Annah Björk

Lyssna: Avsnitt 2 av Haverikommissionen!

Nu spelar jag och Lasse Anrell strax in ett nytt avsnitt av podden. Glöm inte att lyssna på S01E02 så länge: Det är rafflande.

Per Gessles roséhångel ger Annah vuxenpanik, Lasse kräks av Bob Dylan, Lana Del Reys leende ger kalla kårar, men vilka är de nya Broder Daniel och Henrik Berggren är den nya Håkan Hellström?

Och vad har Billy Butts plötsliga sexisthaveri i Haverikommissionen att göra?

Jag är med podd: Haverikommissionen

Jag och den här snubben har startat en podcast tillsammans. Den kommer bli helt sjukt bra. Han heter Lasse Anrell och är troligen den svenska journalist som innehar rekordet att orsaka löpsedlar. Obs, inte skriva nyheter som hamnar på löpsedlar utan vara upphovsmakare till rabalder som blir löp.

Hur som helst kommer vi från två skilda perspektiv (obvi) men har faktiskt samma intressen, och låååång erfarenhet som popjournalister på varsin kvällstidning. Vi älskar populärkultur, vi kan popkultur och vi kan inte låta bli att ha åsikter om den. Dessutom är vi nog nästan lika idiotiskt orädda båda två. Så här säger Lasse om mötet till Resumé.

– Annah och jag träffades första gången i SVT morgons nöjespanel och fann varandra. Vi tyckte olika om allt. Hon är ung och jag gammal. Jag var 80-talets Annah Björk, sa jag en gång i sändningen..

S01E01 heter Piloten såklart, det heter alla förstaavsnitt i tv-serier med respekt. Vi går loss på snåla rockstjärnor och Småstadsprat, bokhoror och fulkultur, Dan Brown och Miriam Bryant. Det visar sig att vi båda gråter till exakt samma scen i Skam.
Och så påstår Lasse Anrell att Lana Del Rey låter som Lykke Li.

Det här är bara början.

Är förresten så extremt förtjust i formen för podden, det är überbegåvade John Artur som har världens bästa smak som gjort den. Visst är den nice?

Megaduktiga Mathias Johansson har tagit bilderna.

High by the Lana Del Reys Beach-hus

Om man åker längs Pacific Coast Highway och befinner sig i Malibu. Så står det mest ikoniska huset i mitt universum där. Strandhuset i videon till Lana Del Reys High by the Beach.

Det läskigaste är att jag är så pass tokig att jag kände igen huset utan att ens veta att det låg just här. I somras gjorde jag en plåtning vid Malibus klippor och åkte tillbaka mot Los Angeles längs den extremt kustnära vägen. Till vänster rasar bergen mot Topanga Canyon. Till höger bråkar det enorma blå i en vind jag tyckte var mycket bekant.
Den är den samma som tar tag i Lana Del Reys fladdriga klänning i videon till High by the Beach. Känslan typ avbröts av att jag såg det swisha förbi.
Huset.
På riktigt.

Det kändes genast som att jag levde i mina fantasier lite för mycket, så jag sa ingenting. Men jag satt där i bilen med vinden i håret och log för jag hade just sett huset.

Efter det försökte jag förgäves hitta (få min kille att hitta) hus på stranden i Malibu på airbnb – ville bara bara bo där och leka uttråkat och skygg Lana resten av resan. Men alla hus längs stranden kostar en miljon per natt så.

Och just High by the beach-huset fanns inte på airbnb.

När vi åkte tillbaka nu i vinter försökte jag med samma sak – ville bara bo där i Lana-videon. Blev inte så, blev andra superdrömmar till övernattningar istället.

Men letade upp huset och satte kartnålen på Google Maps.

Jag läser runt lite kring min besatthet. OCH DET VISAR SIG ATT LANA ÄGER HUSET, BOR I HUSET.

!!!!!

Gasen i botten nu, älskling. Visa vad den här lilla sportbilen går för.

Och sen stod jag där. Utanför. Utanför hennes brevlåda som en tokig stalker. Tänkte knacka på, men hejdade mig (ångrar mig). Hon är ju trots att helt sjukt tungt beväpnad.

