Nationalromantiken gjorde sitt intåg i Europa under 1800-talets slut. Själv associerar jag den bland annat med Anders Zorns målningar, nyväckt vurmande för vikingakultur och midsommarstänger, Skansen och folkdräkter. Inom mode tänker jag spontant på Maria Nilsdotters John Bauerska visning på Stockholms modevecka för precis ett år sedan, där modellerna gick som älvor genom dimma till tonerna av Bergakungens sal (Edvard Grieg).

Linus Leonardsson, nyutexaminerad masterstudent från Royal Academy of Fine Arts Antwerp, tänker på Stockholms skogsrejv när han längtar hem till Sverige. Men också på björkarna som Carl Larsson målade. Och när svenska sommarnätter får ta formen av en examenskollektion med ett filter av techno över sig – då blir resultatet sådär fritt, hoppfullt och kreativt som bara kläder skapade utan ekonomisk vinning i åtanke kan bli.

– Att studera på akademin [Royal Academy of Fine Arts Antwerp] är extremt tufft, men samtidigt otroligt tillåtande på ett kreativt plan. Att vänja sig vid kontrasterna tog ett tag, speciellt eftersom jag nog var lite för ung när jag började. Att känna mig aningen omogen inför min omgivning är något som följt mig ända fram till idag, och också det som jag valde att ha som tema för min examenskollektion See you in the fog.

– I kollektionen tittar jag tillbaka på när jag var 15 år och började gå på skogsrejv där alla andra var flera år äldre än jag. På ett sätt får det en att växa upp snabbt, man lär sig att anpassa sig till olika omgivningar och sociala situationer, men på ett annat sätt blir det som en lek där man får ta del av vuxenvärlden ur ett barnsligt perspektiv. Det genomgående konceptet för ytterplaggen har anspelat på känslan av att vara en del av någonting för stort. De är konstruerade från ett mönster på en herrkavaj i storlek 54 som jag samlat ihop för att passa ett aningen för litet foder. För plaggen närmast kroppen har konceptet varit det motsatta – att göra för små plagg som tänjs ut för att passa bäraren.

Skogsrejv, sommarnätter, känslan av att vara ”för liten för sin kostym”. Hur mycket kan man säga med en och samma kollektion?

– Det jag tagit med mig från Antwerpen är att mode inte bara är kläder, utan att det krävs en hel kreativ värld för att skapa en kollektion. Jag vill gärna att den värld min kollektion är hämtad från ska vara så mångfacetterad som möjligt för att också vara övertygande. Därför tycker jag att det är intressant att ha flera kontrasterande teman och idéer i samma kollektion, det efterliknar den värld vi lever i. Genom att anpassa olika detaljer efter diverse inspirationskällor kan ett enda plagg säga flera saker samtidigt.

Flera av plaggen är prydda med ett björkmönster. Tycker du att björken gör sig bäst i naturen eller som print på ett plagg?

– Jag målade mina björkmönster efter att ha sett en målning av Carl Larsson där solstrålarna gör att björkarnas stammar blir fulla av färg, som i en fantasi. Mitt mönster föreställer till hälften björkar, till hälften fantasiträd. Därför känns det svårt att välja, men visst är björken i dess ursprung något ouppnåeligt vackert. Men samtidigt vore det ju magiskt att vandra runt i en skog full av träd med blå, gula och bruna fläckar…

Vad har du använt för material och färger?

– Färgskalan är hämtad från svenska sommarnätter som möter skogsrejv, därav pastellskalorna i kontrast till skarpa neontoner. En baksida med skogsfester är det överblivna skräp som lämnas kvar, något jag försökt ta fasta på i materialvalen. Majoriteten av de tyger som jag använt är sådant som blivit över från andras produktion. Fantastiskt nog blev resultatet en mix av kashmir, spets, tweed, glitter och silke. Jag har helt enkelt använt mig av vad jag hittat i stunden, till exempel rep från ett stickningsföretag i Antwerpen som jag virkade en topp och diverse detaljer av, samt lustgaspatroner från gatan som blev till örhängen.

Hur mår rejvkulturen idag?

– Stockholms skogsrejv är helt fantastiska, men samtidigt är de framförallt nostalgiska för mig. Sedan jag flyttade till Antwerpen har de för det mesta varit ett minne, då det knappt finns någon skog och än mindre skogsrejv där. Också i London [där jag bor nu] är skogen otillgänglig, och det får mig att uppskatta den närhet till natur som finns i Stockholm otroligt mycket.

– Men i Sverige är regleringen kring fester och allt som hör därtill väldigt stram. Det dödar å ena sidan mycket av nattlivet, men bidrar också till att saker som skogsrejv frodas. Problemet är att de ofta är illegala, för tänk vad vackert det vore om folk fick ha kul utan att oroa sig för att polisen ska komma och stänga ner hela festen.