Annah Björk

Videopremiär: Marlene ”Sweet”

Sveriges egen r’n’b-prinsessa Marlene är tillbaka med vad jag härmed utser till indiansommaren 2016’s egen låt. Sweet  har också fått en video som får en hösthatare som mig att vilja stanna tiden, exakt här.

Hej Marlene! Det är ju du och Ji Nilsson som skrivit Sweet. Det är inte första gången ni skriver tillsammans, varför jobbar ni så bra ihop?

– För att vi till stor del delar samma referenser och både personligt och musikmässigt kommunicerar väldigt bra. Vi tänker nog båda på Rihannas Rated R-album om nån av oss skulle referera till ”rockig r’n’b” till exempel. Det är väldigt skönt att förstå varandra med så få ord. Det beror också på att vi är vänner i grunden sen typ sex år tillbaka och letade klubbar som spelade r’n’b på helgerna,  det var när det var väldigt o-inne att lyssna på det i Sverige. Men vi är också tillräckligt olika för att komplettera varandra. Ji tillför mycket till min musik som jag älskar och hon skriver på ett sätt som jag inte gör. Det blir bara väldigt bra och jag älskar att jobba så!

 

Hur ser ert samarbete ut?

– Det är så himla avslappnat. Vi har oftast suttit i en studio ihop, men i början av sommaren skrev vi låtar på en filt i solen i Gröndal, där jag bor. Det är väldigt få jag skulle kunna göra det med. Vi brukar börja med ett snack om vad jag vill skriva om, vad jag tänker på och så där. Ofta har jag en textidé, en refräng eller vers färdig som vi kan jobba vidare på, men vi börjar också helt från scratch ibland, men ofta har vi då ett track från producenterna jag jobbar med att utgå ifrån, som ger ackord och ett beat att skriva över.

 

Hur kom Sweet till?

– Vi skrev låten på ett track från Humble & Blisse, som producerat låten tillsammans med Nisj. Jag och Humble & Blisse hade varsitt studiorum i samma källare fram till i våras. Jag bjöd dit Ji och så skrev vi låten under en dag. Jag och Ji satt i mitt rum och skrev text och melodi medan killarna jobbade på produktionen i deras rum.

 

Avslöja influenserna!

– Jag är väldigt influerad av Drakes enkla och lite minimalistiska produktioner på låtarna han släppt på sistone. Eller snarare bekräftade han  tanken jag haft i ett år om hur min musik ska låta, tänket liksom. Det är nog faktisk rätt ordning på det hela när jag tänker på det. Jag utmanar mig själv med att lita på att stora poplåtar också kan göras med en mer minimalistisk ljudbild. Det sätter press på melodierna på ett annat sätt och de kommer alltid att vara grundade i r’n’b/pop och vara det som bär låten. Jag är också influerad av UK garage, 2 step-vibben från 90-talet just nu.

 

Vad ville du med videon, som är regisserad av Palmer Lydebrant?

– Samma dag som vi skrivit låten lyssnade jag på den igen på kvällen och såg framför mig en soldränkt tennisplan där folk spelar nån form av hittepå-tennis. Det fångade stämningen med låten perfekt tyckte jag. Och att göra en video runt hittepå-tennis rymmer så mycket spontanitet och knäpphet! Själva sensmoralen bakom videon är väl just det, att inte leva livet för seriöst. Jag har sätter mina egna regler där jag får plats att vara kreativ och där jag har kul. Det går inte annars…

unnamed

 

Hur väl stämmer den överens med ditt verkliga liv?

– Just tennismässigt stämmer det väldigt dåligt överens! Jag har inte spelat tennis på skitlänge, men jag blev aspeppad på att börja spela igen efter att vi gjort videon! Men resten stämmer ganska bra överens faktiskt, fast jag umgås väldigt sällan i ett sånt där stort gäng tyvärr.

 

Du har med ett sånt fett posse på 17 pers med bland andra Adam Tensta och Min Stora Sorg ! Hur valdes de ut och vad symboliserar de?

– Jag ville ha med kompisar som jag känner har den där lite knäppa energin och som jag vet kan bjuda på sig lite. De symboliserar inget annat än just mina vänner och vi fick ihop ett riktigt bra gäng! Vissa hade dock aldrig träffats förut men Palmer var så överlägset bäst i att göra oss alla avslappnade och trygga med varandra så det blev en helt grym stämning.

 

Varför just de här personerna?

– Om vi tar den obrydda och halvt dryga domaren i videon, min vän och manager Linda, som exempel så var hon den mest givna för rollen jag kunde tänka mig. Hon är så jävla kul och kan spela uttråkad och less på ett så oöverträffligt sätt! Vi har typ samma sjuka humor. Alla stod och garvade åt henne så mycket under inspelningen för att hon va så kul haha. Och som sagt valdes folk ut för sin energi, men också för att dom skulle se så himla snygga ut som tennisspelare!

 
Marlene tennis loggo

Varför tennis?

