Annah Björk

Snattar Beyoncé från M.I.A?

Nyheten om Bey och Jay-Z’s väntade tillökning i familjen blev inte bara tidernas Instragramlike-rekord. Det blev också en ny en beef mellan Beyoncé och M.I.A. Eller mellan deras fans i alla fall.

Dagen efter att Beyoncé lagt ut sin supersnygga ikon-bild på sig och tvillingmagen på sin Instagram kontrade den brittisk-lankesiska artisten M.I.A med att posta en misstänkt lik filmsekvens ur sin egen kommande video.

Hon skrev på Twitter att en planerad videorelrease ställts in för att skynda på den helt nya:

”The FREEDUN VIDEO will not be released for now Howeva POWA will come MONDAY!”

Beyoncé har tidigare anklagats för att ha stjäla sitt sound och låtar från M.I.A – som menar att även Rihanna inspireras allt för explicit av hennes musik.

Det är svårt att lägga en fällande dom om vem som sneglar på vem utan alla fakta.

Men en sak är säker.

Båda artisterna har den mexikanska ikonen Virgen de Guadalupe att tacka för stil-inspon:

 

Rosa överdimensionerat fluff

I mina extremt få pauser från ett hårt slit med en bok som ska bli klar och en utställning som ska färdigställas, i de pauserna kikar jag upp från datorn och drömmer mig i väg till fluffiga modeparadis.

gallery-1453912445-calvin-klein-spring-2016-campaign-bieber-ph-tyrone-lebon-71

Där rider jag på My Little Ponys i Vetements silverpajettklänning (som Kim Kardashian och lilla North lade beslag på före mig BUHU) på regnbågsfärgade moln mot en solnedgång som hämtad ur Justin Biebers CK-kampanj.

gallery-1473164662-gallery-1473152709-gettyimages-599542882

Ja ni fattar. Drömmarna nådde sitt klimax med Rihanna och Solanges vinterjackor som rufsade upp i mina flöden under veckan. Alltså jag svimmar av vinterlängtan!!!!

Rihanna får min egen nya rosa puff-jacka att bli en platt, blek trasa i den här monsterkreationen hon bar på en Marc Jacobs-fest under Paris Fashion Week. Ett helt duntäcke. Och dessutom designad av finlandssvenska Ella Boucht från Textilhögskolan. RiRis stylist fick upp ögonen för hennes Calming Space när hon visade på Stockholm Fashion Week.

textil

Förra veckans oannonserade skivsläpp av Beyoncés syster Solange har många höjdpunkter. En av dem är videon till Cranes in the sky. Och inte minst looksen i filmen. Solanges take på den rosa fluyffjackedrömmen fick mig att boka en resa till min andra hemstad Berlin.

Skönheten är nämligen gjord av Berlin-baserade designern Nadine Geopfert och vad jag förstår gjord i neopren.

Allt annat känns ju helt futtigt nu, men kämpar på i fantasin och i de här två rosa fluffkärlekarna tills vidare. <3

14543541_10157796467830019_851721334_n 14569854_10157796467915019_413046881_n

/Barnförbjudna veckan/ Kåta favoriter

Det här är en text jag skrev i Ottar 2015. Men jag tycker den passar bra in fortfarande och speciellt i den här bloggens temavecka.

timthumb.php

En novemberdag 2014 lade artisten Little Jinder ut en bild på soulsångaren Melo på Instagram. Han ler in i kameran. Under bilden, texten: ”Proddat den här DILFens nästa singel som handlar om att just knulla! Så d niiiiiice”.

En låttext om att knulla? På svenska. Det låter ju inte bra. Eller? Vi har varit så svältfödda på bra, erotiskt laddade sångtexter på vårt eget språk att vi nästan gett upp hoppet. I decennier har vi dragits med genanta, pekorala, extremt dåliga och äckliga låtrader på svenska.

Men någonting händer nu. Lorentz sjunger om att han ”kan göra dig våt”, Joy ”var ung och kåt” och Silvana Imam rappar om lesbiskt sex i baksätet i bilen.

En ny låtskrivarlyrik har dykt upp och ställt dörren till den svenska sängkammaren på glänt. Den senaste tiden har den inhemska hiphopen och andra, typiskt amerikanska och ångande heta musikstilar som soul och r’n’b transformerats och utvecklats till en egen genre på den svenska popmarknaden. Med dem bultande sexskildringar.

– Jag tror det anses lite töntigt och ocoolt att skriva om sex på svenska. Och det beror nog på att det till skillnad från i amerikansk och engelsk musik helt enkelt skrivits så få låtar om sex på svenska. Men nu när r’n’b har blivit större i Sverige ändras det, det är ju där man hittar de riktigt nicea sexiga låtarna, tror Nils Tull.

Nils Tull är personen bakom Melo, som Little Jinder skrev om på Instagram. Hans låt Långsamt är talande för utvecklingen. Med mjuk sammetsstämma sjunger Melo soul av typen vi annars är vana att höra från landet i väst. När Melo med Långsamt gick över till att skriva på svenska fick det sexiga innehållet vara kvar. ”Om du vänder dig om, är jag inte långt ifrån, det går långsamt, min baby”.

