Österrikare som stänger in sina familjer i källare. Miljontals nedladdare som bryter mot lagen. En fullt frisk konststudent på psykakuten. Den samtida kriminalhistorien är mer skruvad, absurd och svårbedömbar än den värsta deckare. Bon samlade några av de senaste årens mest mediala bovar och brottsoffer för ett samtal om bankrån som extremsport, journalister i buskarna, Helges fortsatta mordhot och var gränsen mellan rätt och fel egentligen går.

***

Sigge Har ni dåligt samvete för de brott ni har begått?

Unni De eventuella skuldkänslor jag haft för narkotikabruk har mest varit av kemisk karaktär dagen efter.

Isabella Jag fildelar, men har inte dåligt samvete över det eftersom jag är för fildelning och anser att vi har ett ansvar gentemot alla kulturellt intresserade i samhället att göra musik och filmer tillgängliga för nedladdning.

Isobel Det är narkotikapolitiken som är omoralisk, inte droganvändarna. Jag ser inte heller fildelning som ett brott, utan snarare som en kulturgärning. Jag fildelar faktiskt just nu, hemma, så jag begår ett brott medan jag sitter här.

Sigge [till Liam] Hade du dåligt samvete, på den tiden du var kriminell?

Liam Nej. Att råna någon är som att tävla i någon form av extremsport, som fallskärmshoppning eller dykning. Det ger en tillfällig superkoncentration. Jag insåg att jag gjorde fel först när jag skadade en annan människa och fick ett fängelsestraff. Under fängelsestraffet så kom jag till insikter om livet som förändrade min livsväg radikalt.

Sigge Är någon av er andra dömda för något brott?

Klas Ja. För några år sedan var jag utskickad av Aftonbladet att följa med tre djurrättsaktivister till den kungliga älgjakten i Hunneberg. När vi traskat runt ett tag i skogen gled det upp en piketbuss och slängde in oss i baksätet. Snart satt vi i häktet, i väntan på förhör. Ett halvår senare kom kallelsen till rättegång. I rätten var jag rätt nervig. Åklagaren försökte dumförklara mig, insinuant och jävlig, ställde ledande frågor som jag med darr på rösten besvarade. Jag fick dock till ett riktigt brandtal. ”Vi hade inget uppsåt!” skrek jag. Jag kände själv att jag fick tårar i ögonen av det. Det var svinbra. Djurrättsaktivisterna dömdes. Jag och fotografen friades. Men djurrättsaktivisterna, de idioterna, överklagade. Och Hovrätten dömde oss allihop direkt, på tingsrättens handlingar, utan rättegång. Jag antar att mitt brandtal inte gjorde sig lika bra i notarieskrift.

Sigge [till Isabella] Din blogg granskas just nu, för att det finns misstanke om brott. Hur känns det?

Isabella Det här är tredje gången som Konsumentverket granskar mig. De är oroade, säger de, över att jag skriver så positivt om allting. Allt jag äter, allt jag köper och vart jag än går. Jag vill bara skrika: ”Hallå, det här är Sverige! Jag lever inte i en Bondfilm där Rolex och Coca-Cola ger mig miljoner för att synas på min blogg!” Det är skrattretande, det de håller på med. Det ska bli skönt när det kommer fram att jag har ett fläckfritt bolag, att jag tar min verksamhet seriöst.

Sigge Du tycker inte att du har gjort nåt fel?

Isabella Jag har aldrig haft sponsrade inlägg dolda och fått betalt, som det påståtts. Däremot så anser jag att det borde vara okej. Jag skulle kunna ha en text någonstans precis som i eftertexterna till filmer som säger att det kan förekomma. Men enligt lag skulle inte ens det vara okej eftersom varje produkt måste specificeras. Det märkliga är att jag får ta emot böcker från olika förlag och skriva om dem utan att säga att jag fick boken gratis. Är inte det konstigt? Vad är skillnaden mellan en bok och en läsk?

***

Sigge Vad betyder lagen för er? Har ni respekt för den?

Liam Jag tror att vi alla här är överens om att lagen är god. Om vi brukar den rätt, alltså. Ingen vill ju ha anarki. Det måste vara utgångspunkten, att lagen är god.

Sigge Är den verkligen det, för alla?

Liam Ja. Den kommer ursprungligen från Mose lag.

Klas Stressen över att bryta mot lagen fungerar ju. I alla fall för mig.

Sigge Gäller det även om du är ensam i ett rum och vet att ingen någonsin kommer att veta om att du bröt mot lagen?

