Annah Björk

Snattar Beyoncé från M.I.A?

Nyheten om Bey och Jay-Z’s väntade tillökning i familjen blev inte bara tidernas Instragramlike-rekord. Det blev också en ny en beef mellan Beyoncé och M.I.A. Eller mellan deras fans i alla fall.

Dagen efter att Beyoncé lagt ut sin supersnygga ikon-bild på sig och tvillingmagen på sin Instagram kontrade den brittisk-lankesiska artisten M.I.A med att posta en misstänkt lik filmsekvens ur sin egen kommande video.

Hon skrev på Twitter att en planerad videorelrease ställts in för att skynda på den helt nya:

”The FREEDUN VIDEO will not be released for now Howeva POWA will come MONDAY!”

Beyoncé har tidigare anklagats för att ha stjäla sitt sound och låtar från M.I.A – som menar att även Rihanna inspireras allt för explicit av hennes musik.

Det är svårt att lägga en fällande dom om vem som sneglar på vem utan alla fakta.

Men en sak är säker.

Båda artisterna har den mexikanska ikonen Virgen de Guadalupe att tacka för stil-inspon:

 

Detta året, ett liv

Ett år som började med ett hjärta som lämnats kvar med de knallorange flytvästarna på stränderna på Lesbos, en oro som höll mig vaken men inte närvarande och som ledde mig vidare. Under de första månaderna av året trodde jag inte att det skulle bli någonting av det jag sett och nu visste. Att alla öden, brott, berättelser och ögonöppnare skulle stanna här inne och sakta sota ner mig inifrån tills jag föll ihop i en svart frasig hög.

Men så fick året gå, det gjorde ju det av sig självt. Och fastän det i världen slutade svartare än när det började, blev mitt personliga år hoppfullt.

Det slutade inte där, det sotade inte ner mig. 2017 är ett nytt andetag, fisk luft i lungorna.

Jag har skrivit en bok och jag har gjort en del i en utställning. Tillsammans med han som är den enda som vet allt.

I övrigt såg 2016 ut så här sammanfattningsvis:

Film: Andrea Arnolds American Honey (och SOUNDTRACKET!!!!!!).

Konsert: Frida Hyvönen på Musikaliska. Scenen som ett glittrande hav av ljusslingor och Frida i svart transparent långklänning. Dreamteam-band med Linnea Olsson och Amanda Lindgren från Systraskap. Låtarna på det jag utsett till årets album blev till en hel föreställning i Fridas förtjusande show. Föredömligt konceptuellt att bara inkludera de svenska låtarna från Kvinnor och barn. Så begåvat och djupt.

Avsked: Håkan Hellström, är fortfarande sur över hur lite skivan betyder för mig. Men jag hoppas vi möts snart igen.

Resa: Los Angeles always. Fick t ex surfa.

Fashion: Mina kläder! Måste gå på fler klubbar/bo i varmare länder etc så jag kan använda dem. Clarie Danes Zac Posen-klänning på Met-galan. Vetements samtliga, pga så skitsnyggt att man vill jobba dygnet runt för att kunna köpa en en dag med också skitkonstigt (DHL).

Musiktrend: Kortfilmer! Beyoncé gjorde en, lille sis Solange också. Tove Lo portades får Youtube med sin onaniscen och Silvana Imam avslutade sitt mäktiga 2016 med en visuell version av sin skiva Naturkraft.

Årets låt: Jag har gjort en spotifylista med mina 30 bästa hos Expressen. (Dock att Beyoncés bidrag def ska vara Formation ).

Underskattning: M.I.A:s album AIM om flykt och om migration fick alldeles för lite utrymme. Själv kan jag inte sluta lyssna på det.

 

Drink: Aperol spritz ju.

Mat: Som sagt ost är mat.

Förhoppning inför 2017: Fred och frid. Kunskap och djup. Bo ännu mer i Berlin, skriva en bok till. Att alla läser vår bok. Få föreläsa mer. Jobba för att göra skillnad.

I’m Alive står kvar på Tekniska till efter sommaren, sen ska den på turné. Båt 370 – döden på Medelhavet kommer på Norstedts i mars.