– Det är den enda sporten jag nånsin i hela mitt liv tyckt om. Och jag älskar modet och själva inramningen runt tennis. Dessutom får man kuta som en galning och det ser alltid kul ut.

 

Vad hade du för influenser till videon?

– Om nån så är Solange’s video till Losing You min ständiga ”härlig video”-inspiration! Jag tycker den är så himla himla nice. Annars har jag faktiskt inte haft någon annan video in mind, utan allt har funnits så tydligt i mitt eget huvud.

 

Vad är tanken med stylingen i din video? Den är väldigt fresh och lekfull.

– Det är tanken! Vi ville leka med det typiskt klassiska tennismodet som Björn Borg hade på 70-talet, lite pilotbrillor och höga polokragar och blanda upp det med mer futuristiska inslag. Jag älskar den blandningen!

 

Hur mycket har du haft att säga till om den?

– Jag hade som sagt en väldigt tydlig vision och hade hunnit bygga på femtontusen moodboards själv under våren innan det var dags att göra videon. Jag fick hjälp av Madlen Schneps att förverkliga den. Hon har så sjukt bra och lekfull stil själv så jag visste att vi skulle klicka i detta och att hon skulle styla folk till riktiga tennisdrömmar.

 
Marlene 6 by Adrian Wigerdal

Hur modeintresserad är du?

– Jätteintresserad! Eller inte alls. Det beror på hur man ser det. Jag älskar kläder som uttryckssätt men har aldrig brytt mig om mode på det sättet att jag medvetet vill har koll på trender. Jag kan verkligen få krupp på den där ”mode-bibel”-grejen. Ha på dig det du gillar och inspireras av, herregud! Ängsligheten bakom det där kväver mig… Jag har alltid sytt och sytt om kläder och ville jobba med kläder och sömnad innan jag väl satsade fullt på musiken. Det står fortfarande högt upp på min intresseskala.

 

Vad spelar mode för roll i din musik?

– Jag kan ofta tänka i färger och olika ljussättningar när jag skriver musik. Jag kan se ett mörkt dansgolv med rött ljus, eller som nu en tennisplan i solsken. Och det ramar för mig in själva musiken och sätter den i en kontext och en plats. Och kläder gör samma sak för mig.

 

Och i ditt artisteri?

– Kläder är en väldigt stor del av mitt artister och förlänger uttrycket av min musik, och så är det vare sig man vill eller inte för alla artister tror jag. Jag är inte särskilt spexigt klädd egentligen, utan går ofta ganska basic och bekvämt klädd, men jag letar alltid efter saker som stör eller sticker ut från det enkla. Så ser jag faktiskt på det mesta, jag letar efter kontraster.

Vad händer härnäst?

– Jag ska skicka min nästa singel Why Didn’t You Tell Me på mixning i dagarna! Den släpps i slutet av september. Därefter kommer en EP så jag är i slutspurten av att göra klart den. Jag ska också ha ett writing camp på det nya hotellet Haymarket i september. Jag ska bjuda in massa andra prodcenter, låtskrivare & artister för att jobba på mitt debutalbum. Det ska bli så jäkla kul och spännande!

 

Sist, men inte minst! Var kommer den rosa klänningen du har på dig i från? Är besatt av den. Så perfekt!

– Jag veeeet!! Önskar så att jag ägde den där virkade drömmen, men den är lånad från Madlens roomie Alex… Ska fan lära mig virka i höst bara för det.

 

New Kids on the Top

I går satt jag i rutan (SVT Godmorgon, kolla hela klippet här, 2.20 in) och musikspanade på några brännheta 2016-aktuella artister som fått musiken med vällingen. Här är musiken jag delade med mig av.

IMG_7374

Gina Lee har inte släppt någonting än. Så det här är ett superexklusivt smakprov på henne, behind the scenes-bilder från plåtningen av singelomslaget. Gina-Lee har en pappa som heter Mats Ronander och är blueslegend. Jag har fått lyssna på några fler låtar ur hennes telefon i största hemlighet. Och den den här självklara attityden som syns i klippet överför hon snyggt i sin mjuka, urbana r’n’b på svenska. Jag utnämner henne härmed till 2016 års Lorentz. Första singel heter ”Dramaten” och släpps på Woah Dad! i början av februari.

– Min kille David Dahlgren gjorde beatet till mig när vi precis hade träffats för att han ville imponera på mig… Sen skrev jag en text och melodi, som en pik till honom att jag inte ville gå in i en relation för fort: ”Jag kan inte springa snabbare än så här”, säger Gina-Lee.

 

Artisten Mabel har alla ingredienser till att vara cirka universums undercoolaste person. Och det är hon också. I Gomorron Sverige visade jag ett klipp där hon uppträder på brittiska kanalen BBC, som satt henne på sin lista över artister de tror på under året. Ni vet, samma tv-kanal som hade ett program som heter Top of the Pops? Där det en gång i tiden filmades tidernas tuffaste framträdande? Neneh Cherry, gravid i sjunde månaden, dödar allt motstånd med Buffalo Stance (som fortfarande är en av historiens bästa låtar). Neneh är Mabels mamma och Camron McVey, som provat Massive Attack, är hennes pappa. Nu var det tyvärr inte Mabel som låg i magen i klippet 1989, utan hennes storasyster Tyson.

