Facebook Search
  • bon.se

Bon.se

  • KATEGORIER
    • Mode
    • Fråga Modedoktorn
    • Musik
    • Konst
    • Litteratur
    • Skönhet
    • Resor
    • Listor
    • Återblickar
    • Fest
    • Bortom det svenska modeundret
  • KRÖNIKOR
  • MODEVECKOR
    • Stockholm A/W 2019
    • Stockholm S/S 2019
    • Stockholm A/W 2018
    • Stockholm S/S 2018
    • Stockholm A/W 2017
    • Stockholm S/S 2017
    • Stockholm A/W 2016
    • Stockholm S/S 2016
    • Stockholm A/W 2015
    • Stockholm S/S 2015
    • Stockholm A/W 2014
    • Stockholm S/S 2014
    • Stockholm A/W 2013
    • Stockholm S/S 2013
    • Stockholm A/W 2012
    • Stockholm S/S 2012
    • Stockholm A/W 2011
    • Stockholm A/W 2011
    • Stockholm A/W 2010
    • Stockholm A/W 2009
    • Stockholm S/S 2009
    • Stockholm A/W 2008
    • Stockholm S/S 2008
  • MODEBILD
  • ABOUT
    • Contact
    • Studio Bon

Selam Fessahaye – modeveckans bästa visning

Daniel Björk summerar dag två med en enda modeshow.

Text Daniel Björk

Krönika, Mode

Publicerat 31 augusti 2018

Även i augusti 2018 kan man få mail från fotografer som har gjort ett ”Afrika-inspirerat” modereportage som de vill publicera hos Bon. Bilderna visar svarta kvinnor i bastkjol och nakna bröst. Någon av dem bär en skål på huvudet, vissa har mer normala kläder. Jag misstänker att bilderna är gjorda med något slags gott syfte, men de ser ut som bilder från kolonialismens era.

Jag säger som så här: representation är viktigt, men den kan uppenbarligen inte se ut hur som helst. 

Under NK Galan i måndags sa Seinabo Sey i sitt tacktal – hon blev Årets stilikon – att hon hoppades att publiken även nästa år skulle vara lika blandad som den var nu när hon hade tagit med sin posse. Det är en återkommande iakttagelse i Sverige: ju mer exklusivt sammanhanget är desto vitare är det. Det är självklart även en klassfråga, men det är helt enkelt så att det är chockerande hur ofta man kan befinna sig i ett rum där ingen är icke-vit.

Under Selam Fessahayes debut på modeveckan igår slogs jag därför av det faktum att de var de två vita modeller som gick i visningen som kändes som udda fåglar – så snabbt hade blicken vant sig vid att modellerna i övrigt bestod av nästan enbart svarta män och kvinnor. Det var en omvänd upplevelse mot alla de gånger man har suttit på en visning med en mängd vita modeller och en eller två svarta inkvoterade.

Världsstjärnan Seinabo Sey. Fotografi: Beata Cervin.

Det blev också direkt tydligt att det här var modeveckans bästa visning, skapad av en designer som vet hur man gör kläder med impact – för scenen, för klubben, för ”the occasion”. Från tylldrömmar i bjärta färger till transparenta neonoveraller och svart- och guldbroderade boudoiroutfits. En överdimensionerad kostym med ett chockrosa hieroglyftryck fick samsas med klänningar och jackor med överdimensionerade, holografiska paljetter eller beiga, stela, asymmetriska kappor.

”För en gångs skull befinner vi oss i en värld där referenser inte alltid handlar om Martin Margiela, Raf Simons, Phoebe Philo eller Demna Gvasalia.”

Visst fanns det tecken på att det är en ung designer: en skarpare redigering skulle vara bra, några lösa trådar syntes, en kanske något för tydlig koppling till Virgil Ablohs visning för Louis Vuitton fanns i vissa plagg och färgval.

Men det säger också något att det är just Virgil som är referensen. Selam delade scen med Virgil (och Heron Preston) under ett panelsamtal på Space förra året och för en gångs skull befinner vi oss i en värld där referenser inte alltid handlar om Martin Margiela, Raf Simons, Phoebe Philo eller Demna Gvasalia. Eller om vi pratar stilikoner: Rihanna snarare än Michelle Williams.

Den svenska modescenen har ju en förmåga att likrikta sig, bli fixerad vid samma frågor som diskuteras på samma klubbar och i samma lägenheter i innerstan. Under Selams visning kände jag för första gången den här veckan att jag lärde mig något, att jag såg en värld jag inte hade sett många gånger förut. Det underkänner inte de andra talangfulla modeskapare som visat, men det är ett tecken på att det ligger en styrka i att fler röster hörs.

Jag vet bara att jag vill se mer, att jag vill se den här personen utvecklas och pusha sig själv att göra ännu bättre mode.

Så Selam, jag hoppas att du bara kör för du har vinden i ryggen och jag orkar inte få fler mail från fotografer som har gjort ”Afrika-inspirerade” modereportage.

Taggar:

Fashion Week Stockholm S/S 2019, Fashion Week Stockholm vår/sommar 2019, Seinabo Sey, Selam Fessahaye, Virgil Abloh

Mer från Daniel Björk

Chefredaktör Bon

Krönika

Mode är som ett roligt skämt

Vad som hände när jag köpte en ny vinterrock.

Text Daniel Björk

Krönika

Hejdå alla medelmåttiga journalister, skribenter och författare

Den artificiella intelligensen ChatGPT är här för att ta era jobb.

Text Daniel Björk

Mode

Har det virala ögonblicket förstört modet?

Coperni vann modeveckan med en klänning som sprayades direkt på Bella Hadids kropp. Det var lite som att se en presentation av en ny Iphone, tycker Daniel Björk.

Text Daniel Björk

Film

RIP Jean-Luc Godard (1930-2022)

Den franska mästaren som var del av 1960-talets nouvelle vague gjorde en av Daniel Björks favoritfilmer. Här minns han vilket intryck ”Tokstollen” (Pierrot le Fou) gjorde på honom som ung.

Text Daniel Björk

Litteratur

Att säga bög i litterära rum

Kristofer Folkhammar är författaren och kritikern som kanske mer än någon annan personifierar det queera perspektivet i samtidslitteraturen. Denna Pridemånad erbjuder ett samtal med honom exakt vad vi behöver: en avfart från heteronormativitens autobahn.

Text Daniel Björk

Krönika

Vi lever i framtiden, varför klagar ni?

Abba Voyage får recensenter att ropa på äkthet. Men verkligheten är sedan länge överspelad.

Text Daniel Björk