Annah Björk

Premiär: Sakarias ”Atlanten”

Lorentz kärlekslåtar ägde sommaren och nu det storebror Sakarias tur att solodebutera. Här kan du höra Sakarias första singel Atlanten innan den släpps på onsdag.

Fotografi av Christian Gustavsson

 
Precis som Lorentz har Sakarias har gått på sången istället för rap. Det gör han rätt i. Min favoritproducent har en sammetsröst som andas lika mycket urbant uteliv och innerligt hemmamys. Atlanten är poppig, dansrusig och skruvat autotunad r’n’b som får en att drömma om långsamma semesterdagar med ett skummande hav eller spännande savann som utsikt.
 
Precis som Atlanten är den kommande fullängdaren är skapad tillsammans med soulkiddet Dante. Och även om Sakarias börjat sjunga, så är textförfattandet fast i rap-formen. Det låter fenomenalt eget och ger utrymme för kreativitet och lekfullhet. (Som att rimma engelska uttryck med svenska ord = tummen-upp-emoji). Atlanten är heller inte helt olik Titiyos håll käften-mäktiga Drottningen är tillbaka (som ju Sakarias skrivit och producerat).
 
Att Lorentz och Sakarias går i längst fram i ledet för musiksveriges framtid har aldrig varit tydligare – tillsammans som var för sig. Vet inte om det är meningen, men syskonen verkar göra en Speakerboxxx/The Love Below fast i en tvåstegsraket.
 
Och om himlen är som mörkast när musiken låter så här är totalt jävla höstmörker alright med mig.
 
Här är den, den vackra Atlanten:
 

 
Här är en intervju med Martin Sakarias som jag gjorde i Bon våren 2013. 

 

Fredagsmys vecka 24

I dag sa ska jag se One Direction för femte gången. Funderar på om det är sverigerekord på det? Hoppas. Till alla er som missar gullegossarna har jag gjort det här tröstinlägget med senaste veckornas hetaste inhemska musik. Skyll på mig bara om ni vill sno hela ostbågebunken, stänga av sportmatcherna på tv och gå in på rummet.

 

Jag vaknade en morgon, från en dröm jag hade: Jag drömde att Titiyo sjunger på svenska och arbetar med Sakarias och Dante Kinnunen. Nej vänta det var ingen dröm, men nära på. Dagsfärsk singel i väntan på albumet som kommer i höst.

 

Hela Lorentz soloalbum Kärlekslåtar är en suggestiv, mörkt lila dimma att fly bort i och hoppa av innovationsglädje till. Älskar kaoset, det samplade regnet (?) och digra gästlistan i den här låten. Kanske är jag allra mest fäst vid rhymet ”Spela. Korten. Rätt. Fast. Jag. Fick. Den. Sämsta. Handen”.

 

Nottee är dotter till Unni och Mats, syster till Lo Fi-Fnk-Leo. Och har hållit på sitt debutalbum i så många år att jag nästan gett upp hoppet. 2009 lät hennes singel Control som den perfekta bryggan mellan nostalgi och framtid. Nu låter det snarare samtid på skivan som producerats av The Tough Alliance-Henning Fürst.

 


Mapei är Sveriges snålaste artist. Man får suga på hennes karameller i åratal innan det kommer nytt. Men nu är det känt att albumet Hey Hey släpps den 23:e september, och med den här nya sommarsingelgotten bådar det ju finfint.

 

 

Okej, kan inte låta bli att slänga in Lana Del Rey här också. Vet att hon inte är svensk, men vad 17, sluta vara så himla exkluderande!!!!

Hennes album Ultraviolence släpps i dagarna. The Black Keys Dan Auerbach har producerat. Och Lana själv menar i en intervju i The Guardian att Lou Reed skulle ha sjungit på Brooklyn Baby, just innan han gick bort.

Förra sommaren var Summertime sadness. Jag är sååå tacksam att Lana är med mig, med helt nytt material, den här sommaren. Releasen har omgetts av mystik och det var länge hemligt när skivan egentligen skulle komma. 

 

 

 

Jah! Titiyo inviger MBFW

Den här mode/musik-bloggen är extra glad efter att ha nåtts av nyheten att Titiyo inviger Mercedes-Benz Fashion Week på måndag.

 

images-2

 

Ingen trökig prinsessa eller deppig minister. Utan istället en popkulturell kunglighet. Förutom att Titiyo har ett slags naturlig coolhet och alltid är stiligare än alla andra, samt är en trogen modemaskot, har hon lyckats med att dyka upp i lika rätt som oväntade musikaliska sammanhang under alla år. Allt från Jocke Berg och Peter Svensson-succén till gårdagens lilla magi i tv-rutan när Titiyo åkte till Nashville med Jill Johnsson (???), träffade Linda Martell och sjöng en Gillian Welch-låt på någon veranda.

Eller det här fina Theodor Jenssen-projektet Keep Company.

 

 

Rätt invigerska vann.