(Ångrar mig ändå)

Huset ligger precis vid vägen och precis vid havet. Inklämt mellan två dunder. Läser på skvallersajter att hon köpt huset för tre miljoner dollar och att det var för att få privacy och komma ifrån. (…).

Få inga idéer nu, men man kan traska rakt fram och leta bland stenarna där hon rotar fram sitt gitarrfodral. Det ser ut som att man kan knacka på hennes källardörr och ba – Hey Lana ska vi get high by the beach?

Jag svävade i alla fall på små lätta moln resten av den dagen.

Senare en annan dag var vi nere på stranden bredvid och mötte solnedgången med de andra surfarna. En ”Till salu”-skylt i sanden. Huset ligger på Topanga Beach – kanske 100 meter från Lanas ensliga. Och alldeles bakom American Apparel.

”Nu har jag hittat ditt drömhus” sa min kille.

Men julafton var nästan redan slut.

 

Merch merch merch

Jag efterlyser artist-merchendise som är KUL och ja SNYGG. Som är mer än en trist band-tisha. Fredrik Strage är ju supersnygg och cool och allt i sina t-shirts med obskyra tryck. Men jag vill liksom ha merch som är mer fantasifull, och något jag faktiskt använder. Kanske är jag också lurad av tanken att man är mindre skyltdocka om merchen är annat än en tshirt med artistens skiva eller turnés namn på.

skarmavbild-2016-12-02-kl-12-00-12

Charli XCX har gjort den här kollektionen tillsammans med Illustrated people. Kanske kan man inte gå runt i en helt brandad outfit och komma undan med det. Men jag tvekar på att någon i dag ens ser vem avsändaren på mina byxor är. Än. Det verkar som att Zombie är titeln på hennes kommande album, 2017.

15319581_10158091580610019_1658572462_n

Anyways. I love it!

I dag är det visuella konceptet kring artister viktigare än någonsin. Det gäller förstås inte alla. Men de som lyckas bygga en helt egen värld runt sig har inte bara lättare att kommunicera genom bruset – de erbjuder också musik som en tredimensionell kulturupplevelse, inte bara ljud.

Ska man vara ännu mer krass är det ju merchen en viktig inkomstkälla för artister vars musik är ganska gratis i många former.

Jag missade att köpa en Justin Bieber-tröja när han var här senast, det var synd. En kollega på Aftonbladet gjorde slag i saken, jag är lite avis. För det finns också någonting exklusivt i att ha merch som bara säljs innan och efter konserterna. Var man där kunde man haffa, missade man var det för sent.

Just i år är det extra tydligt hur en artists merch kan symbolisera en värdering eller politisk ståndpunkt man delar med sin idol. Under de senaste veckorna har jag gjort två stora intervjuer med två av landets superstars. De har båda tagit merch-grejen en bit längre än de flesta.

skarmavbild-2016-12-02-kl-11-59-06

Tove Lo träffade jag en bister vinterdag för ett långt jobb i nya numret av Sonic, som finns ute nu. Hon var klädd i den här boxiga jackan för släppet av hennes Lady Wood. Ryggen täcks av albumets logga – en tecknad vagina. Det är den brittiska formgivaren Samuel Burgess-Johnson som ritat loggan.

skarmavbild-2016-12-02-kl-11-58-30

Och nu har Tove Lo förevigat sitt statement med en tatuering av sin egen underlivslogga (bilden är från hennes instagram).

Inte en helt olikt upplägg som Silvana Imam visade mig när vi sågs under en plåtning i en stor studio på Södermalm. Jag intervjuade henne för en stor grej i nya numret av Café. Hon har gjort en hel kollektion med sin take på Nirvanas antismiley. En logotype som också återfinns på hennes arm. och hennes kreative boss Babaks hals. Och, om man får tro Silvana och Babak, på fansen och andra RMH-medlemmar.

skarmavbild-2016-12-02-kl-11-59-30

Hon har också gjort en jacka, i samarbete med Hanna Kish, som gör Silvanas merchkollektioner.

”Jag ville leka med stilen. Det skulle se ut som en överklasslogga, något som liknade typ Lacoste, du vet. Men att det skulle vara baseballträn när man tittar noga. Jag bär den i min kommande kortfilm, så den finns bara i ett exemplar och inte till försäljning. Inte än i allafall!”

