Annah Björk

Ey, lyssna!

Ett blixtsnabbt nedslag i läskande färska produktioner. En video i orten och så troligen årets svenska remix.

Här är Cherrie. Hon sjunger r’n’b på svenska och hennes låt Tabanja har just fått en skitfin video. Det är Saga Berlin, Niceguzz, som regisserat den. Niceguzz är ett slags husfotograf hos svenska kvinnliga hiphopartister och har ett mäktigt galleri bilder. Videon är inspelad i Rinkeby, förort med klassiska hiphoprötter, där Cherrie bor.

Åh, ja, Tabanja är slang för pistol. Känns som att vapnet har fått ett slags comeback. Under nittiotalet var pistolen it-accessoaren. Tänk Pulp Fiction, Leon, Madonna etc.

♥♥♥

Michel Dida gjorde sensommarens supermegahit. Med språk och uttryck som är lika smittsamma som Lorentz och Sakarias lyrik. Erkänn att du skrivit minst ett mäss/instabildtext/uppdatering med orden Höru mej bae?

 

Anyways, här gör Dida en Pira och skapar troligen årets remix. Den fetaste uppställningen sedan ANC-galan 1985 (ahahahahahha) rappar varsin text. Eller vad sägs om superstars som Seinabo Sey, Silvana Imam, Cherrie (!), Sabina Ddumba och Mapei. I vissa fall första gången vi hör dem på svenska. Classic!

Nu uppdaterad!!! Med videon som just trillade in, dessutom med extramaterialet rappande Zara Larsson på Skype-länk.

Fredagsmys vecka 24

I dag sa ska jag se One Direction för femte gången. Funderar på om det är sverigerekord på det? Hoppas. Till alla er som missar gullegossarna har jag gjort det här tröstinlägget med senaste veckornas hetaste inhemska musik. Skyll på mig bara om ni vill sno hela ostbågebunken, stänga av sportmatcherna på tv och gå in på rummet.

 

Jag vaknade en morgon, från en dröm jag hade: Jag drömde att Titiyo sjunger på svenska och arbetar med Sakarias och Dante Kinnunen. Nej vänta det var ingen dröm, men nära på. Dagsfärsk singel i väntan på albumet som kommer i höst.

 

Hela Lorentz soloalbum Kärlekslåtar är en suggestiv, mörkt lila dimma att fly bort i och hoppa av innovationsglädje till. Älskar kaoset, det samplade regnet (?) och digra gästlistan i den här låten. Kanske är jag allra mest fäst vid rhymet ”Spela. Korten. Rätt. Fast. Jag. Fick. Den. Sämsta. Handen”.

 

Nottee är dotter till Unni och Mats, syster till Lo Fi-Fnk-Leo. Och har hållit på sitt debutalbum i så många år att jag nästan gett upp hoppet. 2009 lät hennes singel Control som den perfekta bryggan mellan nostalgi och framtid. Nu låter det snarare samtid på skivan som producerats av The Tough Alliance-Henning Fürst.

 


Mapei är Sveriges snålaste artist. Man får suga på hennes karameller i åratal innan det kommer nytt. Men nu är det känt att albumet Hey Hey släpps den 23:e september, och med den här nya sommarsingelgotten bådar det ju finfint.

 

 

Okej, kan inte låta bli att slänga in Lana Del Rey här också. Vet att hon inte är svensk, men vad 17, sluta vara så himla exkluderande!!!!

Hennes album Ultraviolence släpps i dagarna. The Black Keys Dan Auerbach har producerat. Och Lana själv menar i en intervju i The Guardian att Lou Reed skulle ha sjungit på Brooklyn Baby, just innan han gick bort.

Förra sommaren var Summertime sadness. Jag är sååå tacksam att Lana är med mig, med helt nytt material, den här sommaren. Releasen har omgetts av mystik och det var länge hemligt när skivan egentligen skulle komma. 

 

 

 

Värsta frisyren

 

Jag ser en trend där svenska kvinnliga musiker omger sig av härliga och modemässigt vågade (jo men lite, vit stor päls ändå?) män. Som här, där Little Jinder hånglar med Melo. Och som i Mapeis ursnygga Don’t wait. Det visuella pojkvänstemat, och musikvideon där det lagts uppenbar energi på att piffa mannen härlig är en välkommen musikvideotendens.

 

Och Lille Jinder fortsätter att skapa en visuell värld som jag vill bosätta mig i.

Sen har vi Melo. I somras fantiserade jag om hans perfekta frisyr i veckor efter att jag sett honom uppträda med (vidriga) Hoffmaestro. Nu drömmer jag om att han lämnar grabbgänget för gott och gör en ny soloskiva. Varför inte på svenska?

Stiltips i Mapeis nya video

Det finns en låt jag lyssnar på lite för ofta för att det ska vara vettigt. Den borde ligga sorterad i 2013-facket, men ploppar ändå upp som det mest relevanta några gånger varje vecka. Kanske för att man inte vet om det är det sista man hör av Mapei på väldigt länge igen. (Den svenska hiphopartisten släppte Video Vixens 2006 och hördes sen knappt av, förrän sex år senare.)

Men troligast för att det är en så perfekt låt. R’n’b, pop, kärlek och en gnutta rap. Som en svensk och supertuff Solange.

Nu är det legitimt att spela Mapeis Don’t wait igen, för singeln har blivit med video. Och så är Mapei klar för Way Out West i augusti, så risken att hon överger är minimal.

 

 

Jag är så kär i den här filmen. Kanske allra mest i hans stil. Tighten/shortsen! Jackorna!

Men allra bäst: Flätorna som är fästa i heliumballonger. Briljanty!