Daniel Hej Philip! Det är dags att prata lite om Stockholm Fashion Week som vi dessutom gör på ett kongenialt sätt: digitalt, via Whatsapp. Följde du evenemanget live eller i efterhand nu när man kunde göra båda?
Philip Hej Daniel! Jag gjorde litet en kombination, vissa såg jag live men det mesta såg jag faktiskt i efterhand, precis som jag brukar göra med modevisningar som jag inte personligen är på. Det är rätt skönt att kunna titta i lugn och ro, när det passar mitt schema. Hur gjorde du?
Daniel Jag gjorde precis som du och apropå digital modevecka såg jag folk på Twitter som ironiserade över att modevärlden hade upptäckt det digitala. Men modeveckan har ju haft en digital dimensin länge. Det var som var nytt var att allt var digitalt.
Philip Nu har jag tack och lov inte twitter. Men det finns ju, som du säger, både likheter och olikheter med denna vecka och tidigare. Absolut brukar innehåll finnas digitalt. Men här hade man ju även inkluderat längre, filmade intervjuer och dylikt. Och – många märken hade ansträngt sig extra för att skapa ett innehåll anpassat efter det digitala, istället för att bara filma en visning. AVAVAV hade t ex gjort en fin film och jag gillade även Jeanericas korta klipp.
Daniel Det var intressant att se hur folk hade tänkt. Vissa försökte återskapa modevisningsformatet, som till exempel CMMN Sweden (som redan hade visat sin film under Paris herrmodevecka) eller Jennifer Blom, andra gjorde mer filmer som tycktes sammanfatta varumärket, som Arket. Tyckte du att det kändes som att de hade gjort innehåll specifikt för just modeveckan eller att de hade tänkt främst på sina egna kanaler?
Philip Jag tror säkert att de flesta tänkte ekonomiskt/strategiskt. Inte alla hittar till den digitala plattformen som modeveckan hade, men de flesta som gillar ett märke följer det säkert i någon form i sociala medier. En sak som jag tänkte på, inte minst eftersom ett slags mingel ändå skymtade i bakgrunden när samarbetet mellan Rodebjer och IGGYJEANS diskuterades, var hur jag ändå saknade den sociala dimensionen.
Daniel Ja, det är ju egentligen en nästan lika viktig del som kläderna.
Philip Jag är en självutnämnd eremit och älskar vanligtvis att inte träffa folk, men när jag nu fick min önskan uppfylld, och kunde se visningar utan att behöva kallprata, insåg jag hur givande de där mötena ändå är. Man får visningen beskriven ur ett oväntat perspektiv, springer på någon som berättar om kommande projekt, osv. Det där spontana och organiska är svårt att översätta till en skärm.
Daniel Det är sant. Kommer ihåg att visningsgurun Alexandre Betak sade i en intervju tidigare i år att bara vetskapen om att någon är inbjuden också skapar en nerv för den som tittar på en visning på sin skärm.
Philip Där har han en poäng. Det är också något annat jag tänkt på: mode är också kläder, inte bara ”en känsla”. Jag var på A Day’s March och kollade på kollektionen, kände och klämde. Det gav något helt annat än att se den online.
Daniel Absolut. Men å andra sidan är vi inte superunga… Tänker att många är så vana vid att bedöma och handla kläder enbart baserade på bilder idag. Vilket för mig till en annan tanke: var fokuset tillräckligt på kläderna?
Philip Snabbt svarat: nej, man såg inte direkt hur kläderna såg ut. Mycket var ju bas (som svenskt mode ofta är) och de kanske kläderna faktiskt inte är så kul? Men jag som gammal vill ju veta vad det är jag tittar på, inte bara få en känsla för om det är ett tufft märke eller ej.
Daniel Det här är ju experimentella tider och jag förväntar mig inte att alla ska hitta rätt direkt, allt är nytt. Men internationellt har man sett att både visningsformatet och andra grepp har stor potential. Tänker bland annat på Hermès bakom kulisserna-film samt Valentinos haute couture-film som tog idén om couturens dramatiska gester och gjorde något nytt, drömlikt av det. Jag tyckte om Diemondes visningsfilm för där kunde man återign komma nära kläderna.