15319383_10158091582385019_231923128_n

Tycker den talar för sig själv.

Jo just det ja!

Har en sjukt snygg sak här hemma.

15300708_10158091589820019_355264356_n

Lana Del Reys zippotändare. Om jag skulle förfalla helt och börja röka kommer jag göra det helt sjukt stilfullt i alla fall.

Vilka är era bästa merch-grejer? Vad önskar ni er?

Kan ni inte skriva i kommentarsfältet nedan eller skicka ett mail till annah [at] annahbjork.se så kan jag sammanställa en motion som vi kan gå med till rockdepartementet.

Fredag! Stargirl! Stil! Abiat!

 

hero-10314-925482652

Svart, vit, rosa, regnbågsfärgad. Skitsamma. Det är fredag.

Och The Weeknds album Starboy släpptes i dag! Lana Del Rey och Weeknd samarbetar igen (de gjorde Prisoner på hans förra skiva). På nya är det den här interlude-låten Stargirl som glittras ned av Lana Del Rey. Alldeles för kort låt men med härligt släpig och kvävd pipsång. Fantjej som jag är blir jag lycklig av minsta lilla Lana man kan få, loopar en minut om igen och igen. Blir sur när den tar slut.

Första singeln på brittiska The xx kommande skiva är ödslig och dansant på samma gång. Som att stå i mitten på dansgolvet, inbäddad av musik men instängd i sig själv. Mitt mood.

Erik Lundins andra ep Välkommen hem släpptes i dag och är en måstelyssning för alla som är det minsta intresserade av hur det ser ut i Sverige i dag. Landets just nu mest prisbelönade textförfattare har dessutom skaffat sig fantastisk produktion kring sina ord, jazzigt, atmosfäriskt. Som den här mjuka technon i Abiat.

(Ja, jag har urban dictionary-googlat Abiat. Betyder kokain.)

Jag är fortfarande kär i Cherries album Sherihan. Nu släpptes den här lilla förälskelsen plöstligt. Ett samarbete med Sammy Bennett och provad av Nisj. Med tillhörande stil att åtrå.

/Barnförbjudna veckan/ Ängie ”Smoke Weed Eat Pussy”

Låt mig presentera min sommarkattunge – Ängie. Hennes debutsingel Smoke Weed Eat Pussy har varit min stora förälskelse den här sommaren. Ängies värld är ett rosa fuck you-finger taggigt som en motorsåg.

profilbild fb

Singeln är bedårande som Uffies Pop the glock och provocerar exakt där provoceras ska. Under en av sommarens sena fester när jag fick megakrupp av all Brucevurm och bredbenta machogitarrer som dominerade satte jag på låten på högsta volym och sjöng med så jag kunde. Mina medfestare typ tittade på mig, sedan återgick de till Bruce med mera. Men det kändes ändå bra. Jag ser Ängie är som en okänd lillasyster, en ung popstjärneversion av mig själv.

Hey! Vem är Ängie?

– Ängie är den kreativa sidan av mig, en storm av fjärilar och snö.

Vad vill du med din musik?

– Jag vill provocera, väcka känslor men även ge ut en del av mitt liv i låt form. Varje låt är som ett kapitel ur min självbiografi.

Vad vill du säga med Eat Pussy Smoke Weed?

– Det är ju lite av en historia från mitt 15-åriga jag. Men samtidigt ett statement över att folk reagerar så hårt om man vänder något som är ”maskulint” enligt andra till något flickigt as fuck. Det sticker i ögonen på vissa!

Den är ganska gränsöverskridande – hur ser du på det?

– Jag har borderline, så gränser? Vad är det ens? Så länge jag inte sårar någon så gör jag det jag känner för.

Kvinnliga artister får ofta kritik när de inte är ”goda förebilder” för unga lyssnare… Har du funderat över det?

– Jag skriver texter om saker som har hänt. Kanske lite överdrivet men om folk ser mig som en förebild så är det naturligtvis skitkul. Jag vet att jag har hjärtat på rätt ställe, och det vet människorna som känner mig också.

Vad är en bra förebild?