Isobel Det är bara att kolla kvällstidningarnas listor över var fartkamerorna är på för att förstå att en rätt stor del av befolkningen kommer att begå brott om de vet att de inte kommer bli påkomna.

Liam Fast visst finns det en nära koppling mellan vår moral och hur lagen ser ut?

Isobel Gör det? Det finns väl massor av brott som en majoritet av befolkningen inte skulle ha något problem med att begå.

Klas Vilka då?

Mårten ”Självtäkt” till exempel. Det tror jag många skulle begå utan ångest: att ta tillbaka sin egen egendom från en tjuv utan att först kontakta polisen. Men det är alltså olagligt. Ser du din stulna cykel parkerad på gatan så får du inte ta den.

Isobel Skattebrott, fildelning, fortkörning, spritsmuggling, hembränning – listan är lång på brott som de flesta människor begår utan dåligt samvete.

Liam Det där är ju falskt. Att leva så. Lagarna finns ju där av en anledning: för att vi ska följa dem.

Mårten De finns för att en majoritet i riksdagen har röstat igenom dem. Men det kan ju vara muppar som sitter där, rent teoretiskt.

Isobel Jag är politisk journalist och kan berätta att många av dem är muppar.

Liam Ni låter som kriminella. Som kriminell tänker man hela tiden så. Man rättfärdigar sina handlingar genom att formulera för sig själv att samhället är skevt, att vuxenvärlden är falsk, och så vidare. Min utveckling började med att jag tänkte så, när jag var ung och kriminell, men har utvecklats till att jag tänker att lagen är god för oss människor. God – från Mose lag.

Mårten För mig har det varit tvärtom. Ju mer jag har arbetat med juridik desto mindre respekt har jag för lagen och desto mer tycker jag att en orättfärdig lag ska man bryta mot.

Sigge Vilka brott blir ni mest upprörda över när ni läser tidningarna eller ser på nyheterna?

Isobel Jag blir ohyggligt mycket mer upprörd över dumhet än över något brott, jag känner ofta att jag vill att dumma mäktiga personer ska dö i tragiska bussolyckor, för att citera Popsicle. Jag blir mer arg över dumhet än att någon Fritzl stänger in sina barn i källaren. Absurt nog.

Mårten [till Isobel] Har inte det att göra med att alla vet att Josef Fritzl har gjort nåt förjävligt, och ingen i hela världen skulle försvara det han har gjort? Medan dumma mäktiga personer har en massa anhängare.

Isobel [Skratt] Ja, exakt så är det. Fritzl har inga anhängare och därför känns han harmlös. Att Fritzl är galen vet alla, medan Liza Marklund faktiskt lyckas lura massor av människor när hon sitter och ljuger eller skriver korkade krönikor.

Mårten Som jurist blir man sällan arg över brott, för man är så luttrad. Jag blir aldrig upprörd. Möjligen av folkmord.

Isabella Jag blir upprörd över det som mina läsare blir upprörda över. Jag anpassar mina känslor efter deras. Eftersom mina läsare är 16-åriga tjejer finns det ingen poäng i att bli upprörd över att någon rik person fått en stor bonus, för de bryr sig inte om det. Däremot får jag jätterespons när jag skriver om Carolina Gynnings vikthets.

Sigge Vad känner ni när ni ser bilder på Josef Fritzl? Vrede, empati? Ingenting?

Liam Jag tror att han är gravt psykiskt sjuk.

Sigge Så du tycker synd om honom?

Liam Nej, inte alls.

Åsa Jag gillar inte att det finns folk som tycker synd om honom. De borde fråga sig själva: Om det var du som var född i källaren, hur skulle du känna inför allt då? Om det var du som var dottern. Hur skulle du känna inför allt då?

Sigge Men om det var du som var Fritzl, hur skulle du känna inför allt då?

Åsa Då skulle jag sett till att jag blev inspärrad, så att jag inte skulle kunna begå brottet.

Sigge Vi vet inte om Fritzl upplevde att han begick ett brott.

Åsa Jag säger bara att vi inte får glorifiera brottsutövaren.

Isobel Har någon försökt att glorifiera Fritzl?

Sigge [till Åsa] Men jag vill fråga dig igen: Känslan, när du ser honom. Vad känner du

Åsa Känslan… [Tystnad. Sluter ögonen.] Jag tänker på hans dotter. Jag tänker på hans barn. Jag tänker på alla de artiklar som kommer att skrivas om dem. Och så tänker jag: Må han få sitt straff.

Sigge Menar du sitt straff på jorden – eller sen?

Åsa Det är upp till Gud vad som händer sen. [Tystnad.]

