Grammisgalan 2018 som tog plats i Vinterträdgården på Grand Hôtel under ledning av Amanda Ooms och Emma Mohlin var stämningsfull. Den intima festen, som i år inte sändes i tv, bjöd på både vinnartal med starka budskap och starka uppträdanden. Framförallt var det tydligt att något har förändrats i branschen.

Redan på röda mattan bar många artister orangea blommor som en symbol mot kvinnoförtryck. Tillsammans bildade de kvinnliga artisterna en kedja, hand i hand, för att visa att de står enade i kampen. Att hela Grammisgalan var färgad av Metoo-upproret var därmed tydligt redan från start. När Lisa Ekdahl blev utnämnd till årets folkmusiker/singer-songwriter och steg upp på scen med texten ”Patriarkatet faller” över bröstet jublade publiken. Passionerat talade hon om hur årets gala inte bara är en prisutdelning utan en manifestation mot förtryck. Zara Larsson som tog hem priser för årets låt och årets artist hälsade via sin syster Hanna Larsson att 2018 är kvinnornas år. Och sett till årets vinnare verkar hon onekligen ha rätt.

Efter prisutdelningen fick vi chansen att prata med några av årets grammisvinnare: Säkert!, Jireel, Lisa Ekdahl, och Tove Lo.

Säkert!

Först och främst, jättestort grattis till vinsten av Årets Alternativa Pop! Hur känns det?

– Tack! Det var inte väntat, ska jag vara helt ärlig så är det inte jätteviktigt för mig att vinna utan det betyder mer att få bli nominerad och nämnd. Då känns det som att man får någon slags godkänd-stämpel, ungefär som när dockan på Kalle Ankas julafton får en stämpel på sig.

Vem trodde du skulle vinna inom dina kategorier?

– Det är väldigt roligt för inom Årets Alternativa Pop som jag vann, har jag lyssnat jättemycket på de andra som varit nominerade. Emil Svanängen som var nominerad är med och skriver och sjunger på min skiva. Jens Lekman har jag påbörjat samarbete med nu, så det känns bara som en göttig röra.

Vem har varit din största inspiration för skivan Däggdjur?

– Oj, vilken bra fråga! Om jag ska vara helt ärlig så tror jag att min största inspiration har varit att försöka göra nånting som inte fanns. Jag började tänka på att det finns en skillnad mellan skivor man säger att man gillar och skivor som man sätter på när man känner sig liten. Jag ville göra en skiva inom den senare kategorin. Jag tror det är därför jag är lite förvånad över att få pris. Jag tänkte att det här kommer bli en skiva som man sätter på i hemlighet när man kommer hem på kvällen.

Du skriver otroligt starka och personliga texter. Hur är det att vara så utlämnande i texter som sen når ut till en så stor skara?

– För att vara ärlig är det jättekonstigt och märkligt och ganska hemskt just när man håller på att skriva och spela in. Det känns väldigt naket och som om man kommer bli offentligt hånad och stenad. Men samtidigt så flyttas skivan från att vara sin egen till att bli något annat när den släpps. Ikväll när jag sjöng den låten som mest handlar om mig, Dian Fossey, så kändes det jobbigt, men ändå väldigt fint att få sjunga den här.

Vad är dina planer för 2018?

– Mina planer är att jag ska skriva en massa olika grejer! Det ska bli så himla kul, det är just mycket jag ska skriva.

Jireel

Jireel, artisten som även tog hem priset Årets Artist på P3 Guld i år vann i kategorin Årets Nykomling.

Var vinsten väntad?

– Det känns bra att vinna det här priset. Det var lite väntat, jag har kämpat hela 2017 för det här.

Vem, förutom dig själv, trodde du skulle vinna inom din kategori?

– Mabel, faktiskt. Hon är fett duktig, jag trodde hon skulle ta den.

Vem har varit din största inspiration?

– Min mamma. Det var därför jag tog med henne upp på scenen idag.

Du är ju väldigt ung, fyller 18 snart. Känns det som en fördel eller nackdel för dig?

– Musik har ingen ålder! Men jag vet inte om det är en fördel eller en nackdel, vi får se.

Hur ska du fira din vinst ikväll?

–Jag ska bara ut, sen får vi se vad som händer.