– För mig är en förebild nån som gör nåt fett med sitt liv. Kämpar för sin sak och sin rätt att leva som hen vill!  Inte låta någon bestämma över va som är möjligt och omöjligtvis i ditt liv. U can be the boss.

Vem är din förebild?

–  Lana Del Rey, Tyler the Creator och Lou Reed. Lana och Tyler för deras sätt att blanda bild med musik och Lou för att han är Lou.

Hur viktigt är stil?

– Jag inspireras av så mycket av stil. Jag vill att allt ska va snyggt i mitt artisteri. Men jag tycker att allt faller rätt naturligt.

Vad betyder rosa för dig?

– Rosa betyder allt. Rosa är livet.

Hur ser ditt crew ut?

– Jag har inget crew. Jag har människor jag gillar. Men jag har väl och göra mycket med Death Team, Sharks, LNKNT, Peepzen på Pizza slice, och nu eElliphant på senare dagar.

Vad är ditt motto?

– Mitt motto är la ”kill them with kindness”.

PressBild1

Feeling myself vecka 6

Det här är ju höjden av brist på socialt umgänge. En intervju med sig själv. Men på mitt jobb ser strukturerna ut så här:

Det finns en big boss, en ekonomiansvarig, en som kokar kaffe och lunchägg, en som gör research, en IT-chef, en praktikant, en stjärnreporter, en krönikör, en konsertrecensent, en som är ansiktet utåt och pratar i tv och så. Oj, då. Bara en av varje? Ja, eller alla är ju samma person och den personen är jag.

12714062_10156747712325019_1632007818_n

Step into my office baby. Ni kan ju tänka er hur kul vi har det i fikarummet. Eller vänta lite, vi har ju inget fikarum. Eller någon fika.

Allafall, OM jag, mina över- och underjag hade haft något socialt samkväm hade vi pratat om det här på rasten:

Skärmavbild 2016-02-10 kl. 15.36.51

Håkan Hellström spelar i New York, hur känns det?

– Det var längesen en Håkan Hellström-nyhet fick mig på så gott humör! Jag har gått och grymtat som en gubbe grinigare än de värsta rockkonserverna. Jag har så svårt att förlika mig med att Håkan blivit en sådan där helfolklig upplevelse som ”alla” ska se. Ullevi efter Ullevi fylls med folk som har noll relation till honom eller hans musik med drivkraften att ta en bild med bannern ”Jag var där”. Kräks på hela min Håkan-skivsamling av det. Lyssnar bara på Håkans mamma Christina som straff numera. Men igen? Really? Var så besviken på att han inte istället gjorde tvärtom om gjorde mer intima spelningar. Jo ja, jag grät en skvätt av overklig stolthet och mäkt när han klev på den där enorma scenen i somras. Men igen, en gång till? Really? Var så besviken på att han inte istället gjorde tvärtom om gjorde mer intima spelningar.

tumblr_mvv04nCocv1t0qfrno1_500

– Så att den här knickedicken ska ta världens bästa språk, göteborgsk engelska till New York är bättre än mina knasigaste fantasier. Sa jag att jag älskar överraskningar?

Beyoncé…

– Whaaa.

Vänta jag har inte ställt någon fråga än. Veckan är proppad av Beyoncé-nyheter, ny singel, ny video, framträdandet på Super Bowl och utannonserad turné. Vad är viktigast i allt det här?

Det har redan skrivits så mycket smart om Bey. Jag har lite svårt för när alla ska säga samma sak om samma sak, väldigt innerstadsbubbligt. Men! JAG tycker det stora med Beyoncés tydliga politiska ställningstagande mot det systematiska våldet mot och den orättvisa hanteringen av rättsfallen med afroamerikanska medborgare är populariseringen av det. Popkulturen som megafon är helt oslagbar. Se bara på vad som hände med feminismen under 2014/15. Boom! när Beyoncé uppträdde med de åtta bokstäverna som backdrop. Boom när Grimes skrev sitt manifest i Elle. Boom boom boom när Zara Larsson tog alla fighter istället för att vara lika snäll som hon ser ut – som vi är vana vid. Till och med The Fooo Concpiracy mässade om feminism på sin konsert. I år är det antirasismen som blir trendig. Och hur cyniskt det än låter så är det när en politisk fråga blir så mainstream som den slår igenom brett.

beyonce-formation

– Men när vi är inne på feminism. Så kan man fråga sig varför Beyoncé måste göra bomben preciiiiis när hennes största konkurrent Rihanna lagt sig tillrätta i poolen med sitt efterlängtade och mycket behagliga album Anti

Lana Del Rey och Father John Misty gosar och snyggknarkar i helt nya videon till Freak. Bra eller a.. ja?

