Annah Björk

Konichiwa bitches

Det är modevecka i Tokyo! Det är superspännande för just nu är just Japan en av de stora inspirationerna inom musiken.

Lampor som aldrig slutar blinka, picknickhögtider under rosa körsbärsträd, en popkultur som inte kan bli för barnslig och animerade ideal med tekoppstora ögon. Ett land som i hela mitt liv varit synonymt med framtidsteknologi.

Nej, hysteriskt sorgligt nog har jag inte varit i Japan än. Men jag hör faktiskt hemma där, det har jag vetat sedan jag slutade vara barn. (Startar insamling här och nu för de som vill bidra till min resa, bara att swisha ok?) Bara förra veckan blev jag helt pinigt glad när Loreen ettiketarde min stil som ”japansk” när jag intervjuade henne härom veckan. Kort illgrön kjol, overkneestrumpor, collage-tröja med moln från Kenzo och höga klumpiga skor.

Ännu gladare är jag över att det Japan är en av de hetaste trenderna inom poppig pop just nu.

 

d299a890

I fredags kom danska MØs nya singel Kamikaze (som tydligen, enligt min googling, egentligen inte betyder självmordsbombare i allmänhet utan var stridsflygpiloter som avsiktligt krockade skepp under andra världskriget). Låten är ett samarbete med Diplo – och inte hennes första. Alla som varit i närheten av en radio eller skymtat Spotify de senaste månaderna har hört Lean on, hennes supermegahit med Diplos Major Lazer. Så här säger MØ:

 

”It’s about making memorable songs but, more than that, it’s about making pop music that wants to push boundaries. I’ve been loving all kinds of pop since I first fell in love with the Spice Girls, but pop needs to bring something new to the table, it needs balls. And that’s what you get working with Diplo.”

 

mndr-kimono-new-song-477x560

Några dagar tidigare släppte MNDR låt Kimono. Ett nittiotalsdansbeat som leker med både klibbiga och loungeiga syntar – så himla skitbra. MNDR heter egentligen Amanda Warner och är en amerikansk artist, låtskrivare och producent som bland annat jobbat med Mark Ronson, Charli XCX, SOPHIE och Rita Ora.

 

 

Här hemma är Japan-vurmen också stark. Little Jinder –popsveriges bästa smak –kom just hem från en resa till Tokyo, där hon spelade in videor till den kommande skivan Allting suger. (Och som jag avundsjukt kan förmodar, massor av shopping).Hennes bästisar Rebecca och Fiona sjunger som bekant Sayonara  i senaste powerhitten.

 

FullSizeRender

Älskar det här nit-vristbandet [katt-emoji med hjärtögon]

Självklart var Robyn så före att hon inte ens går att knyta till tendensen. Hennes skivbolag som hon så mäktigt startade 2004 heter ju Konichiwa records (konichiwa betyder hej på japanska).

 

Epilog: Någon vill hävda att det var Carola som satte trenden. Redan 1984 var hon i Japan och spelade in. Hon tog det hela längre och sjöng på japanska…

Fast alltså.. Hon sjöng också det här i låten Tokyo:

 

”Tokyo jag tänker på dig nu, jag tar steg för steg, Aha, mot allt du har att ge mig, det bor en geisha i mig”

 

Så ja…. Låt oss fokusera på 2015 års ashärliga Japantrend istället awright.

Den kvinnliga förebilden är död

Molly Sandén är hyfsat cannabisliberal. Zara Larsson hänger med popsveriges Badgal, Joy. Topless och med cigg i mungipan .
Vet ni vad det betyder? Att oket orimlig förebild är på väg att lyftas bort från unga kvinnliga artisters axlar.

I och med att kvinnor och framför allt kvinnliga artister har fått en ny position i popkulturen har också oket ”förebild” börjat lätta. Av gammal och kär tradition har tjejartister placerats i ett fack där de ska verka för att andra flickor, deras publik, ska följa dem, se upp till dem, agera som dem. Med framgången kommer alltså automatiskt förebildsrollen. Den här påklistrade versionen är betungande och lägger ett enormt ansvar på den oftast unga artisten.