Lisa Ekdahl

Lisa Ekdahl, som tog hem priset för Årets folkmusik/singer-songwriter berättade under kvällen en anekdot från en tidigare Grammisgala, då en kvinna som vunnit ett pris tillsammans med en man blev daskad i rumpan av mannen på väg upp till scenen. Lisa berättade hur hon satt tyst och arg och morrade genom tänderna, men om det skulle hänt i år skulle ingen suttit tyst och arg utan mött högljudda protester.

– Det ingår inte att bli daskad i rumpan på jobbet längre, för patriarkatet faller och vi är aldrig mer ensamma, ropar hon ut till publikens jubel.

Jag uppskattade verkligen ditt Patriarkatet faller-budskap, och din syn på galan som en manifestation.

– Jag hade som exempel det här att någon blev daskad bak i rumpan för inte alls många år sen, här på Grammis. Ingen ens uppfattade det som ett förtryck, och ingen var intresserad av det snacket. Men nu känner alla igen det som förtryck och att det måste finnas ett samförstånd, alla måste vara med på det som händer. Det har skett en väldig förändring och förbättring nu. Förtryck fungerar inte i längden för att när förtryckarna har talat färdigt måste de förtryckta få säga sitt. Det uppstår först kaos men det är ett nödvändigt kaos. Det kommer bli så skönt när vi hamnar på en ny nivå där vi är mycket mera inkännande med varandra.

Under det här senaste halvåret sen Metoo drog igång, har du känt eller sett någon förändring hos dina manliga kollegor?

– Ja! Många män är mer försiktiga i vad de gör och hur de uttalar sig, det är en jättestor skillnad. Män vet inte riktigt längre vad det är som gäller. Det kan vara väldigt välbehövligt, att män ska få känna efter lite vad det är som gäller nu. Jag förutspådde faktiskt patriarkatets fall för ganska exakt ett år sedan, innan Metoo drog igång. När det väl hände var jag så förtjust!

Känner du att du någonsin under dina tidigare år i karriären hade kunnat gå upp på scen med det här budskapet?

– Jag känner att om jag hade gjort det tidigare hade ingen fattat vad jag höll på med. Alla hade bara tyckt att jag var krånglig och det var det vi fick uppleva mycket innan vågen kom. Så fort vi bara krävde lika behandling som våra manliga kollegor var vi krångliga.

Stort grattis till vinsten ikväll! Hur känns det?

– Nej, det var inte väntat, men däremot väldigt, väldigt roligt att få vinna. För mig var det mer fokus på kvällen såsom en manifestation för alla förändringar som har hänt för kvinnor i alla branscher, men också i vår bransch. När jag väl vann priset och fick mitt namn uppropat kände jag mig väldigt glad. Överraskad och förtjust!

Fanns det någon inom din kategori som du trodde skulle vinna?

– Jag var i samma kategori som till exempel Ane Brun. Igår var jag hemma hos henne och jag kände att det inte fanns någon som helst rivalitet i luften. Jag känner alla i min kategori och hade känt mig nöjd med vem som helst som vinnare!

Vem är din största inspiration?

– Jag har så många stora inspirationskällor. Men Milton, min son, han är faktiskt min största inspiration.

Hur ser ditt 2018 ut?

– Jag håller på att skriva ett nytt album och jag kommer att jobba med Sony Frankrike en hel del under året.

Tove Lo

Tove Lo, som var nominerad i fem kategorier, kammade hem vinsten både för Årets pop och Årets textförfattare. I sitt tal tackade hon alla kvinnor som vart starka nog att höja sina röster under Metoo och de kvinnliga artisternas upprop #NärMusikenTystnar.

Grattis till dina vinster! Hur känns det?

– Det känns jättebra, jag är jätteglad! Väntat är det aldrig, men eftersom jag fick fem nomineringar skulle i alla fall ett pris kännas bra. Så två är skitkul.

Hade du någon inom dina kategorier som du verkligen trodde skulle vinna?

– Zara! Hon kammade ju hem alla sina kategorier. Men det kände jag på mig.

Vad är din största inspiration?

– Mitt liv är min största inspiration. Kärlek! Alla mina vänner omkring mig som gör musik, alla häftiga pop-tjejer i Sverige och runtom i världen som äger just nu, som Lorde och Banks, Icona Pop.

Du har verkligen slagit stort i Usa. Hur skiljer sig musikbranschen där från Sverige?

– Det är mindre här, såklart, färre människor. Det är nog lite mer ödmjukt här faktiskt.