– Jag är rätt hård mot mig själv när jag skriver om sex, man vill ju akta sig för klichéer. Jag försöker hålla mig till mitt eget språk. Det blir cheesy om man börjar skriva saker man inte egentligen säger själv.

Det är inte så att svensk pop aldrig varit där inne och rullat runt tidigare. Tvärtom. På 1980-talet lekte både Gyllene tider och Freestyle med sexuella referenser i sin tonårspop. Det visades tuttar i barn-tv och svenska folket generades av Tomas Ledins erotiska sufflé i Sensuella Isabella. Men de våta drömmarna torkade ganska snabbt med 90-talets medvetenhet.

Beatrice Eli och Nordpolen. Bild: Daniel Fagge Fagerström
Bild: Daniel Fagge Fagerström ur Ottar

Depp, tomma pojk- och flickrum dominerade på musikmarknaden och de flesta kärlekslåtarna började i stället att handla om ensamhet och romantiklängtan. När Kent spelade låten Kräm sa de till en början att den handlade om oralsex: ”Jag vill ha min tunga där du är, så nära att du blir våt”. Men ändrade sig snart till att säga att det var en missuppfattning att den handlade om sex.

Dessutom skrevs den största delen musik på engelska. Därför var det kanske inte så konstigt att Sverige kollektivt satte kaffet i halsen när Tommy Nilsson plötsligt kastade kläderna och visade sin bultande lust 2005. Vill du ha sex med mig? blev årets mest omskojade låt. Rader som ”Får jag komma in när du öppnar dig som en vildros” går inte att glömma.

Veronica Maggio förklarade låten som skolexempel – på hur man inte skriver: ”Man kan använda Tommy Nilssons låt Vill du ha sex med mig som en mall för hur man inte ska göra” sa hon i en intervju i Expressen.

Efter det skulle det dröja några år innan den svenska popindustrin lyckades bli kåt igen. Men 2010 gick Oskar Linnros solo och la ut orden om det erotiska i Debut. Med musikaliska termer som förkläde skrev han om att bli het och gå ner på en tjej första gången. I Café beskrev han spåret som en knullåt och önskade att han hade lyckats skriva fler: ”att sjunga om sex är precis som att skriva om det skönlitterärt: det svåraste som finns”.

2011 hakade Veronica Maggio på med Jag kommer och Eric Amarillo gjorde sommarplågan med sitt envetna tjat med Om sanningen ska fram (vill du ligga med mig då?).

Snart kom ansiktet med en längtan att göra svensk r’n’b. Äckligt som handlar om en tjej som raggar hem en kille för att göra ”det där som är uteslutet för de flesta, de dom tycker är överkurs”. Den som inte blev upphetsad av ansiktets avancerade sex, hittade kanske lusten i Nordpolens electropop i suggestiva När mitt blod pumpar i dig. På omslaget till skivan avtecknar sig ett erigerat manligt kön, dubblerat som ett rorschachtest. texten är inte bara antydande, den är härligt porrig och pulserande ”Höfterna följer min puls när mitt blod pumpar i dig, för min stav är dirigent när mitt blod pumpar i dig”.

Och så var det som om kyskhetsbältet om svensk pop slogs sönder och ersattes av en kreativ lek med orden. Den svenska sexmusiken har inte kunnat utvecklas, eftersom språket i sig länge varit så outforskat, och själva musiken så apart från ett sådant innehåll. Men i den lyrik som nu uppfinns med varje ny artist har erotiken en given plats.

poptexter_A_RED

Bild: Daniel Fagge Fagerström ur Ottar

Joy satte förväntningarna genom att rappa ”Jag var ung o kåt, kunde vart igår, nyfikenheten gjorde att jag särade mina lår” i sin första singel Kattliv.

R’n’b-artisten 1987 tar det subtila spåret när han betraktar en tjej som står på tå i trappen i Michelle.

– Låten handlar om något sensuellt, det där att titta på en tjej med de ögonen. Svårigheten att skriva om sex på svenska är att det lätt blir plumpt. Jag tycker ofta det är mer intressant med vaga texter än att skriva om samlag liksom, säger 1987, som heter Victor Holmberg.

Silvana Imam beskrivs ofta som den första öppet homosexuella rapparen i Sverige. Hennes debutskiva Rekviem kom 2013 och var full av diffus åtrå. ”Lusten i mig, fäster i sig, lukten av dig sprider av sig”. Nu är hon mer rakt på sak.

– Jag älskar att skriva om sex. Mitt språk är explicit, men samtidigt classy, säger hon.

I låten Jag dör för dig rappar hon till ett drömskt beat ”Hon vill ge mig hela natten bortom hjältar monster på himlavalvet, hela handen runt min pulsåder”. Hon menar att det svåra med att rappa om sex är att hålla sig om rätt sida objektifieringen.

– Jag skriver inte om hur jag verkligen tänker på kvinnor i min djupaste sexuella fantasi, det är privat. Eftersom jag är en kvinna som skriver om kvinnor tänker jag efter mer på hur hon framställs. Min instinkt i jämställdhetskampen gör att jag inte bara slänger ur mig vad som helst, säger Silvana Imam.

