: låt oss se om den klarar av det mörker som uppfyllde Lee själv?

Den spelas på St James Theatre, London från 12 maj till 27 juni.

Av James Phillips Regi John Caird I rollerna Stephen WightDianna Agron Design David Farney Koreografi Christopher Marne