Vill du berätta lite om dig själv?

– Jag har alltid varit målmedveten och haft stora planer för mig själv. När jag var fem år ville jag bli teaterregissör bara för att få bestämma. Som barn var jag även väldigt känslig och hade nära till gråt, vilket jag fortfarande har. Jag är också jätterädd för ensamhet, alla sorters ensamhet. Jag tycker om att vara själv, men jag hatar att vara ensam. Jag är även mycket mycket trevligare än vad folk tror. Folk brukar tro att jag är en bitch.

Hur började du dj:a?

– Jag började inte dricka alkohol förrän jag fyllde 18 år, det var även då festandet började för mig. Jag gick ut mycket på till exempel klubben Sommar, där jag och min gamla partner in crime Agnes Sahlin Axelsson hade vår första spelning på indiegolvet.

Hur tog du dig vidare från klubbkid på Sommar till att börja dj:a själv?

– Malin Evernos och Ylva Lunberg [Y+M] tog oss under sina vingar och lät oss spela för dem i en timme och försökte lära oss vad de kunde så gott det gick. Efter det skrev vi till Daniel Öhrn på klubben Ace och bad om en spelning, då frågade han om vi kunde spela samma helg. Vi kunde ju inte dj:a alls, förutom det lilla vi lärt oss under timmen med Y+M, så vi gick till en musikaffär och sa att vi funderade på att köpa dj-utrustning och undrade om vi kunde få testa lite. Eftersom vi hade tagit med oss usb-stickor kunde vi träna i musikaffären. Sedan hade vi vår första spelning och efter det fick vi dj-namnet Lallarna och fortsatte spela på Ace två gånger i månaden.

Vad spelar du för musik?

– När jag började dj:a på Sommar spelade jag mest indie och pop. Idag spelar jag mest hip hop och hits som alla kan dansa och sjunga med till, hemmafestmusik. Det är den känslan jag alltid vill uppnå.

”Vi skapade en trygg plats för unga i klubblivet och nu försvann den, det finns inte riktigt något som tagit över den pinnen än.”

Jag har hört att du ofta får höra att du är lik Veronica Maggio, stämmer det?

– När jag började spela var det sinnessjukt ofta. Jag brukade spela på det jättemycket och sade att jag var syster med henne. På Ace la sig folk på golvet framför mig. Jag brukade säga att Veronica egentligen heter Magnusson, som mig, och att Maggio är ett artistnamn. Folk köpte det rakt av.

Du är mest känd för att vara klubbchef på Sommargården och Wknd. Hur har det varit?

– Överlag så har det varit jätteroligt, men det har också varit jobbigt och kämpigt. Jag har kämpat en del med den sociala delen. När du jobbar på klubb träffar du så otroligt mycket människor.

Man ska alltid vara “på”.

– Exakt, det orkar man inte alltid. Resten av ens liv försvinner också. När jag började jobba sade min pojkvän och kollega John Lazy “du kommer förlora alla dina vänner nu”. Jag tänkte att det inte fanns en chans för jag hade ju skitmycket vänner! Sedan satt jag där en månad senare med två vänner kvar. Det var de som höll sig kvar trots att jag inte kunde umgås på fem veckor ibland.

För några år sedan stängde många av de klassiska indie-klubbarna ner. Ace försvann, Baba Sonic flyttade ifrån Mariatorget. Sommar höll sig kvar men med en rätt tuff stämpel att jobba med – 18-års klubb med indie-musik. Vill ni tvätta bort den stämpeln?

– Vi blev intervjuade av Mitt i för ett år sen och rubriken var De försöker tvätta bort Sommars tonårsstämpel. Vi såg den och tänkte “What the fuck? Det gör vi ju inte?”. Det vi jobbade för var att göra en klubb med 18-årsgräns men som inte kändes som en 18-års klubb, alla åldrar skulle känna sig välkomna. Sedan visste vi att när man har en 18-årsgräns känner sig alla över 22 år gamla och går någon annanstans. Just det försökte vi tvätta bort. En 18-årsgräns behöver inte betyda att det bara är 18-åringar där. Nu sista sommaren var det faktiskt så, jag träffade 25-åringar som berättade att de aldrig haft så kul som på Sommargården. Det var det vi jobbade för.

Hur kändes det när ni lade ner?

– Jätteskönt, jag behövde det. Jag hade jobbat där så länge och blev uttråkad. Jag hade sagt upp mig och skulle bara jobba klart sista sommaren. I samma veva kom beslutet att de skulle renovera om till kontorsbyggnader. Det var så skönt, för jag vet att jag inte hade kunnat sluta om det hade fortsatt. Jag hade velat sluta ganska länge men ändå stannat kvar säsong efter säsong. Men för hela Stockholm och alla 18-åringar så tycker jag att det suger. Vi skapade en trygg plats för unga i klubblivet och nu försvann den, det finns inte riktigt något som tagit över den pinnen än. Bara själva adressen är ju legendarisk i sig.

Du är väldigt vokal vad gäller sexism inom nattlivsscenen. Du har till exempel startat initiativet TAFS.

– Tafs var ett intiativ som jag och John tog under tiden på Sommargården. Mycket trakasserier och tafsande förekommer tyvärr i klubbmiljö och vi tänkte på hur vi skulle kunna få till en förändring. John kom på att vi skulle kunna ha extra volontärer som går runt på klubben och agerar som vakternas förlängda arm. De är alla tjejers vittnen och deras ord är lag. De brukar vara fem till sex personer som har på sig gula reflexvästar och walkie talkies. Vakterna måste lyssna på volontärerna, när de ser något så tillkallar de direkt en vakt och det är inget tjafs om saken. Personen blir utkastad och portad.

Topp tre

Artister

Mwuana
Mwuana
Mwuana

Låtar
Mwuana – Se dig

Ying Yang Twins – Wait (The Whisper Song) 

Oskar Linnros, Jireel och Ana Diaz – Wifi (Remix)

Klubbar
Laika

Söderhallen Biljarden

F12

Märken
Nike

Me and my homies

Ida Klamborn

Guilty Pleasures
Carola…

Farmen

Seth Rydell i Johan Falk är mitt frikort