Jag tar det i punktform.

1. Freak är en av mina bästa låtar på det bästa Honeymoon-albumet.

2. Jag har svårt för Father John Misty eftersom han uppfyller samtliga kriterier för kulturmanshipstern. I början på videon är det nästan parodi på just den stereotypen. Det gillar jag INTE.

3. Måste erkänna att det är ett extremt smart drag att lika med just den delen av sin publik som hon vann med Ultraviolence och förlorade med Honeymoon.

6d7439d0

4. Jag kommer att gifta mig exakt så här. Japp, nu var det bestämt.

5. Jag snyftar av lycka över att Lana trots den kommersiellt smarta idén med Father John Misty envist behåller sin arty sida och låter hela videon över gå i en fyra minuter lång sjöjungfrudans till Debussy’s Clair De Lune. Som någonting ur Virgin Suicides och fortsättningen på hennes egen Music to watch boys to.

Nu är semlorna slut på fikarasten. Vi får fortsätta nästa vecka.

2015!!!!!!!!!!!!!!!!

Wow kom på att jag ju inte gjort min traditionella style-årssammanfattning genom Instagram än! Om den ens blir av återstår att se, men utifall den inte blir det så kommer här en årsresumé i form av ett frågeformulär jag tog hos underbara älskade FestaMysaMaila!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag hade en helt nykter månad ihop med Tone! Det var roligt och lärorikt, och inte alls svårt! Det kommer säkert hända i år igen :) Vi utvecklade en metod som var att vi gav varandra gåvor (”Nykterhetspremier”) varje söndag efter avklarad vecka, jag fick bl.a fuktmask från Avene och Spotify Premium. Tone fick t.ex HD By Terry-puder av mig och massa annat jag glömt bort nu.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Mmmm minns inte om jag hade något speciellt nyårslöfte, men om mitt löfte var ”Att bränna tre miljarder kr per månad på taxi och smink” så höll jag det.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ankan fick ett barn som jag fick äran att vara gudfar åt, hon heter STAR och är underbart vacker! Alltså på riktigt, megafräsch för att vara nyfödd.

IMG_4897_Fotor
Välkommen till världen älskade lilla STAR!!!

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, och det är jag tacksam för.

5. Vilka länder besökte du?
Här är de jag minns på rak arm: USA, Spanien, Danmark, Storbritannien och Tyskland.

6. Är det något du saknade år 2015 som du vill ha år 2016?
Jag vill ha mer ljus i mitt rum!!! Min taklampa gick sönder och jag har inte orkat laga den eller fixa ny, så har bara haft EN enda liten bordslampa som ljuskälla nästan hela 2015, men köpte nyligen en megabra ljusboll på IKEA så nu vill jag köpa flera såna :) Och en taklampa! :)

7. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid minnas, och varför?
Datumet då jag träffade min kille! Minns dock inte exakt datum, men har sparat screenshot på första gången han skrev till mig på FB dagen efter att vi hade träffats <3

8. Vad var din största framgång i år?
Jobbade med Tokio Hotel i Berlin, de är verkligen skitkända, typ massor av livvakter och hundra olika assistenter. Det var megafett! Sen vann både Rebecca & Fiona och Little Jinder grammisar på Grammisgalan, det kändes megaroligt. Det har även gått jättebra för Faggot Apparel, vi har ökat vår omsättning med en tredjedel sen året innan. Fattar inte varför jag skriver om det i bloggen, men tycker det är sååå tråkigt med entreprenörsskit.

Skärmavbild 2016-01-26 kl_Fotor Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.10.44
Över: Bill Kaulitz och jag, Under: Bill i min styling och massa statister :)

9. Största misstaget?
När Tone och jag var megafulla på P3 Guld och nästan ingen bilder jag tog gick att använda till bloggen för vi såg ut som att vi hade sminkat oss med en skinka. Helt glansiga i ansiktena och ögon som kollade i kors, och mitt löshår hade ramlat ut på halva huvudet, hahaha!

