I en liten hytt står Martin Luuk iklädd ett ljusblått velourset från Juicy Couture som tycks lånat från Paris Hilton. Han dricker en GT eller liknande och på en tv kan man läsa texten till hans nya låt Jag grät när Robert Nettarp dog. Det är en bild av en ensam man som festar själv i hytten och gör sig redo för att gå ut. Martin Luuk sjunger med i låten, som om han vore på karaoke, samtidigt som han tar av sig mysdressen och byter om till skjorta och kavaj. ”Jag känner inga känslor mer, har knappt gråtit sen jag var barn”, går texten och det blir en vacker krock med ensamheten och den milda misären i karaktären.

Videons regissör Kristian Bengtsson berättar:

– Jag har haft ett långt fint samarbete med Martin och gjort alla hans videor genom åren, men jag vet också av tidigare erfarenhet att han är värre än Ulf Lundell på att komma ihåg sina egna texter, så därur föddes karaoke-idén.

– Ursprungsidén var att vara ombord på en Viking Line-färja till Mariehamn, men i sista stund hann ingen av oss åka till Åland, så vi hyrde en hytt på ett billigt båthotell i Stockholm istället. Vi täckte för fönstren så vi kan fortsätta att tro att det är Åland.

Jag blir väldigt berörd av folk som kör på och stänger av – kanske för att jag själv också ofta gör så.

Så varför har Martin Luuk skrivit en låt om Robert Nettarp, modefotografen som hade rockstjärnestatus i den svenska modevärlden kring millennieskiftet och som chockerade en pryd svensk kultursfär med kontroversiella, hårda bilder.

– Jag gillar Robert Nettarps bilder väldigt mycket, men det är egentligen inte en låt om Robert, utan en låt om en människa som sörjer honom. Jag blir väldigt berörd av folk som kör på och stänger av – kanske för att jag själv också ofta gör så – men att det i det pansaret ändå finns en liten ogarderad punkt och om man kommer åt den så väller allting ut, säger Martin Luuk