BON-3-680x911-3

Bild från Bons stora sexnummer. Foto Henrik Halvarsson / LUNDLUND

Det ser ut som att framtiden kommer med mer musikaliskt sex.

– Jag kommer skriva många fler sådana låtar. Mer brutala, mer explicita, sexiga låtar, säger Silvana Imam.

Nils Tull – Melo – är också övertygad om att sexifieringen av den svenska musiken bara har börjat. Han menar att det hänger ihop med en generell trend att prata mer öppet.

– Tiderna förändras, sex är inte så tabu längre.

Man pratar mer och mer öppet om det, så även i musiken.

Hur kommer framtidens sensuella musiklyrik se ut?

– Först kommer det vara världens mest naturliga sak! Sedan kommer folk skriva mer och mer utmanande för att det ska behålla någon sorts edge, när ”alla” skriver om sex.

Det går hand i hand med en återkommande frigjord syn på sexualitet i kulturen. Fifty Shades of Greys intåg i sängkammaren och på bioduken visar att det finns ett stort behov av gränstestande bred populärkultur. Det är bara att vänta och se hur länge det dröjer innan en svensk variant på Rihannas S&M klättrar på svensktoppen.

Videopremiär: Marlene ”Sweet”

Sveriges egen r’n’b-prinsessa Marlene är tillbaka med vad jag härmed utser till indiansommaren 2016’s egen låt. Sweet  har också fått en video som får en hösthatare som mig att vilja stanna tiden, exakt här.

Hej Marlene! Det är ju du och Ji Nilsson som skrivit Sweet. Det är inte första gången ni skriver tillsammans, varför jobbar ni så bra ihop?

– För att vi till stor del delar samma referenser och både personligt och musikmässigt kommunicerar väldigt bra. Vi tänker nog båda på Rihannas Rated R-album om nån av oss skulle referera till ”rockig r’n’b” till exempel. Det är väldigt skönt att förstå varandra med så få ord. Det beror också på att vi är vänner i grunden sen typ sex år tillbaka och letade klubbar som spelade r’n’b på helgerna,  det var när det var väldigt o-inne att lyssna på det i Sverige. Men vi är också tillräckligt olika för att komplettera varandra. Ji tillför mycket till min musik som jag älskar och hon skriver på ett sätt som jag inte gör. Det blir bara väldigt bra och jag älskar att jobba så!

 

Hur ser ert samarbete ut?

– Det är så himla avslappnat. Vi har oftast suttit i en studio ihop, men i början av sommaren skrev vi låtar på en filt i solen i Gröndal, där jag bor. Det är väldigt få jag skulle kunna göra det med. Vi brukar börja med ett snack om vad jag vill skriva om, vad jag tänker på och så där. Ofta har jag en textidé, en refräng eller vers färdig som vi kan jobba vidare på, men vi börjar också helt från scratch ibland, men ofta har vi då ett track från producenterna jag jobbar med att utgå ifrån, som ger ackord och ett beat att skriva över.

 

Hur kom Sweet till?

– Vi skrev låten på ett track från Humble & Blisse, som producerat låten tillsammans med Nisj. Jag och Humble & Blisse hade varsitt studiorum i samma källare fram till i våras. Jag bjöd dit Ji och så skrev vi låten under en dag. Jag och Ji satt i mitt rum och skrev text och melodi medan killarna jobbade på produktionen i deras rum.

 

Avslöja influenserna!

– Jag är väldigt influerad av Drakes enkla och lite minimalistiska produktioner på låtarna han släppt på sistone. Eller snarare bekräftade han  tanken jag haft i ett år om hur min musik ska låta, tänket liksom. Det är nog faktisk rätt ordning på det hela när jag tänker på det. Jag utmanar mig själv med att lita på att stora poplåtar också kan göras med en mer minimalistisk ljudbild. Det sätter press på melodierna på ett annat sätt och de kommer alltid att vara grundade i r’n’b/pop och vara det som bär låten. Jag är också influerad av UK garage, 2 step-vibben från 90-talet just nu.

 

Vad ville du med videon, som är regisserad av Palmer Lydebrant?

– Samma dag som vi skrivit låten lyssnade jag på den igen på kvällen och såg framför mig en soldränkt tennisplan där folk spelar nån form av hittepå-tennis. Det fångade stämningen med låten perfekt tyckte jag. Och att göra en video runt hittepå-tennis rymmer så mycket spontanitet och knäpphet! Själva sensmoralen bakom videon är väl just det, att inte leva livet för seriöst. Jag har sätter mina egna regler där jag får plats att vara kreativ och där jag har kul. Det går inte annars…

unnamed

 

Hur väl stämmer den överens med ditt verkliga liv?

– Just tennismässigt stämmer det väldigt dåligt överens! Jag har inte spelat tennis på skitlänge, men jag blev aspeppad på att börja spela igen efter att vi gjort videon! Men resten stämmer ganska bra överens faktiskt, fast jag umgås väldigt sällan i ett sånt där stort gäng tyvärr.

 

Du har med ett sånt fett posse på 17 pers med bland andra Adam Tensta och Min Stora Sorg ! Hur valdes de ut och vad symboliserar de?

