Annah Björk

Norrköping, Texas

Phew. NU har jag landat efter en tokig jobbvecka som avslutades i Sveriges nya musikhuvudstad. Nåja, Norrköping aspirerar på titeln i alla fall. Och jobbar på bra.

Här är min rapport från festivalen och konferensen Where’s the music – landets svar på SXSW?

Where’s the Music fixas av företaget bakom Bråvalla, FKP Scorpio, och Norrköpings kommun. Och ja, lite kommunal känsla var det på konferensdelen. Det var väl egentligen bara sponsölen i SMEG-kylar som påminde om ett backstageområde på festival.

Men idén med två dagar proppade med seminarier, debatter och talare om och från den svenska musikbranschen var klockren. Jag var fortfarande hungrig på mer när dagens konferenspunkter var slut. Det finns så extremt mycket att prata om i den här föränderliga industrin just nu.

Allt ifrån hur man tacklar genusfrågor när man bokar akter till festivaler eller anställer på ett skivbolag, till hur framtidens streaming av musik ser ut till hur liveindustrin ska finansieras. Jag var moderator och dessutom fick jag chansen att intervjua en superdoldis på scen, nämligen Anders Larsson, som grundade det oberoende liveföretaget United Stage 1984. Han hade en del anekdoter från back in the days – bland annat att han slutade turnera med sitt soulband när en i gruppen sköts till döds och att det var olagligt att ha ett bokningsbolag på 80-talet.

Om Where’s the music kan återkomma och växa finns det goda chanser att vi får kalla Norrköping för Sveriges Austin i framtiden. (Ja, ja, kanske lite ÖVERDRIVET. Men det känns så mycket bättre, eftersom min högsta dröm att åka till SXSW och Austin inte verkar slå in i år igen heller. OBS alla redaktörer och andra, det finns fortfarande chans för att skicka mig dit!!!!)

(Innan Norrköping hann jag debutera i Nöjespanelen i Gomorron, det var skoj, här är jag i sminket)

När konfadagen var slut var det inomhusfestival. 140 band, de allra flesta svenska, spelade under tre dagar. Jag har verkligen saknat den här typen av samling av oetablerade svenska artister. På Stay Out West är det omöjligt att se allt man vill, eftersom spelningarna ligger på mils avstånd. Men Norrköpings festival var förlagd till ett skitbra område. Både stora och små konsertlokaler på perfekt minimala promenadavstånd. Mitt i stan.

Andra jobb kom i vägen, så jag hann tyvärr inte kryssa mellan konserter med den intensitet jag velat. Men allra bäst av allt jag såg var Nadya. Klädd i tisha med guldbokstäver som stavade ”RELAX JIMMIE I’M LEGAL” brottade hon ner all skit i det här samhället med sin korta spelning. Som en Leila K för 10-talet eller svensk M.I.A. Jag stod helt tyst och paff under varje låt. Sån karisma, energi och grym mix av skitig punkrap och futuristiska electrobeats.

Videon till Refugee kom förra året. Om Nadya bara släpper resten av sitt material har vi en av årets stjärnor i den där antirasistiska oversizetishan.

Annah själv tredje

annahkeps

Min första blogg hette Cookies and me – jag gillar kakor och kakor gillar mig och hade ett felstavat cupkake i URL:en. Den andra handlade om musiksommaren 2013.

 

Den här bloggen heter Vad e det för mode. Titeln är stulen från Ison & Fille-låten från 2007 samt är en ordlek (jag är född i Göteborg, måste ju reppa). Som krönikör på bon.se har jag skrivit om musik och mode och det ska jag utveckla här. För i mina konsertrecensioner finns alltid artistens stil med i analysen av musiken. Och när jag intervjuar en modeskapare undrar jag vilka låtar hen influerats av.

 

Vad e det för mode ska jag recensera artisters stil, kika på modetendenser inom popvärlden och göra intervjuer med musiker och modeskapare. Och självklart tipsa om den bästa, knäppaste – och mest stylish – musiken just nu.

 

Men vi börjar med en enkät om mig, rippad ur en Mina Vänner-bok.

 

Jag heter: Annah Magdalena September Björk

Och kallas: Annah (har ALLTID velat ha smeknamn, men den önskan är tydligen omöjlig att uppfylla)

Min relation till ägaren av denna bok sajt: Har tidigare varit bland annat redaktionschef för Bon och chefredaktör och krönikör för bon.se. Nu är jag bloggare, yay!