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har haft vinterkräksjuka, det var fruktansvärt. Sen halsfluss som jag fick penicillin mot, det var mest mysigt dock! Dock inte de dagarna det verkligen gjorde megaont i halsen, då trodde jag att jag skulle dö.

11. Bästa köpet?
NARS concealer, liquid lipsticks från Kat Von D, poutliner från Marc Jacobs, Laura Mercier löspuder och BHA-syran från Paula’s Choice. Och alla ögonskuggor från NARS, älskar dem!

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Hår, smink, drinkar, cigg och taxi.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Alla mina bästisar!!! Special shout-out till Tobias, Tone och Fiona som är livets roligaste komiker.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2015?
Alla låtar på ”Honeymoon” av Lana Del Rey och den här:


Rihanna – Bitch Better Have My Money (R3HAB Remix)

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Det är säkert lika, ibland är man ju glad och ibland ledsen.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat Stina i Malmö mer, motionerat mer (men gör det mkt mer på sommaren så nu gnäller jag säkert för att det är vinter) och sen borde jag väl bloggat mer suck.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Städat! Så onödigt. Iaf typ att man städar megamycket innan man har fest sen kommer det skitmkt folk så t.ex golvet ändå inte syns, sen blir det stökigt igen för festen va så kul :PppPPPpp

18. Hur tillbringade du julen?
Gick och hälsade på Ankan och den nyfödda babyn STAR på BB, drack cava med dem i BB-baren, sen gick jag hem, åt jullunch, sen kom två kompisar så spelade jag brädspel med dem och min kille.

19. Blev du kär i år?
JAAAAAA!!!!!!! <3 <3 <3

20. Hur många one night stands?
Nej

21. Favoritprogram på TV?
LONDON SPY!!!!!!! Och UnREAL.

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej

23. Bästa boken du läste i år?
Har bara läst en :( Så det får bli den: ”Catch A Fire” av Melanie B.

24. Största musikaliska upptäckten?
Oj så svårt, känns som jag redan känner till all musik som finns?

25. Något du önskade dig och fick?
JA!! På min födelsedag så fick jag äntligen de där pilotsolglasögonen som ”droppar” från Ann-Sofie Back av Emma och Martin :)

Back-DripglassesSmoke1

 

26. Något du önskade dig men inte fick?
Jag slogs med näbbar och klor på eBay om en cykeltop från Walter Van Beirendoncks Wild and Lethal Trash-labels Spring/Summer-kollektion 1996, men förlorade :(

27. Årets bästa film?
Joy!!! Och Spy!!! Och säkert någon mindre kommersiell cool med queerhandling blablabla men Joy är den jag minns nu.

28. Vad gjorde du på din födelsedag?
Blev lurad till resturangen Nytorget 6 där alla mina bästisar hade överraskningsmiddag för mig! Fick massor av presenter, och en tårta med mig på! Sen fick vi ta över Storkens nattklubb för en kväll och det bjöds på massor av champagne och sprit!

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 19.57.19
Tårta med alla mina favoritsaker på som Helena hade gjort!
10349896_10152891931940787_1384135715814685513_n
Erik, Céline, jag och Emma :)
10380751_10152836617268107_3355225659802763264_n
Jag och Fiona, åååh saknar min födelsedag!
10526056_10152836617913107_1791697339594336472_n
Coola ledväggar på klubben med mitt namn!!!

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mitt år var ju bra, men jag tror vi alla gärna hade sluppit att världen i stort håller på att rasa samman och brinna upp?

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2015?
Jobbade ju med tre olika stilar: Fritidsgården (typ sportgoth, 90s och brittisk gayklubb 95), disco coke whore (massa shiny material, mörkt blankt hår, för mkt smink och lyxiga skor) och garbage geisha (typ grovsoprummet Lucia med för långt hår, skitigt och bah mega cool). Det var även mkt #twinning med Tone och sen som vanligt mkt svartklätt.

