– Det ligger en 80-talsnostalgi över den här kollektionen. Den handlar ganska mycket om min mamma. Hon gick alltid omkring i läderpumps när jag var liten, så jag ville göra något i den stilen med små läderfodral, säger Nette Sandström, Nands grundare.
När Nette Sandström visar over-sizeade kavajer med geometriska cut-outs i asfaltsgrått spelas filmen om tonåringen som vuxit upp. Det är hennes första egna visning sedan vår/sommar 2017 då hon visade tillsammans med Swedish Fashion Talents. Och när Sandström släpps lös att fullända sin helt egna vision blir jag överrumplad av resultatet.
Kollektionen är slående i den bemärkelsen att färgerna, snitten och stylingen av Jeff Ihatsu lyckas med konststycket att vara trendkänsligt och kommersiellt utan att någonsin tappa den egna rösten och visionen. Det sägs att trender är det medel som ur ett historiskt perspektiv säger mest om vår samtid. Och det historiebevarande som Nand ägnar sig åt hyllar 80-talets vaddar, neon och lycra.
– Jag har aldrig varit så intresserad av trender som sådana. Jag vill att det jag gör ska kännas tidlöst, drivas av ett hållbart tänk och kunna användas länge. Jag vill inte känna att jag ska behöva göra det senaste. Det har aldrig varit mitt mål, berättar hon.
Istället drivs Sandström av geometri. Av minnen från släktingars arkitekturskisser som lades ut på golven i barndomshemmet. Hon beskriver dragningen till de skarpa snitten som en form av linjär OCD. Under tidigt 1900-tal beskrev Coco Chanel förhållandet som att ”mode är arkitektur”. Konsekvent dras skarpa snitt genom läderjackorna, klänningarna med triangulära cut-outs och dekonstruerade trenchcoats. De trendkänsliga Wang-inspirerade cykelshortsen varvas med överdimensionerade jackor och jag minns hur jag som barn klädde mig i mammas kavajer och drömde om att få växa upp.
Samtidigt som Nands:s skrädderi är sobert är accentueringen lekfull. Jag chockdoppas i en färgskala som skriker ”det här är din barndom”. På många sätt är det som att bevittna en passerande révy av alla amerikanska 90-talsrullar som någonsin tillverkats där skarpa Miami Vice-yuppies radas upp jämte Malibu Barbie. Den kanske mest icke-konventionella konnotationen som väcks är till vederbörandes favoritfilm under sent 90-tal – Les Mayfields Flubber. I mitt huvud återspeglas gelén genom det gröna lädret, och jag har ingenting negativt att säga om det. Det sammantagna intrycket lyder: Fresh Prince of samtidens bästa trender.
– Det är först nu som jag känner att jag har börjat göra kläder på riktigt och fått sätta liv i min design. Jag älskar färg och har velat ge min kollektion en ungdomlig touch. Tidigare har jag sålt mest sweatshirts, det här är den vuxna versionen av det. En skräddad version av ungdomligt mode.
Det är svårt att definiera vem Nands kund är. Kanske främst eftersom att schablonkunden inte existerar. Det är just denna kombinationen av att kunna vara till för någons mamma och samtidigt någons tonårsson som gör Nand tidlöst och icke-elitistiskt. Och därför helt i tiden.