En hel värld har bokstavligen kreverat efter krisen i Svenska Akademin under året med skandaler som slutat med fällande dom och uteblivet Nobelpris i litteratur. Liksom litteraturkritikerkåren stämmer också modevärlden in i en politisk klagosång. Beckmans Designhögskolas årliga utställningen Nobel creations fokuserar nämligen 2018 på modetolkningar av litterära verk skrivna av kvinnliga författarskap som belönats med Nobelpriset i litteratur sedan 1901. I samarbete med den för detta ständige sekreteraren Sara Danius har sex kvinnliga Nobelprisförfattare och deras verk valts ut och tilldelats modestudenterna: Selma Lagerlöf, Herta Müller, Doris Lessing, Toni Morrison, Sigrid Undset och Svetlana Alexsijevitj.

– Personligen tycker jag att vad man än gör i mode så blir det politiskt. Det är väl samma i litteratur, starka berättelser är ofta en protest, eller framförallt en kommentar, säger lektor och kursansvarig för Beckmans designhögskola Linda Nurk.

Hur kommer det sig att årets Nobelprojekt har fått en annan form än tidigare år?

– Vi ville förnya oss i år, och i och med att det inte tilldelas något Nobelpris i litteratur så kom det som en spontan och självklar tanke, att tolka kvinnliga litteraturpristagare. Och sedan knöts ju Sara Danius till modeavdelningen på Beckmans, som gästlärare, och just i det här projektet har hon varit med och valt ut verken. Vi har satt högtidsklädsel som tema eftersom det ju är ett Nobelprojekt, och tidigare år när de har tolkat Nobelpriset i ekonomi, fysik med mera så har det handlat om innovation. Men i år är det väldigt mycket fokus på just storytelling. Det är ju så starkt i både mode och litteratur.

Hur har ni tänkt när verken valts ut?

– Den gemensamma nämnaren är att det är berättelser av kvinnor, om kvinnor, men inte bara om kvinnor utan om människan, människan i utkanten av samhället. Till exempel så skriver Herta Müller om en kille som är homosexuell och som skickas iväg till ett ryskt arbetsläger. Men det finns också hopp i alla de här historierna, mitt i allt så är det livsöden som är poetiskt beskrivna, och som handlar om hur man överlever. Det är egentligen det jag tycker binder dem samman.

Studenterna har i sina kreationer gjort tolkningar av de litterära verken och skapat samtida högtidsplagg. Erika Haglund och Ronja Berg har tillsammans tolkat Herta Müllers roman Andningsgungan som skildrar en ung mans öde som fånge i ett ryskt arbetsläger. De har jobbat mycket inuti plagget, med korsettskenor och ståltrådar för att få till den inkapslade formen som beskriver huvudkaraktärens tid i fångenskap. Det är många små referenser i kreationen, som till exempel de små pärlorna som sitter i alla sömmar.

– Det finns ett avsnitt i boken där lägerfångarna finner stor glädje i att döda lössen som sitter i sömmarna på deras kläder. Det tolkade vi som ett sätt för karaktärerna att ta ut sin makt genom att döda lössen. Så det kändes väsentligt att ha med.

Ni började er process väldigt bokstavligt genom att bygga formen med hjälp av papper. Var det ett medvetet val?

– Vi hade en workshop, och vår lärare sa: ”ta vad som helst förutom tyg”. Så vi gick ner i skolans soprum och det slutade med att vi valde en gammal pappersfondvägg från en fotografering tror jag, för att det var mest material i den. Vi skissade i papper på docka, för att få upp en volym, och sedan använde vi pappret som mönsterdelar på tyget. Men papper har ju en sån himla annorlunda karaktär än vad ett tyg har, så det blev ganska annorlunda från skissen, vi fick lov att tänka om mycket och hitta lösningar. I början var det svårt att veta vad som var upp och ner i alla delarna.

Hur har det varit att jobba med detta projektet efter allt som hänt med Svenska Akademien?

– Vi har inte tänkt på Svenska Akademien och alla de händelserna över huvud taget. Vi har fokuserat på alla de här kvinnorna som har skrivit de här böckerna, som är helt fantastiska.

I utställningen medverkar också åtta svenska bokförlag som uppmärksamma de 14 kvinnor som tilldelats Nobelpriset i litteratur genom åren. Förlagen har gett ut var sitt verk av författarna på nytt.

– Man hade önskat att kvinnor placerade i de stora sammanhangens skuggor hörde till förr, tyvärr förhåller det sig inte så. Vi får helt enkelt se till att skriva vår egen historia, och nu har Beckmans bidragit med ett kapitel, säger Beckmans rektor Karina Ericsson Wärn.