Annah Björk

Årets stil 2014

Internationellt slog artisterna rekord i att vara musor för modemärken, sportlinjer och skönhetsartiklar under 2014. Här hemma gjorde visserligen Lykke Li en kollektion med & Other Stories och Lorentz en uppsättning skor för Adidas, en för varje låt på albumet Kärlekslåtar. Men mest koncentrerade sig svenska musiker på att bli allt bättre på att fixa sina egensnickrade outfits. Inte alls på något antimodesätt. Tvärtom byggde allt fler sin musik kring mer än själva låtarna. Med skivbranschkrisen blev den visuella världen  ännu viktigare. Och även om Say Lou Lou-systrarna är ganska ensamna om att posera i Céline och Saint Laurent, så har svenska artister mer style än någonsin.

Här är plaggen och artisterna som visat vägen 2014.

Lorentz ryggsäck
Packad med hemliga saker han alltid vill ha med sig blev ryggsäcken ett av Lorentz tydligaste stilmarkörer under året. Han hade den på scen, på plåtningar och aktionerade till slut bort den i Musikhjälpen.
Miley har en ryggsäck också! En minivariant som är vintage Chanel. För att inte tala om Gustaf Noréns syrgasvariant som han hade på Mando Diaos Bråvalla-spelning.

Rebecca och Fionas Buffalos
Det är en gåta hur de kan dansa i de 15 centimeter höga platåskorna på scen. Men de gamla Spice Girls-skorna är ett perfekt signum. Vem har sett duon utan Buffalos räck upp en hand.

(Här är mina, inte alls samma kaliber. Men jag har snappat upp ryggan.)

Little Jinders hår
Egentligen är allt med Little Jinder att dö för. Från hennes första skiva på svenska, ett slags öppen dagbok i emoji-rebus, till de 90-talsnostalgiska outfitsen. Roligast var hur hon visade att man kan ha långt hår, kort hår, lila hår, grönt hår, blont hår. Eller allt på samma gång. Allt inom loppet av en vecka.

 

Årets låt
Årets skiva
Årets konsert
Årets resa
Årets scenstil
Årets sämsta
Och en liten spaning på 2015

Stilreleasen#4 BRÅVALLA

Jag ville skriva om scenkläderna på Bråvallafestivalen. Men det finns ingen mening att grotta ned sig i Lana Del Reys enkla sommarstyle med avklippta jeans och vit singoallatopp, The Hives 15 centimeter breda slipsar, M.I.As monokromt orange outfit eller Veronica Maggios blå Acne-hyllning. Det är helt ointressant att prata om det ”nya festivalmodet” som var så tråkigt som riktigt klädsamma bohochica hattar, fransar och boots. En blandning av First Aid Kit på scen, Mary-Kate och Ashleys glansdagar och Kate Moss går på festival.

Inget av det spelar ju någon roll.

 Inte efter att Gustaf Norén och Björn Dixgård klev på festivalens största scen med sin missuppfattade rave-hyllning ”Aelita”.

Efter det handlade allt bara om en enda sak.

 

Mando-Diao_Lowres_Olle-Kirchmeier-20657

 Fotografi Olle Kirchmeier

 

Gustaf Norén. Mando Diao-sångaren sportade alltså en ryggsäck med många remmar som han bar utan tröja. Gissar att han köpt ryggan på första bästa sportbutik. Till detta hade han ett pråligt blomsterdiadem (kanske från Glitter?) och den helt vanliga accesoaren syrgastub. ”Drogen” hade han fäst i ett orange band på armen, typ ett sådant folk har sin iphone i när de springer.

Om man säger så här. Dagen inleddes med att åskan slog ned precis bredvid mig, jag blev på riktigt svinrädd och flera ungdomar skadades. Efter det var jag helt genomblöt från strumporna upp till den helt pajade frisyren, och det var cirka tio grader varmt.

Men när Mando Diao dök upp på scen med sina helt distanslösa outfits blev dagen ett enda solsken i mig.

 

Hur grund än skivan ”Aelita” är kan jag inte låta bli att älska det Mando Diao håller på med just nu. Kanske för att jag verkar förstå.

 

rave1

 

Jag och Mando-sångarna är lika gamla. Och om man tar en titt på mina outfits de senaste veckorna inser jag att vi lider av samma syndrom. Utbrottet av hysterisk klädsel handlar om en nostalgisk längtan till 90-talets mitt, då rave var en ouppnåelig dröm och på sin höjd ett stilideal man kunde fuska sig till. Vi var för unga för att gå på riktiga rave. Jag löste det hela genom att samla på flyers och lägga månadspengen på färgglada kläder i plast.

 

bild

 

Den urballade rave-klädseln på 30-plussare som lever småbarnsliv om dagarna är kanske osannolik skrattretande. Men jag tycker den mest av allt är befriande. Det är som en reaktion på en trånande, obesvarad förälskelse som aldrig blev något mer.

Och får gubbar gå runt i samma tishor som de haft de senaste 33 åren kan väl vi få ravea lite?

 

bild.PNG

 

Mando Diao är så tokiga att de är större än all humor som produceras just nu. Deras urflippning och totala avsaknad av självinsikt och humor är chockerande i ett land där alla vare sig de vill eller inte är präglade av Jante.

Nästan så att jag vill utse Mando till Sverige Miley.