Det är därför kvinnliga artister nästan aldrig röker på bild. Att jämföra med den klassiska bilden av en manlig rockstar… OM en kvinnlig artist skulle vara rökare är det en mycket väl bevarad hemlighet. Vet inte hur många gånger jag sett skräcken i ögonen när kameran åkt fram under en rökpaus. (Tolkar reaktionen att de ser ordet REPRESSALIER skrivet i blod framför sig).

De kvinnliga artisterna har varit lagom inställsamt sexiga, inte visat för mycket hud men ändå tillräckligt för att behaga (män).

De ska aldrig sticka ut, ha för starka åsikter eller alliera sig med någon ”dålig förebild”. De ska vara heterosexuella.

(Obs att alla dessa krav kommer från skivbolag och strukturer i samhället, inte alls från artisterna själva.)

Men nu är alltså allt detta historia!

Molly Sandéns modiga och kloka uttalanden gällande att skrota förlegade mönster i behandlingen av kvinnor i musikbranschen har gjort mig till ett Molly-fan. Inte minst när hon helt ilsket pratade ut om hur sexismen i industrin förra sommaren. Men också när jag intervjuade henne senast.
Då pratade nämligen denna unga, kommersiellt breda artist om sin syn på att röka gräs, som är ganska liberal.
”Jag tycker det är fel att filtrera för mycket. Att försöka verka perfekt, jag är ju människa. Nej, jag är inte tvärnej till marijuana, det kan verka kontroversiellt i folks ögon. Men jag hoppas att de som har mig som förebild kan köpa hela mig.”
För 10 år sedan hade bolaget kallat in krishanteringsgruppen. Herregud, minns ni när Robyn pratade om sin abort i Veckorevyn??? Då var det ändå ”för en bra sak”, kanske just för att vara en god förebild för andra unga i hennes situation.

När zommarenz znackiz Zara Larsson hängde på årets hipsterfestival nr 1, Gangef, gjorde hon allt för att sudda ut präktighetstämpeln som en ung begåvad sångerska får per automatik.
Hon uppträdde med popsveriges Badgal Joy och poserade både topless och med cigg i munnen på instagram. Ett stort fett fuck you till alla normer som tynger kvinnor med krav som inte alls finns hos deras manliga kollegor.

Ja, det är inte helt okomplicerat. För alla dessa avklädda bilder kommer missuppfattas av de som inte redan är invigda i motståndsrörelsen. De kommer uppenbarligen fortsätta ha porr för ögonen.
Och jag menar såklart heller inte att det är BRA med fler bidragande orsaker till att unga normaliserar och avdramatiserar synen på droger.

Men det är en revolt mot den gamla förebildsstrukturen, den orimliga.
För kvinnliga förebilder är precis vad musikbranschen behöver. Kvinnor som är riktiga, modiga, starka, ascoola, tuffa, snälla och överbegåvade. Vars syfte inte är att vara förebilder inom någonting annat än just det som de kan som ingen annan.

Den kvinnliga förebilden är död. Leve den kvinnliga förebilden!

 

Tre x snygga låtar

Cherrie och AnnaMelina Inga andra namn

Lorentz-generationen bara kör. För ett år sedan fanns nästan inte genren, nu har vi Lorentz, 1987, Sakarias, Cherrie och AnnaMelina… Hypermodern r’n’b på svenska där autotune/rösten är ett eget, experimenterande instrument. Inga andra namn är Cherrie och AnnaMelinas första samarbete och en del av The Green Door Project.

Colleagues Align

Ja, mera! Älskar den här typen av korsbefruktning av olika popkulturella genrer. Spel och musik i ett. Musikvideon till Align besöker svenska indiebandet Colleagues och svenska barnspelföretaget Toca Boca varandras världar. Det drömska i spelet Toca Nature, som är en evighetsfärd och bleknad fantasivärld, växer med Colleagues svävande låt.