– Jag ville ha med kompisar som jag känner har den där lite knäppa energin och som jag vet kan bjuda på sig lite. De symboliserar inget annat än just mina vänner och vi fick ihop ett riktigt bra gäng! Vissa hade dock aldrig träffats förut men Palmer var så överlägset bäst i att göra oss alla avslappnade och trygga med varandra så det blev en helt grym stämning.

 

Varför just de här personerna?

– Om vi tar den obrydda och halvt dryga domaren i videon, min vän och manager Linda, som exempel så var hon den mest givna för rollen jag kunde tänka mig. Hon är så jävla kul och kan spela uttråkad och less på ett så oöverträffligt sätt! Vi har typ samma sjuka humor. Alla stod och garvade åt henne så mycket under inspelningen för att hon va så kul haha. Och som sagt valdes folk ut för sin energi, men också för att dom skulle se så himla snygga ut som tennisspelare!

 
Marlene tennis loggo

Varför tennis?

– Det är den enda sporten jag nånsin i hela mitt liv tyckt om. Och jag älskar modet och själva inramningen runt tennis. Dessutom får man kuta som en galning och det ser alltid kul ut.

 

Vad hade du för influenser till videon?

– Om nån så är Solange’s video till Losing You min ständiga ”härlig video”-inspiration! Jag tycker den är så himla himla nice. Annars har jag faktiskt inte haft någon annan video in mind, utan allt har funnits så tydligt i mitt eget huvud.

 

Vad är tanken med stylingen i din video? Den är väldigt fresh och lekfull.

– Det är tanken! Vi ville leka med det typiskt klassiska tennismodet som Björn Borg hade på 70-talet, lite pilotbrillor och höga polokragar och blanda upp det med mer futuristiska inslag. Jag älskar den blandningen!

 

Hur mycket har du haft att säga till om den?

– Jag hade som sagt en väldigt tydlig vision och hade hunnit bygga på femtontusen moodboards själv under våren innan det var dags att göra videon. Jag fick hjälp av Madlen Schneps att förverkliga den. Hon har så sjukt bra och lekfull stil själv så jag visste att vi skulle klicka i detta och att hon skulle styla folk till riktiga tennisdrömmar.

 
Marlene 6 by Adrian Wigerdal

Hur modeintresserad är du?

– Jätteintresserad! Eller inte alls. Det beror på hur man ser det. Jag älskar kläder som uttryckssätt men har aldrig brytt mig om mode på det sättet att jag medvetet vill har koll på trender. Jag kan verkligen få krupp på den där ”mode-bibel”-grejen. Ha på dig det du gillar och inspireras av, herregud! Ängsligheten bakom det där kväver mig… Jag har alltid sytt och sytt om kläder och ville jobba med kläder och sömnad innan jag väl satsade fullt på musiken. Det står fortfarande högt upp på min intresseskala.

 

Vad spelar mode för roll i din musik?

– Jag kan ofta tänka i färger och olika ljussättningar när jag skriver musik. Jag kan se ett mörkt dansgolv med rött ljus, eller som nu en tennisplan i solsken. Och det ramar för mig in själva musiken och sätter den i en kontext och en plats. Och kläder gör samma sak för mig.

 

Och i ditt artisteri?

– Kläder är en väldigt stor del av mitt artister och förlänger uttrycket av min musik, och så är det vare sig man vill eller inte för alla artister tror jag. Jag är inte särskilt spexigt klädd egentligen, utan går ofta ganska basic och bekvämt klädd, men jag letar alltid efter saker som stör eller sticker ut från det enkla. Så ser jag faktiskt på det mesta, jag letar efter kontraster.

Vad händer härnäst?

– Jag ska skicka min nästa singel Why Didn’t You Tell Me på mixning i dagarna! Den släpps i slutet av september. Därefter kommer en EP så jag är i slutspurten av att göra klart den. Jag ska också ha ett writing camp på det nya hotellet Haymarket i september. Jag ska bjuda in massa andra prodcenter, låtskrivare & artister för att jobba på mitt debutalbum. Det ska bli så jäkla kul och spännande!

 

Sist, men inte minst! Var kommer den rosa klänningen du har på dig i från? Är besatt av den. Så perfekt!

– Jag veeeet!! Önskar så att jag ägde den där virkade drömmen, men den är lånad från Madlens roomie Alex… Ska fan lära mig virka i höst bara för det.

 

Feeling myself vecka 6

Det här är ju höjden av brist på socialt umgänge. En intervju med sig själv. Men på mitt jobb ser strukturerna ut så här:

Det finns en big boss, en ekonomiansvarig, en som kokar kaffe och lunchägg, en som gör research, en IT-chef, en praktikant, en stjärnreporter, en krönikör, en konsertrecensent, en som är ansiktet utåt och pratar i tv och så. Oj, då. Bara en av varje? Ja, eller alla är ju samma person och den personen är jag.

12714062_10156747712325019_1632007818_n

Step into my office baby. Ni kan ju tänka er hur kul vi har det i fikarummet. Eller vänta lite, vi har ju inget fikarum. Eller någon fika.

Allafall, OM jag, mina över- och underjag hade haft något socialt samkväm hade vi pratat om det här på rasten:

Skärmavbild 2016-02-10 kl. 15.36.51

Håkan Hellström spelar i New York, hur känns det?