Sigge [till Åsa] Men är du arg på Fritzl?

Liam Vilken underbar fråga.

Åsa Jag är arg på honom. Och jag tycker oerhört synd om hans fru.

Isobel Gud vad intressant att du säger så, för jag tycker tvärtom. Jag är mycket mer arg på Fritzls fru än på Fritzl själv. Fritzl själv är ju uppenbarligen så djupt störd att jag omöjligt kan bli arg på honom, men de andra däremot, som ju måste ha förstått vad som försiggick men som ändå inte gjorde nåt, dem hatar jag.

Åsa Precis så där sa de om mig också. Att jag borde ha förstått vad… vad Helge höll på med. Jag blev ju anklagad för att jag inte hade sett nånting. Så jag känner med Fritzls fru och grannarna, för jag vet hur lätt man kan bli manipulerad av människor som är farliga. Jag vill att vi ska kunna säga så. De är farliga. Farliga män. Hitler, Fritzl, Fossmo. Farliga människor.

Sigge Kan du inte se sjuåringen i dem, om än bara för ett ögonblick?

Åsa Jag vet inte. [Tystnad.] Förlåt. Jag blir lite känslomässig här. Jag är oerhört partisk förstås. Jag ber om ursäkt för det. Jag kanske blir lite kategorisk här. Förlåt. Men jag har ju utsatts för ett brott. Av Helge alltså.

Sigge Låt oss ta Helge som exempel, om du inte har nåt emot det. Kommer du nånsin kunna se på honom i ett försonande ljus?

Åsa Inte ett ögonblick. Jag levde med honom. Jag vägrar att teoretisera om honom.

Mårten Det hedrar dig att du inte vill psykoanalysera Helge Fossmo.

Åsa Jag har inget svar.

Liam Det finns ett svar. Och det svaret är: Det finns ondska. Den finns i vår värld, och ju mer hemskheter vi är med om i vår barndom desto mer öppna är vi för att bli smittade av den. Det är vetenskapligt bevisat.

Unni Och vi måste bejaka att vissa av dessa personer är körda. De kommer aldrig att botas, och detta måste vi våga säga. De är förstörda, och vad ska vi rädda där? De är sjunkna skepp.

***

Sigge [till Unni] Du skrev en själv­biografisk bok ur brottsoffrets perspektiv.

Unni Ja, jag hävdade rätten att berätta min historia. En rätt som jag tycker alla brottsoffer ska ha. Jag kallar mig för övrigt inte offer. Jag kallar mig överlevare.

Sigge Vad handlar boken om?
UNNI: Den beskriver hur jag lät mig malas ner till aska i kärlekens namn och varför jag betalade ett så ofattbart pris för ett dödsdömt projekt. Jag grävde i såren medan de gapade vidöppet och skrev med mitt eget blod.

Sigge När insåg du att du var utsatt för nåt kriminellt?

Unni Vid det första övergreppet; jag höll ju föredrag om sexualiserat våld på den tiden.[Tystnad.] Men jag ville älska honom frisk för att byta skammen i triumf.

Sigge Vad sa du till folk som menade att det var fel av dig att släppa boken, eftersom förövaren dömts i domstol och sonat sitt brott?

Unni Jag sa att om vi ska få bukt med sexuellt våld mot kvinnor så är det viktigt att den typen av brott ska få starkare sociala konsekvenser. Därför ville jag att läsarna till exempel skulle fråga sig själva om det var lämpligt att den här förövaren är litterär agent åt kvinnliga författare som är emot kvinnovåld. Jag menar, att Liza Marklund väljer den här personen som sin företrädare – det är inte bra. Lika lite som det är bra att en pedofil jobbar på dagis.

Sigge Blev effekten av boken som du ville att den skulle bli?

Unni Jag vet inte. En sak som jag har insett under den här processen är att det är förvånansvärt få som tar ställning. Det är bara 15 procent av alla människor som styrs av principer, resten är till salu. Så är det ju tyvärr.

Sigge Hur vet du att det just är 15 procent?

Unni Det har konstaterats i krig, när soldater uppmanas att våldta kvinnor, så är det just 15 procent som säger nej, trots att de riskerar att straffas för det.

Isabella Det där med rätten att berätta känner jag igen från när jag valde att berätta på min blogg om de sexuella övergrepp jag utsattes för förra sommaren. Istället för att diskutera brottet så ville media då diskutera mitt val att berätta. Alla intervjuer började så: ”Hur vågar du berätta? Varför berättar du?” I stället för att diskutera att de här övergreppen sker.

