Annah Björk

Stilrelease # 6 lovelipop

Nu har minientrepenören Yohio har startat en tjejgrupp. Kan jag please få hoppa in som stylist?

Lovelipop 2014

 

 

Yohio har nyligen signat och castat gruppen Lovelipop sitt eget skivbolag Keios Entertainment. Det är en klassisk tjejgrupp om fyra gäris som sjunger pop. Själva konceptet är ju lika känt som Lasse Berghagens kavaj. Och även om eran då Spice Girls, All Saints och Sugababes erövrade topplistorna ligger årtionden bakåt i tiden har faktiskt haft vissa framgångar under året.

Det som sticker ut med Yohios ihopsatta popgrupp är stilen. Tjejerna är klädda i något som jag förstår ska uppfattas som ett slags kawaii/asiatisk pop-stil.
Jag tycker idén är fantastisk!
Det finns ingenting i hela världen som får mig att vilja vara 13 år igen lika mycket som när jag ser ett litet ungdomsgäng i mangakläder. Tusen hårspännen, hysteriska babydollklänningar och klumpiga skor. De här linserna man kan köpa som gör att man får (lagom scary) dockögon och alla översöta accessoarer. Cosplay hade varit min bästa gren.

Men lovelipop ser intvingade ut i sina pasteller. Pressbilden och trailern skriker OÄKTA och det är inte bara för att gruppen tagits fram genom en audition på nätet. Kanske är de 4 real djupt nedkärade i k-pop, visual kei och klär sig så sedan länge. Men i såfall syns det inte.

 Det ser ut som att Yohio gett dem några inspo-bilder, en peng och ett klockslag i fotostudion.
Om jag fick vara med hade jag lekt att lovelipop var mina Barbies och när de var klara hade de varit jordens finaste, knasigaste seriefigurer.

Här gör Pitchfork har en rolig lista på de 20 viktigaste k-poplåtar.

yohio
Jag intervjuade Yohio sommaren 2012, när han fortfarande klädde sig så här. Jag har kanske aldrig sett ljusare på framtiden. Att ge sina söner en sådan stilmässigt gränsöverskridande förebild kändes som ett trollslag av någon fe.

Nu för tiden drar Yohios stil mycket mer åt det metalstråk som finns i visual kei, men att han är alla treåringars idol är ändå ger ändå så mycket hopp. Nästa steg vore kanske att vuxenversionen av Yohio draperar sig i designer-plagg från japanska modeskapare som Rei Kawakubo och Yohji Yamamoto, och lockar in landets tonårskillar i avantgardemode.

Vi får se.

***

 Nästa vecka kommer lovelipops debutsingel Searching Love

 

Stilrelease #5 Ryan Adams

bnbkupjxhe07vb4pnuzj
 
Nähmen alltså livet är ju inte bara rosa och fluff och lagom ljusblå melankoli. Det måste ju in lite asfaltsgrå tungrövrock ibland också. Gitarrer får också finnas!!!!
 
Därför ägnar jag resten av dagen åt Ryan Adams nya album, som heter, ja, Ryan Adams. Anledningen är inte bara att gammal kärlek inte rostar och att jag aldrig kommer över Heartbreaker. Nej, det har ganska mycket att göra med den extremt tilltalande pressbilden.
 
Ryan är supergullig och står i en spelhall och lirar flipper. Okej han ser ut att ha något slags Benjamin Button-syndrom och åldras baklänges. För andra jag känner som är inne på sitt 40:e år ser kanske inte ut som smågrabbar? Men den här lilla jeansjackan, band(?)tishan och knullruftskalufsen är ju FÖR bedårande.
 
Vet att jag dissade både Bruce och Lana när de sportade samma typ av vardagslook, men de gjorde det så fantasilöst och svartvitt.
 
Här kan man streama albumet i förhand.
 
PS. Får man hälsa? I såfall vill jag tillägna det här inlägget en annan 40-årig herre med flipper på hjärnan.

Stilrelease#3 Lana Del Rey

Lana-Del-Rey-Ultraviolence-Album-Cover-Art-1_2014-05-09_16-13-01

Vad gör man när Lana går och blir Bruce Springsteen eller annan valfri man ur rockkulturen? Den existensiella frågan har plågat mig hela midsommarhelgen. Här hade man förberett med den perfekta blomsterkransen och allt och så kommer ens popstilikon nummer ett  med… vit tischa och svart skinnpaj?