Men anyways. Mabel bor i London och gör mjuk r’n’b-pop med tydliga triphopflirtar. Ja, som om Massive Attack och Neneh Cherry skulle få barn.

Det här är hennes senaste singel My Boy My Town. Snart kommer en till.

På temat: En person som vi får se om han går i pappas fotspår – det är Adam Tenstas bebis. Ungen ligger fortfarande i sin mammas mage, men fick just en låt tillägnad sig. Den heter Svart bäbis och är Adam tenstas första låt på svenska och handlar om hur det är att växa upp som mörkhyad i Sverige.

Jag får återkomma om 15-20 år angående Baby Tenstas fortsatta karriär.

Lyssna också på Stings dotter Eliot Sumner, svinbra electropop med bråddjup.

En annan förälder: Adam Tensta

Adams bäbis nuvarande hem a.k.a. omslaget till ”Svart Bäbis”.

Adam Tensta är kvadruppelt babyaktuell som kolumnist i Vi Föräldrar, stjärna i Gravid vecka för vecka, blivande pappa, samt med singeln ”Svart Bäbis som släpptes i lördags.

Först och främst, varför föredrar du att säga ”bäbis” framför ”bebis”?
– Bäbis känns sötare på något sätt. Vet inte varför. Samt att det är aningen irriterande att uttala bäbis som bEbis.

Jag deltar just nu i ett experiment som innebär att jag inte får lyssna på musik. Kan du förklara för mig hur ”Svart Bäbis” låter?
– ”Svart Bäbis” låter som ett allvarligt men hoppfullt snack mellan far och barn. Du vet när ens föräldrar talade med en som barn, med en seriös och kärleksfull ögonkontakt? Så ungefär.

Kommer jag gilla den?
– Ja.

Varför?
– För att du älskar bra musik. Och så vet jag sedan tidigare att du gillar min musik lite.

Du släpper låt på svenska. Har det något att göra med att du ska bli pappa?
– Nej egentligen inte. Har ofta skrivit på svenska. Mest handlar det nog om att jag är väldigt inspirerad av mina kollegor på RMH just nu. Erik Lundin, Silvana Imam, Michel Dida och Nebay Meles, alla dom släpper ju låtar på svenska just nu.

Förutom din påbörjade karriär som kändispappa, hur påverkar vetskapen om att du ska bli pappa dig, på ett existentiellt plan?
– Hmm. Skulle nog säga att den vetskapen påverkar allt jag gör. Allt från planering till utförande. Nu görs allt med lite mer mening eller vad man ska säga. Allt slit ska liksom resultera i något som är jävligt värt, ett barn man ska ta hand om, älska och uppfostra.

Kommer du vara pappaledig alls, och i så fall hur mycket?
– Det kommer jag. Så mycket som det går. Måste såklart komma överens med min flickvän Jenny om exakt hur mycket. Vi ska nog prata om det kommande vecka.

Hur viktigt tycker du att det är?
– Jag tycker att det är väldigt viktigt och bra med pappaledighet. Ett sant privilegium att få så mycket tid och umgänge med ens barn. Den som kom på pappaledighet är ett geni.

Jag står kluven inför att lägga upp för mycket bilder på mitt barn på internet. Till exempel delade jag aldrig vårt ultraljud på Facebook. (Och jag är inte ens känd.) Hur ser du på den grejen? Speciellt i egenskap av offentlig person. Finns det något som oroar dig kring det?
– Jag tror att det är en naturlig sak att tänka på och värna om saker som är privata. Samtidigt så är det lika naturligt att känna sig stolt över sånna nyheter och vilja dela med sig av det fina med hela världen. Jag och Jenny pratar såklart igenom varje liknande socialmediepost innan vi publicerar. Vi har pratat ganska mycket om hur vi ska göra när barnet väl är fött. Det återstår att se hur vi löser det helt enkelt.

Finns det något som känns extra viktigt att ha i åtanke när det gäller det?
– Att alla berörda parter ska ha sitt att säga till om saken, vilket i och för sig blir svårt då ett spädbarn kanske inte kan ge sitt medgivande om att vara med på bild på Insta typ, haha.

Vad blir nästa steg i din svenskrappande karriär?
– Att spela in mer musik och släppa den. Det är allt. Inte svårare än så.

Vad är du hands down mest peppad på när bäbisen kommer?
– Sjukt nog att vakna mitt i natten av barnskrik.

Lol. Jag såg en bild på dig och Jenny när ni höll hörlurar mot magen. Vilka är era top tre mest spelade låtar för bäbis?
–  Adam Tensta – ”Svart Bäbis”, Wizkid – ”Ojuelegba” remix (ft. Drake & Skepta)Erik Lundin – ”Suedi”.

Sweet! Grattis, och stort tack!