– Det var längesen en Håkan Hellström-nyhet fick mig på så gott humör! Jag har gått och grymtat som en gubbe grinigare än de värsta rockkonserverna. Jag har så svårt att förlika mig med att Håkan blivit en sådan där helfolklig upplevelse som ”alla” ska se. Ullevi efter Ullevi fylls med folk som har noll relation till honom eller hans musik med drivkraften att ta en bild med bannern ”Jag var där”. Kräks på hela min Håkan-skivsamling av det. Lyssnar bara på Håkans mamma Christina som straff numera. Men igen? Really? Var så besviken på att han inte istället gjorde tvärtom om gjorde mer intima spelningar. Jo ja, jag grät en skvätt av overklig stolthet och mäkt när han klev på den där enorma scenen i somras. Men igen, en gång till? Really? Var så besviken på att han inte istället gjorde tvärtom om gjorde mer intima spelningar.

tumblr_mvv04nCocv1t0qfrno1_500

– Så att den här knickedicken ska ta världens bästa språk, göteborgsk engelska till New York är bättre än mina knasigaste fantasier. Sa jag att jag älskar överraskningar?

Beyoncé…

– Whaaa.

Vänta jag har inte ställt någon fråga än. Veckan är proppad av Beyoncé-nyheter, ny singel, ny video, framträdandet på Super Bowl och utannonserad turné. Vad är viktigast i allt det här?

Det har redan skrivits så mycket smart om Bey. Jag har lite svårt för när alla ska säga samma sak om samma sak, väldigt innerstadsbubbligt. Men! JAG tycker det stora med Beyoncés tydliga politiska ställningstagande mot det systematiska våldet mot och den orättvisa hanteringen av rättsfallen med afroamerikanska medborgare är populariseringen av det. Popkulturen som megafon är helt oslagbar. Se bara på vad som hände med feminismen under 2014/15. Boom! när Beyoncé uppträdde med de åtta bokstäverna som backdrop. Boom när Grimes skrev sitt manifest i Elle. Boom boom boom när Zara Larsson tog alla fighter istället för att vara lika snäll som hon ser ut – som vi är vana vid. Till och med The Fooo Concpiracy mässade om feminism på sin konsert. I år är det antirasismen som blir trendig. Och hur cyniskt det än låter så är det när en politisk fråga blir så mainstream som den slår igenom brett.

beyonce-formation

– Men när vi är inne på feminism. Så kan man fråga sig varför Beyoncé måste göra bomben preciiiiis när hennes största konkurrent Rihanna lagt sig tillrätta i poolen med sitt efterlängtade och mycket behagliga album Anti

Lana Del Rey och Father John Misty gosar och snyggknarkar i helt nya videon till Freak. Bra eller a.. ja?

Jag tar det i punktform.

1. Freak är en av mina bästa låtar på det bästa Honeymoon-albumet.

2. Jag har svårt för Father John Misty eftersom han uppfyller samtliga kriterier för kulturmanshipstern. I början på videon är det nästan parodi på just den stereotypen. Det gillar jag INTE.

3. Måste erkänna att det är ett extremt smart drag att lika med just den delen av sin publik som hon vann med Ultraviolence och förlorade med Honeymoon.

6d7439d0

4. Jag kommer att gifta mig exakt så här. Japp, nu var det bestämt.

5. Jag snyftar av lycka över att Lana trots den kommersiellt smarta idén med Father John Misty envist behåller sin arty sida och låter hela videon över gå i en fyra minuter lång sjöjungfrudans till Debussy’s Clair De Lune. Som någonting ur Virgin Suicides och fortsättningen på hennes egen Music to watch boys to.

Nu är semlorna slut på fikarasten. Vi får fortsätta nästa vecka.

2015!!!!!!!!!!!!!!!!

Wow kom på att jag ju inte gjort min traditionella style-årssammanfattning genom Instagram än! Om den ens blir av återstår att se, men utifall den inte blir det så kommer här en årsresumé i form av ett frågeformulär jag tog hos underbara älskade FestaMysaMaila!

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Jag hade en helt nykter månad ihop med Tone! Det var roligt och lärorikt, och inte alls svårt! Det kommer säkert hända i år igen :) Vi utvecklade en metod som var att vi gav varandra gåvor (”Nykterhetspremier”) varje söndag efter avklarad vecka, jag fick bl.a fuktmask från Avene och Spotify Premium. Tone fick t.ex HD By Terry-puder av mig och massa annat jag glömt bort nu.

2. Höll du några av dina nyårslöften?
Mmmm minns inte om jag hade något speciellt nyårslöfte, men om mitt löfte var ”Att bränna tre miljarder kr per månad på taxi och smink” så höll jag det.

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Ankan fick ett barn som jag fick äran att vara gudfar åt, hon heter STAR och är underbart vacker! Alltså på riktigt, megafräsch för att vara nyfödd.

IMG_4897_Fotor
Välkommen till världen älskade lilla STAR!!!

4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, och det är jag tacksam för.

