Signe Belfiore

ONSDAG

För att hålla tankarna borta från snöstormen så tittar jag bland vårnyheterna och sätter ihop Pre-Spring looks. Såhär vill jag se ut när vädret blir varmare.

Jacka från Isabel Marant Ètoile, linne från Rachel Comey, örhängen från Marni, skor från Alexander Wang och kjol från Samuji.

 

This is how I want to look as soon as the weather gets warmer. Jacket from Isabel Marant Ètoile, tank top from  Rachel Comey, earrings from Marni, shoes from Alexander Wang and skirt from Samuji.

I LOVE

Eftersom vädret här i Sverige växlar snabbare än man hinner blinka och många nu på vinterhalvåret flyr till varmare breddgrader så kommer här ett “i love” inlägg med fokus på kläder och annat ytligt som passar både kallare väder och något varmare.

Först och främst jackan som föralltid kommer vara den jacka som alltid funkar, säsong efter säsong. Skinnjackan. Den här signerad Alexander Wang skulle jag inte tacka nej till!

En frisyr som även den funkar bra i både det varmare och kallare vädret är den här otroligt fina kortare frisyren. Har så många gånger i sommar velat klippa av mitt långa rufs pga värmen och om jag vågat skulle jag förmodligen valt den ovan. Även den något som funkar säsong efter säsong och tillochmed år efter år då bilden ovan är fotograferad 1982 av Bruce Weber.

Sist med inte minst så måste jag visa den sötaste lappen jag sett på länge. Hur mysigt skulle det inte vara att upptäcka att någon man gillar sytt in ett litet fint meddelande i ens jacka eller annat plagg. Själv skulle jag dött.

I hereby give you a list of things that I love, that works in the most weathers.

First of all the jacket that works season after season, the leather jacket. Wouldn’t say no to this one by Alexander Wang.

Second of all the hairstyle that also work its magic season after season and even year after year. This short hairdo was as beautiful in 1982 when Bruce Weber shot it as it is today. And tomorrow. And the day after that.

Last but not least I have to show you the sweetest note I have seen in awhile. I would love to get a note in my jacket or another piece of clothing by a loved one. Ih!

Just because it’s black in the dark…

Det var Sakarias som droppade det. Silverjackan. Och nu måste jag ha en.

Han sa:

– En silvrig täckjacka. En sån Robyn..?

Jag veeeet!!! Då pratade vi om Wang för H&M-kollektionen. Men det finns en ännu bättre. Ann-Sofie Backs uppsättning vinterplagg för försäkringsbolaget If. Watch your BACK består av vantar, väskor, mössor och jackor helt eller delvis i reflexmaterial.

Inte bara dödligt snygg och smyghyllning till Robyns tonår. Utan också ett sätt att lösa mörkerproblematiken på ju. Självlysande jacka.

ÅH, och så flourecerande makeup till det. (Som Linda Pira)

 

Och så LED-skorna. (Som Lily Allen)

 

Vinterlooken är klar.

 

Alexander Wang-Annah!

Man kan säga att jag eh, gick loss på Alexander Wang x HM-samarbetet när det släpptes i veckan. Langade fram kreditkortet som om det inte fanns någon morgondag. Kommer gå runt som en överbrandad reklampelare resten av året, i Wang från topp till tå (verkligen, kollektionen innehåller strumpor och mössor).

Ungefär så här tänker jag mig vintern under jackan.  Inser någonstans att det finns ett inneboende problem i att:

1, Klimatet i Stockholm under vintern inte är detsamma som i New York under modeveckan i september.

2, Jag inte är Rihanna.

3, Jag verkligen inte är Rihanna. Inte ens 26 som jag tror, utan 34. Och småbarnsmamma. Och.

4. Aja.

 

Inser förstås också att det inte är helt comme-il-faut att gå loss på detta sätt över ett designersamarbete på HM. Men jag tror knappast någon modern designer knockat mig eller haft en sådan betydelse för min praktiska modeuppfattning som just Alexander Wang. Det är lite som när jag hörde Radioheads Pablo Honey första gången och hela världen rasade samman och därefter fick byggas upp på ett nytt sätt och det är så världen ser ut i dag.

 

Den här kollektionen för vår/sommar 2010 är fortfarande min favorit av alla. Då, 2009, hade inte sportmodet slagit igenom lika extremt som det har i dag. Jag har alltid varit svag för amerikanska sporter, rent estetiskt. Och här kom en designer som lekfullt tog vara på det.

Jag minns hur jag med hjälp av min killes garderob, billigare butiker och kreativitet stylade ihop exakta outfits från visningen, inklusive flätan. (Okej, gick inte till jobbet i trosor, men hade det varit en möjlighet hade jag gjort det.)

En dag när jag kom upp på Bon-redaktionen utbrast Madelaine Levy, som då var chefredaktör: ”Alexander Wang-Annah!”. Jag kanske rodnade lite, men hon hade rätt. Och jag hade lyckats.

Så därför kommer jag stolt bära Wangs hysteriska logor runt benen och på magen till dess att de slits ut.