Var tog kontrasten mellan den amerikanska drömmen, filmiska ikonerna och gränslöst dödsföraktande och urbant moderna bruden vägen?

 

Best-new-music-and-videos-april-2014-including-Lana-Del-Rey-Ultraviolence-and-Lulu-James-1124x660-cover

 

Nu är ju alltid just kombon av vit t-shirt och svart skinnjacka kanske den ultimata outfiten, eftersom den inte går att misslyckas med. Men det är ju också exakt just därför man önskar sig mer av sin bästa popstjärna i denna lilla värld.

Lana Del Reys förenklade stil vill förstås understryka hur hennes musik gått från ett mer beat- och  hiphopinfluerat sound till ett gothigare, mer psykedeliskt och ja.. rockigare om man så vill.

Där hon på Born to Die hängde med ASAP Rocky vill hon kopplas samman med Lou Reed på Ultraviolence. (I en intervju hävdar hon att Lou skulle spelat in Brooklyn Baby med henne den dag han dog).

På torsdag spelar Lana Del Rey på Bråvalla-festivalen. Hur smockat det än är med kids i vit fräsch t-shirt och svart snygg skinnjacka där på fältet, så kan Lana aldrig hävda att det har någonting med henne att göra.

Nä. Jag måste nog fortsätta lägga pannan i veck samt söka hjälp för att ta reda på vad 17 det är som får Lana Del Rey att välja något så ultratrist som en rockistisk kamouflage-outfit 2014.

 

borntorun

 

I Stilreleasen recenserar jag artisters nya look i samband med nytt album eller annan lansering.

 

Stilrelease#1 Markus Krunegård

Under vinjetten Stilrelease kommer jag recensera artisters nya kläder. Ofta kommer den första ledtråden till hur ett nytt album låter i ett pressmeddelande med tillhörande bild. En statementbild, som ska förstärka den nya looken och det nya soundet.

Tänk Katy Perrys Roar där eyelinern och den blå peruken bytts ut mot ljus ögonskugga och girl-next-door-rufs. Eller Håkan Hellströms Born to run-styling i John Scarisbricks fotografi.

Bilderna som får oss att fundera på vad artisten vill förmedla, vad vi har att vänta.

 

Först ut i Stilrelease-följetongen är Norrköpings mini-Lundell, Markus Krunegård, som i slutet av förra veckan skickade ut den här bilden:

 

xe2mavb9jycdd1cv1qhk

Oh, you’re so silent, Markus.

 

I ett skrattretande informationsfattigt pressmeddelande framkommer till slut att Krunegård jobbar med nytt och att han inviger Bråvallafestivalen i sommar. (En tradition att lokala hjältar får den äran, i somras föll lotten på Eldkvarn).

Rubriken i pressmeddelandet säger att Krunegård jobbar med ett ”nytt projekt” – vilket får mig att undra om det är ett nytt band. Eller, flummigare fantiserat, ett nytt koncept? Annars borde det hetat att han jobbar med en ny skiva…

Hur som helst poserar Krunis på den nya bilden på ett instagramsoftat foto i lång page och leopardkavaj. Ser ut som tidig morgon, på väg hem från Hela livet var ett disco – på väg någon annan stans.

Jag älskar blicken. Pagen. Det superknäppa och det ambitiösa i att Krunis klär ut sig leokavaj.

Att en gammal indierock/poppunk/emosynthare som han gestaltar sig så androgynt, vågat vackert och lustigt kitschigt är nästan lika oväntat som att Petter skulle sporta högklackat.
Stilen är sextiotalsglamourös och jag föreställer mig att att Mick Jagger eller den här herren är förebilder:

 

JOHN-LENNON-68-2_1781144a

John Lennon 1968

 

Eller så är det så enkelt att frugan jobbar i modebranschen och får använda sin rockstar som sminkdocka.

Frågan är vad bilden vill säga om hur Krunis kommande skiva låter.

Jag sätter mina guldpengar på att det nya är elektroniskt, drömskt, luftigt, eftertänksamt och eskapistiskt.