Den här veckan föddes en ny agentur i Sverige. Fast egentligen såg den dagens ljus förra året. Historien bakom FYE Management är delvis värdig en såpopera men i grunden är det en agentur som arbetar för en större inkludering i modevärlden och andra branscher.
Först var det nästan ödet. Sanna Johannesson, med en bakgrund inom film och jobb som makeupartist, bestämde sig för att starta en agentur när en kompis blev avpolletterad som modell för att han hade skaffat dreads. Hon blev arg och tillsammans startade de en agentur, men precis när de skulle lansera den så hoppade han plötsligt av.
– Han raderade vår hemsida, gick bananas, han skulle pressa mig på pengar, det var bara… kaos. Gud, jag hade agenturen, jag var bara själv, nu skulle det gå under, allt var kaos, minns Sanna.
Dagen efter detta hände satt Chrystelle Eriksberger, som sedan länge hade jobbat som influencer och modell, och scrollade genom sitt Instagram-konto och råkade på vad som då hette ICONS Agency. Hon hade funderat på att starta en egen agentur redan 2017 av den enkla orsaken att hon kände att hon alltid var den enda svarta personen (och ofta även enda POC, person of colour) när hon bokades för modelljobb eller influencersamarbeten.
– Det fick mig att fundera mycket, för jag insåg att alla mina vänner är POC-personer och de är väldigt kreativa. Det är många som skulle kunna jobba som modeller, stylister, fotografer och så vidare. Varför får de aldrig komma fram? Varför ser inte någon annan dem än jag? säger Chrystelle.
Tillbaka till Chrystelles Instagram-scrollande. När hon såg ICONS Agency skickade hon iväg ett snabbt meddelande och erbjöd sin hjälp eller att vara bollplank. Sanna berättade att hennes partner precis hade hoppat av och att hon letade efter en ny co-founder. Oj, det var lite väl tidigt! tänkte Chrystelle, men de bestämde sig i vilket fall som helst för att ses några dagar senare för ett snabbt möte.
– Vi umgicks säkert fyra-fem timmar. Och bara satt och pratade och pratade och pratade och insåg att det här måste vi göra. För vi hade exakt samma idéer, berättar Chrystelle.
– Det var så himla sjukt. Det var ödet. Och sedan dess har vi varit oskiljaktiga, säger Sanna.
Alla är välkomna. Vi har ett fokus på people of colour, men vi exkluderar inte vita. Eller någon för den delen.
Vad var det för vision som ni hade gemensam?
Sanna Att inte exkludera någon beroende på dess hudfärg. Att alla är välkomna. Vi har ett fokus på people of colour, men vi exkluderar inte vita. Eller någon för den delen.
Chrystelle Och jag tror det är den stora skillnaden mellan oss och andra som säger att de vill skapa den här typen av förändring. Jag kan känna att det blir väldigt mycket vi mot dem. Och jag tror vi måste komma ifrån det och istället jobba tillsammans. Hur kan vi tillsammans skapa förändring?
Sanna Precis.
Chrystelle För mig var det jätteviktigt att vi delade den grejen, jag och Sanna, att vi vill inkludera alla, att ingen ska känna sig utanför. Det handlar inte bara om hudfärg, utan om kroppsform, om du har några disabilities, om du har några hudåkommor. Alla är välkomna. Du kan vara kort, tjock eller lång, det spelar ingen roll.
Sanna Det finns exkludering på så många sätt, inte bara när det gäller hudfärg. Det finns stor exkludering när det gäller personer som är lite större, när det gäller de som har funktionsnedsättningar eller något annat. I dagens media ser vi sällan en person som har en arm till exempel. De blir exkluderade på samma sätt. Det finns mycket statistik och forskning på det och som visar att du tjänar mer på att inkludera. För det du gör när du exkluderar är att du utesluter en målgrupp, som inte får den här igenkänningsfaktorn för ditt varumärke.
Hur väljer ni modeller? För ni kan ju inte ta in alla.
Chrystelle Ja precis, vi kan inte ta in alla, det säger sig självt. Vem som helst kan ju inte bli modell, du måste ha ett intresse av att vara en del av den här branschen och den här världen. Men det blir ju mycket scouting på gatan också och när vi approachar folk blir många lite, va, skulle jag kunna bli modell? De blir helt chockade över att någon kan tänka sig dem som en modell. Det säger ganska mycket om hur branschen ser ut, för vi har massa vackra människor i det här landet men vi använder oss inte av dem för de faller inte innanför normerna.
Sanna Det tar tid att få in de här olika utseendena. Det är jättesvårt, för du kan få in en ansökan från en person där du ser att den har något speciellt. Sen när du träffar den så har den inte det där lilla extra, den kan inte agera framför kameran.
Fuck your energy. Fuck your existence. Kändes klockrent när vi hörde det.
Men om det var ödet som förde Chrystelle och Sanna samman så hade det knappast en dans på rosor i åtanke. För snart efter sjösättningen av ICONS Agency lämnade Nina Philipson och Iconic Sthlm – en kommunikations- och kreativ talang-agentur specialiserad på varumärkessamarbeten och influencer marketing – in en hävningsansökan. Namnen var för lika för vad Nina Philipson ansåg vara konkurrerande verksamhet. I december nådde parterna en förlikning som innebar att Sanna och Chrystelle inte fick använda namnet ICONS Agency efter den 21 mars i år.