5. Vilka länder besökte du?
Här är de jag minns på rak arm: USA, Spanien, Danmark, Storbritannien och Tyskland.

6. Är det något du saknade år 2015 som du vill ha år 2016?
Jag vill ha mer ljus i mitt rum!!! Min taklampa gick sönder och jag har inte orkat laga den eller fixa ny, så har bara haft EN enda liten bordslampa som ljuskälla nästan hela 2015, men köpte nyligen en megabra ljusboll på IKEA så nu vill jag köpa flera såna :) Och en taklampa! :)

7. Vilket datum från år 2015 kommer du alltid minnas, och varför?
Datumet då jag träffade min kille! Minns dock inte exakt datum, men har sparat screenshot på första gången han skrev till mig på FB dagen efter att vi hade träffats <3

8. Vad var din största framgång i år?
Jobbade med Tokio Hotel i Berlin, de är verkligen skitkända, typ massor av livvakter och hundra olika assistenter. Det var megafett! Sen vann både Rebecca & Fiona och Little Jinder grammisar på Grammisgalan, det kändes megaroligt. Det har även gått jättebra för Faggot Apparel, vi har ökat vår omsättning med en tredjedel sen året innan. Fattar inte varför jag skriver om det i bloggen, men tycker det är sååå tråkigt med entreprenörsskit.

Skärmavbild 2016-01-26 kl_Fotor Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.10.44
Över: Bill Kaulitz och jag, Under: Bill i min styling och massa statister :)

9. Största misstaget?
När Tone och jag var megafulla på P3 Guld och nästan ingen bilder jag tog gick att använda till bloggen för vi såg ut som att vi hade sminkat oss med en skinka. Helt glansiga i ansiktena och ögon som kollade i kors, och mitt löshår hade ramlat ut på halva huvudet, hahaha!

10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag har haft vinterkräksjuka, det var fruktansvärt. Sen halsfluss som jag fick penicillin mot, det var mest mysigt dock! Dock inte de dagarna det verkligen gjorde megaont i halsen, då trodde jag att jag skulle dö.

11. Bästa köpet?
NARS concealer, liquid lipsticks från Kat Von D, poutliner från Marc Jacobs, Laura Mercier löspuder och BHA-syran från Paula’s Choice. Och alla ögonskuggor från NARS, älskar dem!

12. Vad spenderade du mest pengar på?
Hår, smink, drinkar, cigg och taxi.

13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Alla mina bästisar!!! Special shout-out till Tobias, Tone och Fiona som är livets roligaste komiker.

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om år 2015?
Alla låtar på ”Honeymoon” av Lana Del Rey och den här:


Rihanna – Bitch Better Have My Money (R3HAB Remix)

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Det är säkert lika, ibland är man ju glad och ibland ledsen.

16. Vad önskar du att du gjort mer?
Träffat Stina i Malmö mer, motionerat mer (men gör det mkt mer på sommaren så nu gnäller jag säkert för att det är vinter) och sen borde jag väl bloggat mer suck.

17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Städat! Så onödigt. Iaf typ att man städar megamycket innan man har fest sen kommer det skitmkt folk så t.ex golvet ändå inte syns, sen blir det stökigt igen för festen va så kul :PppPPPpp

18. Hur tillbringade du julen?
Gick och hälsade på Ankan och den nyfödda babyn STAR på BB, drack cava med dem i BB-baren, sen gick jag hem, åt jullunch, sen kom två kompisar så spelade jag brädspel med dem och min kille.

19. Blev du kär i år?
JAAAAAA!!!!!!! <3 <3 <3

20. Hur många one night stands?
Nej

21. Favoritprogram på TV?
LONDON SPY!!!!!!! Och UnREAL.

22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
Nej

23. Bästa boken du läste i år?
Har bara läst en :( Så det får bli den: ”Catch A Fire” av Melanie B.

24. Största musikaliska upptäckten?
Oj så svårt, känns som jag redan känner till all musik som finns?

25. Något du önskade dig och fick?
JA!! På min födelsedag så fick jag äntligen de där pilotsolglasögonen som ”droppar” från Ann-Sofie Back av Emma och Martin :)

Back-DripglassesSmoke1

 

26. Något du önskade dig men inte fick?
Jag slogs med näbbar och klor på eBay om en cykeltop från Walter Van Beirendoncks Wild and Lethal Trash-labels Spring/Summer-kollektion 1996, men förlorade :(

27. Årets bästa film?
Joy!!! Och Spy!!! Och säkert någon mindre kommersiell cool med queerhandling blablabla men Joy är den jag minns nu.

28. Vad gjorde du på din födelsedag?
Blev lurad till resturangen Nytorget 6 där alla mina bästisar hade överraskningsmiddag för mig! Fick massor av presenter, och en tårta med mig på! Sen fick vi ta över Storkens nattklubb för en kväll och det bjöds på massor av champagne och sprit!

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 19.57.19
Tårta med alla mina favoritsaker på som Helena hade gjort!
10349896_10152891931940787_1384135715814685513_n
Erik, Céline, jag och Emma :)
10380751_10152836617268107_3355225659802763264_n
Jag och Fiona, åååh saknar min födelsedag!
10526056_10152836617913107_1791697339594336472_n
Coola ledväggar på klubben med mitt namn!!!

29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Mitt år var ju bra, men jag tror vi alla gärna hade sluppit att världen i stort håller på att rasa samman och brinna upp?