Death Team Dolphin Style

Death Team är landets knasigaste kitschband. Jag vill att de ska inreda min lägenhet. Undra om de tar såna stagingjobb vid sidan om musiken?
Låten Doplhin Style bygger på den här Skvallerbytta bing bång-refrängen med vilken även Robyns Do You Really Want Me tvingar in sig i hjärnbalken. Plättlätt, men den får mig att vilja släppa ut håret, dra på mina högsta klackar, luta huvudet bak och nochigt vifta bort alla tendenser till smuts eller svärta eller motgång som kommer i min väg. (Nu släppte duon helt nya So Fresh också…) Hello summer!

EVENTONSDAG, KLÄDD I CAPE

Kolla här är en bild från mitt Instagramkonto: Jag utanför resturangen Gro på St Eriksbron iklädd min sprillans nya MANTEL som jag fick av Fiona, hur fin??? Äntligen har man hittat sommarens bästa plagg :) Bilden på manteln föreställer Courtney Loves döda pojkvän Kurt Cobain som var en musiker förr i tiden. Han va såå snygg.

 

Ah sen mötte jag upp Roffsan så gick vi till affären och köpte cigaretter.

 

Här står han redo med kreditkortet i en lång jobbig kö, gud det är jämt kö överallt??

 

Sen gick vi och tittade på Tonys vernissage på Galleri Bon, han va glad och söt! Tony har även regisserat Zhalas senaste video ”Holy Bubbles”, den är såååå snygg!

 

Och här är Zhala!! Tillsammans med Robyn.

 

Mmmm Roffsan fick en god öl!

 

Sen gick vi till Balthazar som sig bör efter Galleri Bon-vernissage. Vi planerade Valters födelsedagskalas.

 

CG visade upp senaste väskfyndet.

 

Och vi fyndade nån helt sjuk trapp rakt ner i underjorden som låg under den där kyrkan bredvid Balthazar. Asså fatta ingenting, va ute och rökte, så stod det en mystiskt dörr på glänt och jag bah shit Valter kom vi går ner och tittar!! Så gjorde vi det och det va aslånga trappor som gick skitlångt ner, kanske en misslyckad tunnelbanenedgång som de glömde bort att bygga klart?

 

Ah där satte jag mig ner och funderade på livet, sen gick jag hem och lagade min nya favoritmat: Stekt potatis!! Man bara kokar massa potatisar sen lägger dem i en burk i kylen sen steker man dem när man är hungrig, varsågod för ett recept inför sommarens alla gånger man ska äta! :)

 

MIDDAGS TIME HAPP LITE BLOGG DÅ

Varmt välkomna till ett inlägg om en middag, ett inlägg som kommer att gå i ölens färgschema. Alla dessa bilder blev verkligen ”bruna”! Här ser ni Axel och yours truly. Jag har på mig den coola och kända ”5-INIST”-tröjan från mitt märke som vi nu även sett på Kristin Zetterlund, Kenza och Zara Larsson!

 

Elsa, Fiona, Rebecca och Gabriella, fyra stycken magnifika kvinnor som jag är så glad att de finns i mitt liv <3

 

Carli, Robyn och Lilla J <3

 

Här friar Fiona till Lorentz och Thibo kom fram 2 sekunder efter med champagne i såna fina kupor.

 

Heeela gänget, vi firade Fionas pappas Gregs födelsedag och imorgon ska det även bli stort kalas av samma anledning!!

Nu ska Tone och jag gå på stan för att leta nya hårspännen till #Trenden, sen blir det helg!!

 

Premiär: Death Team ”Fucking bitches in the hood”

Duon Death Team hittade sin namn när de skrev en låt om ett ondskefullt cheerleaderlag. De gillar delfiner och strävar efter att vara den perfekta mötet mellan ABBA och Eminem. I dag är det premiär för deras debutsingel Fucking bitches in the hood här på Vad e det för mode-bloggen.