Philip Jo, men är det rättvist att jämföra Hermès med Arket..? Inte för att jag menar att svenska märken ska komma undan med vad som helst bara för att de är baserade här uppe i norr, men sammanhanget och märkets storlek gör ju sitt.
Daniel Haha kanske inte. Men de existerar i samma värld eller hur? Vad tyckte du om Maria Nilsdotters film, den var ganska ambitiös?
Philip Jag tror det öppnar en John Bauer-utställning i höst på Waldemarsudde, så inledningen verkar ju ligga i tiden. Det är inte riktigt min kopp rent estetiskt men filmen var fint gjord. Du?
Daniel Det var ju en varumärkesfilm vad jag förstod och som sådan känner jag att den fångade hennes värld bra. Den var välgjord och jag säger aldrig nej till ett skogsrave. Blev det mer bransch med det här formatet på veckan?
Philip Mer bransch? Ja och nej. Utifrån fick man se mer av de som jobbar bakom kulisserna i form av intervjuer. Men jag saknade som sagt den där känslan av att befinna mig i en gemenskap, att vara med andra som jobbar med och vill samma sak.
Daniel Den sociala branschsidan försvinner helt klart. Men jag tror min fråga handlade om att samtidigt som alla bjöds in till modeveckan så var den av naturliga själv väldigt fokuserad på diskussioner om brännande branschfrågor, intervjuer med designerna, väldigt mycket prat om hållbarhet. Det fanns undantag, som Styleins live shopping-event som vände sig väldigt direkt till konsumenterna.
Philip Aha, du menade så. Ja, det var något jag faktiskt tänkte på, hur framträdande frågor om material, hållbarhet och affärsmodeller var. Det var inte bara estetik, utan en bredare ingång till mode som ”business”. Detta gillade jag.
Daniel Personligen är jag extremt trött på detta. Tycker snacket om mode som business har förstört mycket och bestämmer hur vi ser på mode i alltför stor utsträckning, det är inte om detta som folk drömmer.
Philip Aha, där tycker vi olika. Men – varför måste designers kunna prata om sina kläder? Räcker det inte med att de kan formge? Långtifrån alla kreativa personer är verbala. Kändes ibland lite taskigt att ställa dem framför kameran och tvinga dem förklara sig själva på engelska.
Daniel Och detta är enligt mig en konsekvens av businessfokuset.
Philip Mm, eller av att det finns en journalistisk mall för hur mode ska presenteras, där det ska finnas ett kreativt geni med lyskraft att attrahera läsare. Jag hade hellre hört från väloljad PR-person, som läst in sig på kollektionen och som kan hålla en röd tråd.
Daniel Jag har inga lösningar här och kanske är det ingen som vet vad mode borde vara idag eller hur det borde pratas om. Beskedet från modeveckan i Stockholm tycktes i varje fall vara gedigna, användbara plagg med lång hållbarhet estetiskt, kvalitetsmässigt och produktion. Vilket väl är right up your alley?
Philip Där har du sammanfattningen. Och ja, jag tycker ju detta pekar i en intressant (och bra) riktning. Bara vi också kan få till ett sätt att träffas spontant är jag nöjd.
Daniel Vad är ditt slutliga omdöme om modeveckan och vad kan bli bättre framöver? Kommer den vara digital även efter corona?
Philip Det är för tidigt att sia om vad som kommer att ske efter pandemin. Men, modeveckan var ju digital redan innan, så det benet kommer den nog att fortsätta stå på. Bara inte kläderna försvinner på vägen, det är svårt att se hur ett plagg ser ut på en iPhone-skärm. Det som också måste lösas är ju de där spontana mötena och samtalen man inte hade räknat att hamna i. Alltså, hur man hamnar i dem när man inte kan mötas IRL.
Daniel Slumpmässigt arrangerade chattrum kanske?
Philip Haha, låter som en potentiell mardröm. Kanske bäst att undvika det sociala ett tag till om det är alternativet.
Daniel Björk är chefredaktör för Bon. Philip Warkander är återkommande medarbetare och doktor i modevetenskap.