30. Hur skulle du beskriva din stil år 2015?
Jobbade ju med tre olika stilar: Fritidsgården (typ sportgoth, 90s och brittisk gayklubb 95), disco coke whore (massa shiny material, mörkt blankt hår, för mkt smink och lyxiga skor) och garbage geisha (typ grovsoprummet Lucia med för långt hår, skitigt och bah mega cool). Det var även mkt #twinning med Tone och sen som vanligt mkt svartklätt.

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.40.38
Fritidsgården i Adidas, Vans och Opening Ceremony

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.41.59
Disco coke whore i vaxad denimjacka från Asger Juel Larsen och för mkt smink

Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.40.11
Garbage geisha i min älskade Nattskiftet-målade skinnjacka från Deadwood och massa skitkläder jag lånat ihop
Skärmavbild 2016-01-26 kl. 20.44.02
#Twinning with bae i tröjor från Acne 

31. Vad fick dig att må bra?
Att äta rätt och träna! Skoja hahaha

32. Vilken kändis var du mest sugen på?
Finn Whitrock i American Horror Story, Jonathan Rhys Meyers (som alltid <3), modellen Ton Heukels och den underbart vackra Ben Whishaw.

33. Vilken kulturdebatt störde du dig mest på?
Alla kulturdebatter är verkligen skittråkiga. Typ nåt händer så klagar alla på det sen klagar några på klaget sen klagar en ytterligare på de som klagar på klaget? Kul liv, sök hjälp??

34. Vem saknade du?
Helena!!! Finansmamma <3

35. De bästa nya människorna du träffade?
Tones släkting Helle och hennes kille Sebastian <3

36. En värdefull läxa du lärt dig i år?
Oj vilken anklagande fråga, den här hoppar jag över.

37. Citera en sångtext som summerar ditt år:

”It’s like a dream!!!! No end and no beginning!!”

För jag kommer inte riktigt ihåg va som hände exakt eller precis exakt när det hände, men ah så är det väl för alla!

38. Vad tänker du göra annorlunda nästa år?
Det får vi se då!!!! Puss <3

giphy

 

Rihanna rippar Neneh

 

Jag är så kär i det här omslaget att jag inte kan minnas när jag hyste så varma känslor för ett papper senast. Bär med mig tidningen när jag byter rum (jobbar oftast på mitt hemmakontor) och tittar på omslaget minst 100 gånger om dagen.

När jag och Sakarias hade ett frukostmöte här om morgonen bedyrade jag min kärlek till Bad gal Riri-omslaget för honom. Varpå han genast googlade fram originalet.

Neneh Cherrys omslag till Buddy X från 1992. Såklart. Helt logiskt. Neneh är urmodern till allt som är tidlöst megacoolt.

I helgen ska jag spela skivor på ett magiskt bröllop. Allt jag vill är att ha Rihanna/Neneh-frisyren på festen. Hur ska det gå till om man har ca tre mycket skandinaviska hårstrån? Tips emottages tacksamt så jag slipper ringa Yusef Williams, som fixat håret på i-D-plåtningen.

(När Sakarias fick veta att jag skrev om omslagen här på bloggen skickade han vidare kredden till Seinabo Sey, som alltså var kvinnan med stenkoll från början.)

VIDEO: Lorentz + Kosovare Asllani

Hör upp alla Losolovers! Lorentz hyllar Rihanna genom att släppa video till låten som bär popstjärnans namn på hennes egen 27-årsdag, idag! I filmen bestämmer Lorentz träff med det franska fotbollsproffset Kosovare Asllani. De har en romantisk fotbollsdejt i mörkret medan Loso sjunger ”AA-aa, aa-aa. Går det här för snaa-aabbt? Jag kan sakta ned så att du känner att du kommer ikapp…” med sitt mörkaste autotune.

Kosovare Asllani spelar i Division 1 Féminine och är klubbkamrat med Zlatan Ibrahimovic i Paris Saint-Germain. Hela fotbollstemat är superfint. Jag har själv flera fotbollsdejter i veckan. Mina två söner är besatta, själv vet jag inte vad en boll är. Men atmosfären på vår nyrenoverade idrottsplats är så härlig att det blivit vår gemensamma favoritplats i hoodsen. Vidden, ödsligheten, känslan av att här sätts det rekord, begås vinster och förluster. Tårar och glädjevolter. Alla känslor som lever kvar på arenan som spöken. Minnen från barndomen när kvällarna var eviga. Jag tycker det är magiskt.

Och exakt den känslan, plus lite vag romance, har regissören Jonas Hong Soo Eriksson fångat i videon till Robyn Fenty.

Hur detjten med Kosovare Asllani verkligen blev till vet jag inte. Kan det har något med ett sportmärke med tre ränder som signum att göra?

Fint är det i allafall.

Rihanna+Paul McCartney+Kanye West = nutidsretro

Nu är äntligen det första smakprovet från Rihannas kommande, åttonde, album här.  FourFiveSeconds innehåller följande oväntade ingridienser:
Paul McCartney på gitarr och kör.
Kanye West i bakgrunden.
Ett sound lika naket som valfri Rihanna-video.