Mitt liv som Riot Grrrl-halsband

Ja, nu har man gått och blivit ett smycke! Inte vilket smycke som helst utan ett halsband i sällskap av världens mest framstående riot grrrls – Courtney Love, Kathleen Hannah, Kim Gordon och många andra. Omåttligt mallig över detta, även om just mitt halsband ju är en personlig one shot.

De ascoola halsbanden kommer från bloggen Grrrlcollection och är skapade av Emilia Henriksson. Bloggen, som hon driver tillsammans med Malin Ringsby, skriver ”herstory” – någonting som jag själv försöker ägna det mesta av mitt skrivande åt. Att lyfta kvinnor inom musikindustrin, att skriva ut ett annat perspektiv än det klassiskt rockmanliga och att aktivt jobba för jämställdhet när det kommer till vilka det skrivs om och hur.
Jag är inte (längre) så ensam. Det är som om hela riot grrrl-rörelsen är tillbaka. Men i tiotalets form verkar hon utanför den smalare genren. Filmstjärnan Emma Watson håller feministiska tal i FN, P3 Guld prisade åta kvinnor och en man och och mainstreamartisten Zara Larsson tar alla tillfällen att tala om jämställdhet. Grrrlcollection är ett av flera initiativ som för ett korståg mot den snedskrivna kulturhistorien och samlar musik, film och konst skapande av riot grrrls. Skapelsen gör en liknande sak, Anna Charlotta Gunnarsson kommer fokusera sommarens Pop och politik åt att lyfta fram kvinnor ur i historien, precis som projektet Historiskan.

Jag chattade med Emilia Henriksson om Grrrlcollections smyckeskollektion.

Hej Emilia! Först, berätta vad Grrrlcollection är?
– En är en blogg om musik, film och konst skapade av riot grrrls. Vi samlar på allt från nittiotalets riot grrrl-rörelse samt ger plats åt de som vanligtvis inte syns i media och i historieböckerna. Vi brukar säga att vi skriver herstory.
Varför började ni göra egen merchendise?
– Vi älskar merch, och D.I.Y är en självklar del i riotgrrrlrörelsen. Malin har gjort våra tröjor och väskor. Jag gör smycken! Jag hade precis gjort ett Sorceress-halsband (en av karaktärerna i He-man) till min dotter och kom på att jag kunde göra fler halsband med kick-ass brudar.
 Hur har ni valt brudarna?
– Jag började med att göra några självklara riot grrrl-ikoner som Kathleen Hanna och Carrie Brownstein, nu får jag önskemål från våra följare så jag inspireras av dem, de har bra smak.
 Är fler på gång?
– Jag har gjort Courtney Love, JD Samson, M.I.A och Rosa Parks som jag inte lagt upp ännu. Jag kommer ocksp att lägga upp möjligheten att beställa custom made-halsband.
Om ni skulle göra en på en svensk artist – vem skulle det vara?
– Silvana Imam, hon är en klockren nutida riot grrrl.

Silvana Imam som halsbandsskiss.

Ni gör halsbanden för att finansiera ett webbtvprojekt om jag förstår det rätt?
– Ja, smyckena föddes ur det projektet, vars mål är att göra Grrrlcollection-tv.
Hur kommer ni utveckla merchen?
–  Det är jättekul att göra smycken och lite beroendeframkallande. Jag vill testa nya grejer, material och arbetssätt. Vi får se hur det utvecklar sig. När det kommer till våra tröjor och väskor så är fokus nu på att trycka upp ett gäng av de vi säljer i kampanjen. Malin trycker all vår merch för hand och vanligtvis hyr hon en lokal där hon gör det. Nästa vecka har vi preliminärbokat att köra lite tryckverkstad i hennes vardagsrum. Det ser jag fram emot.
Hur har produktionen av halsbanden gått till?
– Jag gör dem för hand i liten upplaga, så länge jag tycker att det är kul och så länge det finns ett intresse. Jag gjorde exempelvis enbart fem stycken Kathleen Hanna-halsband men de sålde slut på en gång så nu har jag gjort några till.
Jag tycker det finns en uppdaterad Riot Grrrl-rörelse i dag – kan du också se det?
– Absolut! I mina ögon har vi en stark riot grrrl-rörelse idag. Initiativ som Rättviseförmedlingen, Jämställdfestival, Femtastic, Equalizer, Ladyfest och nätverket Jag är musiker och kvinna tycker jag faller inom ramarna för vad riot grrrl står för. Jag vet inte om de själva kallar sig riot grrrls och egentligen är det inte det viktigast heller. Vi har en gemensamt mål, en jämställd kulturscen. Sedan finns det band som Solanas Cunts samt grupper som E-town grrrl gang och Sthlm grrrl gang som dessutom definierar sig som riot grrrls själva.
Vad har Grrrlcollection mer i pipen?
– Vi hoppas på att ro våra webb-tv-planer i land med avstamp i New York. Den 8 mars spelar vi skivor på Nalen klubb, Dolores Haze och Könsförrädare spelar live.