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.40.38
Fritidsgården i Adidas, Vans och Opening Ceremony

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.41.59
Disco coke whore i vaxad denimjacka från Asger Juel Larsen och för mkt smink

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.40.11
Garbage geisha i min älskade Nattskiftet-målade skinnjacka från Deadwood och massa skitkläder jag lånat ihop
Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.44.02
#Twinning with bae i tröjor från Acne 

31. Vad fick dig att må bra?
Att äta rätt och träna! Skoja hahaha

32. Vilken kändis var du mest sugen på?
Finn Whitrock i American Horror Story, Jonathan Rhys Meyers (som alltid <3), modellen Ton Heukels och den underbart vackra Ben Whishaw.

33. Vilken kulturdebatt störde du dig mest på?
Alla kulturdebatter är verkligen skittråkiga. Typ nåt händer så klagar alla på det sen klagar några på klaget sen klagar en ytterligare på de som klagar på klaget? Kul liv, sök hjälp??

34. Vem saknade du?
Helena!!! Finansmamma <3

35. De bästa nya människorna du träffade?
Tones släkting Helle och hennes kille Sebastian <3

36. En värdefull läxa du lärt dig i år?
Oj vilken anklagande fråga, den här hoppar jag över.

37. Citera en sångtext som summerar ditt år:

”It’s like a dream!!!! No end and no beginning!!”

För jag kommer inte riktigt ihåg va som hände exakt eller precis exakt när det hände, men ah så är det väl för alla!

38. Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Det får vi se då!!!! Puss <3

giphy

 

Musik für alle

Måndag är min bästa och sämsta dag. Måndag är skarven i sängen, sommarens sista och  höstens första dag, alla känslorna på en och samma gång etc etc. Därför är det extra viktigt att lyssna på bra musik. Som det här:

Chvrches Clearest Blue

Glasgowbandet bygger sitt succékoncept på influenserna från tre generationer musikälskare. Producenten Iain Cook från 70-talets början och syntmusikens födelse, keyboardisten, gitarristen och sångaren Martin Doherty har första halvan av 80-talets med sig och sångerskan Lauren Mayberry från andra halvan 80’s införlivar den moderna electropopen i mixen. Resultatet är ljuvligt mjukt, tillfredställande välgjort och snuskigt dansant. Särskilt kär är jag i breaket, där låten lämnar vokalerna och blir popig dans, dans, dans.

Lana Del Rey Freak

Jag delade ut en sällsynt 5:a i betyg till albumet Honeymoon i min recension i Expressen. Freak är en av alla mina favoriter på skivan. Inte bara för att raderna ”Baby, if you wanna leave, come to California, be a freak like me, too” tilltalar mig oroväckande mycket eller för att jag bara vill ha mer av de triphopiga beatsen. Det finns 1 000 orsaker till.

Ryan Adams 1989

Äe, just när jag trodde min Ryan-kärlek maxats lägger han in en ny växel. Hans senaste album Ryan Adams och den underbart nyckfulla och skitsnyggt inramade spelningen på Cirkus räckte inte. Nu har sursnubben gjort ett helt coveralbum av Taylor Swifts strålande 1989. Han ger inte bara den lättuggade popmusiken den ultimata upprättelse den alltid förtjänat (för de kretsar som inte fattat det än) – han gör dessutom en minst lika bra skiva som originalet. Så nu finns det två.

Det är bara att lyssna på This Love för att nästan kräkas av hans träffsäkerhet.

Eller på Style som egentligen säger ännu mer, eftersom den ligger så långt ifrån tuggummidoftande originalet.

New Order Restless

Första singeln från New Orders nya skiva Music Complete är så perfekt. Ett av den samtida musikens allra största inspirationskällor är fortfarande relevanta. Den här låten fick mig att vilja stega in på Way Out Wests kontor och skrika i megafon: ”HALLÅ VARFÖR BOKADE NI INTE NEW ORDER???”. Men jag skrev en krönika istället.

Off-modevecka

Medan fashionweek pågår och verkar helt fab har jag off-modevecka. Det funkar det också. Utöver det jag missar i stan finns egentligen bara två problem.

1. Jag har inte hunnit skaffa Linna Johanssons bok Lollo.

2. Jag har inte hunnit skaffa Lana Del Reys tredje album Honeymoon.

(Jag kommer inte blogga under semmen men finns närvarande på Instagram @annahbjork)