Jag fyller: 34 sägs det.

Den: 5 juni 2014 (glöm aldrig det)

Stjärntecken: Tvilling.

Jag kommer från: Majorna i Göteborg.

Och bor nu i: Lägenhet med rosa sovrum i Stockholm.

annahrum

Här inne.

 

Så många barn har/vill jag ha: Har två knods.

Som heter/ska heta: Otis och Ivar. Om det fanns fler kunde de heta Lena, Mercedes eller Ali.

Jag har/vill ha katt/hund/häst/akvariefiskar/annat: Har köttätande växt. Vill ha en häst som heter Bosse.

Jag jobbar som/pluggar: Popkulturjournalist sedan 15 år tillbaka.

Arbetsuppgifter/kollegor/trivsel: Skriva om musik, mode, film, böcker, tendenser etc i Bon, Expressen (nöje och kulturen) och Fokus bland annat. Superkollegor finns, men bara på avstånd eftersom jag är frilans. Trivseln på mina pop up-kontor kan ibland vara lite väl hög.

jennywilson

En dag på jobbet.

 

På fritiden brukar jag: Äta ost, gå på galej, prata, köpa fina saker, springa, rida, bada, åka till nya ställen, försöka spela tv-spel, leka med lera.

(Men då får man tänka på att:)På jobbet brukar jag: Gå på konserter, film, läsa böcker, intervjua till exempel Justin Timberlake, Håkan Hellström, Jenny Wilson, Bobby Gillespie, Veronica Maggio.

annahmaggio

En annan dag på jobbet.

 

Men skulle vilja: Spela med mitt band.

För att stilla mitt samvete: Försöker jag bli bättre.

Jag har slutat:Vara morgonpigg tydligen.

Och börjat: Dricka kaffe.

Om fem år tror jag att jag (boende/arbete/familj/fritid): Gawd, vågar inte tänka så långt. Men hoppas jag har körkort och vinden i håret.

Om jag vann fem miljoner skulle jag: Våga testa ännu mer. Samt skicka mig själv på reportage/insporesa till musikfestivalen SXSW i Austin, Texas.

Jag skulle vilja vara bäst i världen på: Att skriva.

Jag hade velat uppfinna: Ett sätt att teleportera sig/de man tycker om som bor långt borta.

Tuug

 

Ett pinsamt minne: När jag intervjuade Saurabh Sinha och han bjöd mig på en chokladdessert så god att jag rodnade. Eller att jag ramlade på snön och bröt revbenen i helgen.

Jag blir glad av: Musik, omtanke, beröm och energi.

miley_500

Och för knäppa saker, som Mileys sjungande kattunge.

 

Jag blir förbannad av: Smärta.

Jag samlar på: Minnen.

Saker jag är stolt över: Mina kids. Att jag vågar och lyckas göra det jag vill även när det strider mot konventioner. Att jag kan skriva konsertrecensioner jättejättesnabbt i helt omöjliga miljöer. Att jag badade nästan varje dag till mitten av oktober.

Yrken jag kan tänka mig: Läkare. Popstar. Jurist. Plus att ekonomisk oberoende konstnär verkar soft.

Personer jag inte klarar av: Gubbjävlar i alla åldrar.

Favoritmaträtt: Ost såklart!

Favoritgrogg: Slushad champagne.

Favoritglass: B&J, alla med olika sorters kakdeg i.

Favoritbil: Eh, en som jag får sitta i passagerarsätet och vara dj i?

Favoritland: USA (obs även mitt hatland).

Favoritlag: Mets (baseball).

Favorituttryck: Sus och dus.

Favoritlögn: ”Jag är jättebra på XXXX (valfri sport/matlagning/instrument/yrke)”

Favorit-tvserie: Peppad på nya säsongerna av Girls och Mad Men som kommer nästa år.

Favoritbok: Vem ska trösta Knyttet? av Tove Jansson

Favorittidning: (Förutom Bon) Lula, Bullett, Rookie Yearbook.

Favoritreklamfilm: Kommer inte ihåg någon.

Favoritplagg: Min ljusblå mockajacka från Acne <3

Favoritaffär: OST på Götgatan.