Death Team består av Mayka Edd, som har en bakgrund som dj och radiohost, och Johen Rafael Tilli, som bland annat skrev musiken till föreställningen Dö klubbdöden. Singeln Fucking bitches in the hood är en underbar rap i popskrud. Den har massor gemensamt med andra låtar där den som rappar liksom inte är rappare till vardags. Uffies Pop the glock, Shampoos Trouble och Robyns Konchiwa bitches. Deras elektroniska popinramning, Death Teams låt Shake it off, för också tankarna till Azealia Banks ”212”. Maykas röst är både gullig och skrämmande, men hennes skeva och släpigt loja uttal. Som om en kawaii Sanrio-figur matats med attityd och gangstarap.

Ja… Behöver jag ens tillägga att låten kvalar direkt in på min favoritlista?

Beskriv Death Team med tre ord?
– Hipster, mainstream, delfiner.
Vilka är ni?
Johen gillar Rebecka Black och Destinys Child medan Mayka gillar trap och bas. Båda älskar delfiner och kaffe.
Om er musik var ett klädesplagg, vad skulle det då vara?
Darth Vaders kappa.
Vad inspireras ni av?
– Att vi lyssnar på och analyserar mycket musik. Vi plockar influenser och smågrejer ur olika genrer och blandar. I Fucking bitches in the hood har vi white noize från house, text från hiphop, ackord från femtiotalsrock, kaxighet från Riot grrrl-rörelsen. Just nu jobbar vi på en låt som går åt dansbandshousehållet, fast indie. Vi har även precis upptäckt busringning. Vi busringer cirka två samtal per dag.
Vad handlar Fucking bitches in the hood om?
Om att vara en ascool tjej som gör precis vad hon vill i en kontext av jantelag och ojämlikhet. Att ta plats och bryta mot normer och att skita i allt.
Berätta om hur ni gjorde låten ?
Vi satt och lekte i studion när Mayka fick för sig för att rappa och driva med amerikansk hiphop. Samtidigt hade Johen precis tittat på Tillbaka till framtiden 1 och var väldigt inspirerad av femtiotalet och Jerry Lee Lewis. Den bara hände.
Vilka är Bitches in the hood?
Bon.se
Varför heter ni Death Team?
En av de första låtarna vi gjorde handlade om cheerleaders. Vi fantiserade fram och skrev en låt om ett ascoolt och ondskefullt cheerleadinglag som kallade sig Death Team. Men det var ett sånt himla bra namn att vi tog det till vårt band istället.
Vad händer 2015?
I januari åker vi till Kanada för att spela in en asdyr musikvideo och sen ska vi lanseras i USA och Japan så vi kommer nog flyga omkring mycket. Vi kommer att bygga upp en rolig scenshow och spela massa live. Förhoppningsvis får vi tid att göra mer musik också.

Nittiotal och fankultur på de brittiska öarna

kiesza

 

I helgen var jag och såg Kiesza live på den lilla klubben Electrowerkz i London. Jag har postat den härliga dansvideon till Kieszas enda utgivna låt Hideaway tidigare. Live var kanadensiskan övergrym och hade en så inspirerande stil att jag och mitt sällskap skrek efter tjocka resår-linningar (tänk Robyn -94) i 20 minuter efter spelningen. Även musikaliskt sprutade nittiotalsreferenserna över publiken som konfetti. Innan konserten intervjuade jag Kiesza, texten kommer på bon.se.

 

bild-10

 

Efter London tog jag flyget till Dublin för att gå på en annan konsert. Det regnade och var nio grader i luften, men 80 000 One Direction-fans värmde bättre än någon värmebölja.

Jag tror inte jag såg en enda människa som inte hade minst ett 1 D-plagg på sig under hela den irländska helgen. På den gröna ön är inte fansen koncentrerade till tonåringar om en säger.

 

dublinannah

Jag trivdes naturligtvis finfint.

Åh Zhala kom ut i kväll

Zhala Rifat

 

En sommar för snart två år sedan satt jag hemma hos Zhala i en minietta på Götgatan. Eller, hemma hos hennes bästis. Zhala bodde ingenstans, för hon hade lånat ut sin egen lägenhet till vännen och konstnären Makode Linde.