Original Riot Grrrl – Kathleen Hannah.

Här säljer Grrrlcollection sina smycken.

Stilreleasen#4 BRÅVALLA

Jag ville skriva om scenkläderna på Bråvallafestivalen. Men det finns ingen mening att grotta ned sig i Lana Del Reys enkla sommarstyle med avklippta jeans och vit singoallatopp, The Hives 15 centimeter breda slipsar, M.I.As monokromt orange outfit eller Veronica Maggios blå Acne-hyllning. Det är helt ointressant att prata om det ”nya festivalmodet” som var så tråkigt som riktigt klädsamma bohochica hattar, fransar och boots. En blandning av First Aid Kit på scen, Mary-Kate och Ashleys glansdagar och Kate Moss går på festival.

Inget av det spelar ju någon roll.

 Inte efter att Gustaf Norén och Björn Dixgård klev på festivalens största scen med sin missuppfattade rave-hyllning ”Aelita”.

Efter det handlade allt bara om en enda sak.

 

Mando-Diao_Lowres_Olle-Kirchmeier-20657

 Fotografi Olle Kirchmeier

 

Gustaf Norén. Mando Diao-sångaren sportade alltså en ryggsäck med många remmar som han bar utan tröja. Gissar att han köpt ryggan på första bästa sportbutik. Till detta hade han ett pråligt blomsterdiadem (kanske från Glitter?) och den helt vanliga accesoaren syrgastub. ”Drogen” hade han fäst i ett orange band på armen, typ ett sådant folk har sin iphone i när de springer.

Om man säger så här. Dagen inleddes med att åskan slog ned precis bredvid mig, jag blev på riktigt svinrädd och flera ungdomar skadades. Efter det var jag helt genomblöt från strumporna upp till den helt pajade frisyren, och det var cirka tio grader varmt.

Men när Mando Diao dök upp på scen med sina helt distanslösa outfits blev dagen ett enda solsken i mig.

 

Hur grund än skivan ”Aelita” är kan jag inte låta bli att älska det Mando Diao håller på med just nu. Kanske för att jag verkar förstå.

 

rave1

 

Jag och Mando-sångarna är lika gamla. Och om man tar en titt på mina outfits de senaste veckorna inser jag att vi lider av samma syndrom. Utbrottet av hysterisk klädsel handlar om en nostalgisk längtan till 90-talets mitt, då rave var en ouppnåelig dröm och på sin höjd ett stilideal man kunde fuska sig till. Vi var för unga för att gå på riktiga rave. Jag löste det hela genom att samla på flyers och lägga månadspengen på färgglada kläder i plast.

 

bild

 

Den urballade rave-klädseln på 30-plussare som lever småbarnsliv om dagarna är kanske osannolik skrattretande. Men jag tycker den mest av allt är befriande. Det är som en reaktion på en trånande, obesvarad förälskelse som aldrig blev något mer.

Och får gubbar gå runt i samma tishor som de haft de senaste 33 åren kan väl vi få ravea lite?

 

bild.PNG

 

Mando Diao är så tokiga att de är större än all humor som produceras just nu. Deras urflippning och totala avsaknad av självinsikt och humor är chockerande i ett land där alla vare sig de vill eller inte är präglade av Jante.

Nästan så att jag vill utse Mando till Sverige Miley.