De har alltså döpt om agenturen till FYE Management, men Sanna och Chrystelle säger samtidigt att även om de tidigare inte såg sig som konkurrenter till Iconic Sthlm, känner det att de nu har blivit det.
– På grund av den här shit-stormen hon satt oss i så kommer vi att bli en konkurrent, säger Sanna.
Varför har ni valt FYE som namn?
Sanna Sedan i juni har vi funderat på olika namn och haft en lista på 500 förslag. Ingenting klingade med det vi gör. Så vi var liksom desperata och jag hörde av mig till ett gammalt ex som är från LA och frågade om det inte fanns någon ny slang som står för cool, snygg och bara mångfald liksom.
Chrystelle Han skickade en lista. Bland annat dope och fye, slang för fire och ett ord som kommer från amerikanska södern. Man säger ”this is so fye”. FYE Management. Fuck your energy. Fuck your existence. Kändes klockrent när vi hörde det. Alla vill väl vara en FYE talent, FYE art director, FYE photographer?
Hur ser ni att modebranschen skulle fungera om den var antirasistisk?
Chrystelle Jag tror att för att en modebransch ska vara antirastisk så måste den först bli inkluderande. Men nu är inte modebranschen speciellt inkluderande. Och då kan man inte prata om antirasism överhuvudtaget. Modebranschen är väldigt smal och bara till för vissa typer av personer. Och då kan inte bara de där vissa personerna sitta där och prata om antirasism. Det krävs någonstans att man har ett större perspektivtänk för att kunna vara antirasistisk. De går hand i hand för mig i alla fall.
Sanna Mm. Och sedan så finns det så himla många som har varit del av modebranschen i så många år och har det här gamla tankesättet. Så jag tror att när generation Z, som har ett helt annat tänk, när de växer upp och kommer in med oss millennials, så kan det skapa förändring. Vi har ju mer intresse av att göra skillnad och inkludera alla. Så jag tror att… jag det låter så himla dumt, men det är svårt att lära en gammal hund att sitta.
Chrystelle Ungdomarna är mycket mer mottagliga. Och de är redan inne i det här tänket. De tänker redan på de här frågorna. Förhoppningsvis kan vi påverka branschen tillsammans med den generationen.
Går det att undvika idén om ett skönhetsideal eller kommer det alltid finnas ett ideal?
Chrystelle Som Sanna var inne på med den yngre generationen, där finns det inte på samma sätt ett ideal. Jag tror att de ser på saker och ting på ett helt annat sätt. Jag tror att man kan ha olika ideal för olika saker. Att det kommer bli mer att man idealiserar folk som har nått till en viss nivå i sin karriär eller har åstadkommit förändring eller räddat miljön. Det här skönhetsidealet, det är liksom inte intressant! Och jag tror att en anledning till att skönhetsideal har skapats från första början är för att det inte har funnits någon inkludering.
Sanna Man måste kunna identifiera sig. Den här igenkänningsfaktorn är ju större idag men vi är inte där än. Men den är större än vad den var för tio år sedan.
Målet är att om några år, när vi sitter här och gör en intervju igen, då ska vi inte behöva säga att vi är en modellagentur med fokus på POC. Vi ska bara säga att vi är en helt vanlig modellagentur.
Chrystelle Det finns ju ett samhällsperspektiv också. Det här pratar jag och Sanna om väldigt mycket, att ur ett samhällsperspektiv så är det inte hållbart att inte arbeta med inkludering. För folkhälsan är det här jättedåligt. Det späder på klassklyftorna. Det späder på främlingsfientligheten och det skapar psykisk ohälsa i samhället.
Sanna Och när man kommer in på det här så vill jag säga: låt oss inkludera mer minoriteter i modebranschen. Vi pratar om så många grupper där ute i Sverige. Och som inte blir inkluderade och som inte blir erkända. Så det är därför jag och Chrystelle passar så jäkla bra ihop också, vi vill ju försöka få in hur samhället ser ut och utbilda och lära. Så det inte blir det här främlingsfientliga liksom. Det vet vi ju idag att något som är främmande är ju också skrämmande. Och vår vision är att hjälpa människor att undermedvetet bli mer mottagliga, för att exponeras i medier av olika personer, av olika utseenden.
Så genom att se en större variation av utseenden kommer alla känna sig mer hemma i kulturen?
Chrystelle Ja.
Sanna Det är vårt mål. Att det ska finnas en så stor igenkänningsfaktor som möjligt.
Chrystelle Målet är att om några år, när vi sitter här och gör en intervju igen, då ska vi inte behöva säga att vi är en modellagentur med fokus på POC. Vi ska bara säga att vi är en helt vanlig modellagentur. Att behöva säga att vi jobbar för en mer inkluderande modebransch, det är ju helt sjukt egentligen. Det borde ju egentligen alla modellagenturer sträva efter! Det borde vara standard. Så det är målet, att vi inte ska behöva sitta här och säga att vi jobbar för en mer inkluderande modebransch, det ska bara vara.