Lika chockerade som logiskt.
Här är videon:


Rihanna, Kanye West, Paul McCartney FourFiveSeconds

Vi visste sedan innan att Kanye West och Paul McCartney hade ett varsitt finger med i spelet. Fantastiskt roliga (och fullkomligt väntade) tweets om vem 17 den här Paul McCartney är, och hur han spås en lysande framtid, av en publik som är uppfödd med Kanye i vällningen har redan snurrat in jorden i något viralt trassel.
Men det är alltså så här den oheliga treeningheten låter. Rihannas röst i centrum, Macca med dova körinsatser och även Kanye i bakgrunden av den verkliga superstjärnan.
Låten är hyperintressant på så många sätt.
Det är inte bara det uppseendeväckande samarbetet. Eller att världens största stilikon i videon framträder i ”osminkad” jeanslook.
Utan allra mest hur det låter. Soundet är avskalat och skitigt. Naket.
I videon finns en gitarr med. En. Gitarr. De senaste åren har det där urtids-instrumentet levt en högst osäker tillvaro – ja, den har varit närmast utrotningshotad.
I en annan tid var väl just det här den allra vanligaste ljudbilden. Men nu är det 2015 och allt är ett härligt mos av hiphop, synt och r’n’b.
Och så är det självaste drottningen av r’n’b, autotunade slingor och programmerade beats vi talar om.
Just därför är det fullständigt logiskt. Rihanna ligger alltid i framkant, går längst fram, leder popskocken. Att vara nyskapande, eller åtminstone göra helt tvärt om, ligger i sakens natur. Och 2015 är det att ta en avdammad, förhistorisk popstjärna, ett organiskt instrument(!) och ett ljudlandskap där EDM:en gått och lagt sig och tystnat och göra en hit av det.

Att en ung kvinna ställer sig framför en av pophistoriens viktigaste gubbar och autotunehiphopens mäktigaste – också lyckligtvis alldeles ett tidens tecken.

Robyn Fenty är inte först. Lana Del Rey gjorde en liknande vändning med fett framgångsrikt resultat förra året. Genom att para ihop sig med Dan Auerbach från bluesrockbandet The Black Keys skapade vintagepopstjärnan ”Gangsta Nancy Sinatra” en ny skitig, psychedelisk och mystisk värld. Som inte minst frälste en ny, rockmanlig publik. Här hemma upptäckte progressiva artisten och producenten Sakarias både elgitarren och Maccas Beatleskollega John Lennon inför sitt soloalbum Atlanten förra året.
Precis som i Lana.-fallet är nog idén att hitta en ny publik lite vad Rihanna har i kikaren. Hennes överjävligt fantastiska ballad Stay från 2012 var där och nosade. Att indierocknadet Low gjorde en cover av låten är ett lysande tecken på det.
Att rock med organiska instrument redan har blivit kitschigt retro är en humor i egen klass.
Men sak kan jag säga. Jag kom just hem från New York. På samtliga Manhattans barer spelades minst tre låtar av ett och samma band vid varje besök. Ingen överdrift. Inga konstiga eller nischade barer, utan liksom unga ställen på Lower East.
Ska jag säga vad det största bandet i New York vintern 2015 heter?
The Beatles.

Alexander Wang-Annah!

Man kan säga att jag eh, gick loss på Alexander Wang x HM-samarbetet när det släpptes i veckan. Langade fram kreditkortet som om det inte fanns någon morgondag. Kommer gå runt som en överbrandad reklampelare resten av året, i Wang från topp till tå (verkligen, kollektionen innehåller strumpor och mössor).

Ungefär så här tänker jag mig vintern under jackan.  Inser någonstans att det finns ett inneboende problem i att:

1, Klimatet i Stockholm under vintern inte är detsamma som i New York under modeveckan i september.

2, Jag inte är Rihanna.

3, Jag verkligen inte är Rihanna. Inte ens 26 som jag tror, utan 34. Och småbarnsmamma. Och.

4. Aja.

 

Inser förstås också att det inte är helt comme-il-faut att gå loss på detta sätt över ett designersamarbete på HM. Men jag tror knappast någon modern designer knockat mig eller haft en sådan betydelse för min praktiska modeuppfattning som just Alexander Wang. Det är lite som när jag hörde Radioheads Pablo Honey första gången och hela världen rasade samman och därefter fick byggas upp på ett nytt sätt och det är så världen ser ut i dag.

 

Den här kollektionen för vår/sommar 2010 är fortfarande min favorit av alla. Då, 2009, hade inte sportmodet slagit igenom lika extremt som det har i dag. Jag har alltid varit svag för amerikanska sporter, rent estetiskt. Och här kom en designer som lekfullt tog vara på det.

Jag minns hur jag med hjälp av min killes garderob, billigare butiker och kreativitet stylade ihop exakta outfits från visningen, inklusive flätan. (Okej, gick inte till jobbet i trosor, men hade det varit en möjlighet hade jag gjort det.)

En dag när jag kom upp på Bon-redaktionen utbrast Madelaine Levy, som då var chefredaktör: ”Alexander Wang-Annah!”. Jag kanske rodnade lite, men hon hade rätt. Och jag hade lyckats.

Så därför kommer jag stolt bära Wangs hysteriska logor runt benen och på magen till dess att de slits ut.