Moley Talhaoui är självlärd som konstnär, men det har inte hindrat honom från att ställa ut på prestigefyllda gallerier som BEERS och Saatchi Gallery i London. Hans måleri är ibland skissartat och för tankarna till Egon Schiele, andra gånger expressivt och färgstarkt, på ett sätt som har ett släktskap med Jean-Michel Basquiat.

Han är uppvuxen i Stockholm, med två marockanska föräldrar och rötterna i den bergiga Rif-regionen influerar ofta hans skapande. Men mest handlar hans konst om dualitet, om rädsla och andlighet.

Och nu visar han med utställningen RETROINTROSPECTIVE ett antal verk som han skapade före pandemin och som skulle ställas ut för två år sedan, tillsammans med nyare tavlor, skapade under och efter pandemin – ”det som är skapat för framtiden”, som Moley uttrycker det.

Hur började du med konst?

– Jag har målat sen jag var barn så det finns ingen speciellt tidpunkt då jag började med konst, snarare att jag aldrig slutade.

Du arbetar med olika tekniker, ibland collageaktigt, ibland typografiskt, ibland teckning. Vad kan du berätta om det?

– Jag tror att de olika dimensionerna och tekniker ger näring till varandra. Om jag gör för mycket på samma sätt, uppstår en ödesmättad känsla som tenderar att få mitt sökande att stagnera.

Är du en konstnär som arbetar när du får lust, eller schemalagt?

– Schemalagt!

Har du några frågor som du återkommer till i ditt skapande?

– En frågeställning som jag ofta laborerar kring är objektiviteten bakom skönhet och varför vi anser att vissa saker går att kategorisera som vackert och inte.

Andlighet är viktigt i din konst, varför då?

– Kreativitet är andlighet. Att ta något odefinierat och substanslöst, en tanke eller en känsla, som vi sedan materialiserar.

Konflikt är också viktigt, hur samspelar den känslan med det du skapar?

– Konflikt är dualismen. Allt är en fråga så länge jag sträcker mig efter något mer än det jag har. Varje svar blir till en ny fråga för mig. När dessa frågor kolliderar uppstår konflikt och gnistorna av nytt liv.

Hur påverkar din bakgrund dig och din konst?

– Jag är ett eko av min bakgrund, allt jag gör relaterar till vad jag gjort tidigare. Att få vara den jag är just nu utan skuld och att utelämna delar av vart jag kom ifrån, är att hedra min bakgrund. Tänker att allas bakgrund någon gång handlat om överlevnad. Bakgrund är en last och ett stöd, ett hem utan adress och en riktning som pekar bakåt, men leder oss framåt, lika mycket som den är ett medel för att skapa nya, och samtidigt lösa upp gamla konflikter. Att passera aktivism och ett monolitiskt ansvar att representera en kamp, är kampens slutdestination. Att vara i nuet utan att berätta en berättelse som känns självklar, relaterad till min kulturella bakgrund, är frihet.