Så, jag och Zhala satt på sängen, mitt emot varandra, drack te och pratade om hur det var att turnera med Lykke Li, om Zhalas musik och liveframträdanden. Det var ganska flummigt eftersom jag bara hört en enda låt av henne, Slippin around. Den, å andra sidan, hade gjort så stort intryck på mig att jag bara ville veta var allt det mystiska, raveiga, flummiga och skräckiga i den kom i från. Hur spelningen på Way Out West skulle uspela sig var också speciellt att tänka sig, med denna enda låt.

Zhala visade mig Bollywoodfilmer och berättade att hon var besatt av dem som liten. Det gav en liten ledtråd. Jag fick också höra en låt som hon ”snart skulle släppas som singel”.

Snart blev till två år… Först dag släpptes Prophet – en ep med Slippin Around, två versioner av titelspåret och en låt som heter Efter Livet. 

Det är bara att släcka lampan, tända strobet. dra på uv-sminket och snurra snabbare, snabbare, snabbare, snabbareeeeeeeeee.

(Eller spana in Grammisgalan i kväll där Zhala uppträder tillsammans med sin skivbolagsboss Robyn)

 

the soundtrack of girls life

 

 

I morgon söndag har den tredje säsongen av Girls premiär i USA, det är veckans största IH! I både ettan och tvåan har en svensk låt en avgörande roll i varsin scen. I säsong två är det Hannahs kväll på droger som urartar i en dans som får mig att vilja bli den partyknarkare jag aldrig varit (och aldrig kommer bli pga för gammal och klok). Med öronbedövande megahit från Icona Pop i huvudrollen.

Den första är Robyns Dancing on my own i scenen där Hannah och Marnie har ett förlösande disco i sovrummet efter att de varit ute på varsitt äventyr.

 

d7c8175f

 

I nya säsongen spelas enligt en intervju med seriens musikläggare Manish Raval på radio.com helt nya låtar. Artisterna på soundtracket ska vara Miguel, Beck, Jenny Lewis, Lily Allen och Christina Perri.

Allt låter fullständigt logiskt, och som jag uppfattat det är alla utom Becklåten orginallåtar skrivna för serien. Det är fett. Men är uppställningen inte lite…. trist?

Vi får se hur den utökas. Vi får även se hur väl ryktet från i somras stämmer, att Kim Gordon gästar serien med en roll.

Och den stora frågan kvarstår. Vilken blir årets svenska electrobomb som får explodera över en hel scen?

För två är en trend, right?

Valet är inte lika givet som i föregående säsonger. Om Lykke Li hade hunnit släppa sitt nya hade det varit en lågoddsare. Men det är fel timing. Så kanske Lune. Eller BBC-hypade systrarna Say Lou Lou. Frida Sundemo. Gärna Elliphant, The Knife eller Jenny Wilson. Eller varför inte minirapparen Young Lean?

Vem tror du?

 

6 december: Buda på Robyns skor från Damir Doma (sålda)

Äntligen fredag! Det firar vi genom att i Bons insamling till Röda Korset för Filippinerna erbjuda något extra – nämligen Robyns platåskor från Damir Doma.

 

robyn_1

Robyns skor från Damir Domas höst/vinter 2011-kollektion är gjorda i skinn, klädda i mönstrat pony hair och har en svart platåklack i crèpe.

Skorna är i storlek 36 och i mycket gott skick. Budgivningen startat på 500 kronor och pågår fram till 10 december. Som vanligt går pengarna oavkortat till Röda Korsets hjälparbete i Filippinerna.

Fram till jul auktionerar och säljer Bon plagg och privata tillhörigheter från vänner och bekanta, som Robyn, Örjan Andersson och Lykke Li. Alla pengar går oavkortat till Röda Korsets hjälparbete i Filippinerna.

Get your hands on Swedish pop star Robyn’s Damir Doma platforms, and more! Every day until Christmas, Bon is auctioning off the clothes and belongings of Sweden’s most famous celebrities and designers, such as Lykke Li and Rodebjer. All proceeds are going directly to the Red Cross, for their work in the Philippines.