Unni Det var snuskigt det media gjorde då. Jag kommer ihåg detta.

Åsa Ja. Usch. Allt som har med brott och straff att göra borde hållas borta från media helt. Skötas mer diskret.

Klas Men om någon begår fruktansvärda brott. Det är klart att vi måste försöka förklara varför.

Sigge [till Klas] Finns det något forum på en kvällstidning där ni diskuterar hur ni ska agera?

Klas Ja, vi diskuterar det hela tiden på redaktionen. Senast nu när en av våra fotografer hoppade fram bakom en buske i Arboga och fotade mamman till de döda barnen, och hon blev väldigt chockad. Han blev avstängd efter det.

Sigge Men hur hamnar man ens i den situationen att man står i en buske, redo att hoppa fram?

Åsa Hela svenska pressen satt i våra buskar, när drevet gick mot oss.

Mårten Jag tycker ju att när man ärekränker någon i en tidning så ska man betala allt man har tjänat på det till offret. Att man helt enkelt får uppskatta skäligen hur mycket man tjänat på att ljuga om Persbrandt på löpet, och sen ge honom de miljonerna. Persbrandt borde fått 20-30 miljoner.

Åsa Det låter som en dröm tycker jag.

Klas Tjänade Expressen 20-30 miljoner på det löpet?!

Mårten Jag läste en uppskattning i den storleksordningen i Dagens Media.

Liam Ibland kan det vara bra för alla att sitta på de anklagades bänk. Jag har själv – på grund av min tid som kriminell – träffat livstidsdömda fångar och sett deras tårar, sett deras ångest, och det är en bild som aldrig visas i media. När man själv är anklagad tvingas man tänka sig in i andra anklagades situation.

Sigge [till Klas] Har du haft ångest över en artikel? Vaknat upp och haft ångest, känt att du gjort fel?

Klas Det finns vissa situationer som varit mer ångestfyllda än andra. Som när man drog upp till Skansen under de värsta Berghagen-åren. Då visste man att det förväntades löp. Uppförstorade detaljer. Och när vi höll på som mest med Vem vill bli miljonär? och man skulle jabba fram nån blackout på en stackars undersköterska från Skene. Och Melodifestivalen så klart. Jag minns en gång när jag gjort en jätteintervju med Ola Lindholm som då var en av tre programledare. Jag valde helt medvetet att skriva en artikel utifrån det faktum att han erkände att han tidigare tyckt att Melodifestivalen varit töntigt och att hans polare inte kunde fatta att han nu ledde skiten, fast detta kanske var 30 sekunder av den timmeslånga intervjun. Redan när jag skrev knäcket fattade jag att han skulle bli sjukt besviken. Och mycket riktigt så ringde han vid 9 på morgonen dagen efter. Tidningen hade kört stenhårt på: ”Ola Lindholm: Melodifestivalen är skit”, typ. ”Jag kommer aldrig att prata med dig igen, ditt as!” skrek han. Jag förstod honom, och hade en del ångest – men jag tycker nog att jag gjorde rätt. Det var den bästa vinkeln.

Åsa [till Klas och Isobel] Får jag fråga er som jobbar på kvällstidning en sak, för min egen personliga hälsas skull?

Isobel Ja.

Åsa Händer det att ni ibland skriver nåt och sen inser att det inte stämde? [Tystnad.]

Klas Ja, det är klart att det händer, att det kommer fram att nåt var fel. Men då rättar man ju det.

Åsa Min erfarenhet är att det är omöjligt att få in en rättelse. Det skrevs felaktigheter och löpsedlar om mig i ett år. Jag har bett er att ta in rättelser, men det har aldrig lyckats.

Isobel Min erfarenhet är tyvärr också den att det är jävligt snålt med rättelser, när det visar sig att vi har fel. Jag har till och med haft svårt att få in rättelser till felaktigheter som jag själv skrivit.

Åsa Jag levde ju i ett år, med… Det var absurda påståenden. Jag hade sex på mötena, framför barna, sa ni. Och sen: Inte en enda rättelse, inte en ursäkt. Inser ni hur mycket pengar man tjänade på mig? På ett år skrevs det 75 000 artiklar om mig.

Klas Men hur gick du tillväga? PO-anmälde du?

Åsa Jag har gjort allt.

Unni Det går inte att vinna. Det går inte att stämma stora tidningar och förlag, det gör ingen, för det är omöjligt att vinna.

Mårten Jag har varit med och stämt tre på kort tid och vunnit över två. [Till Åsa:] Ring mig i morgon, så stämmer vi dem. Om det du säger är riktigt så skulle jag bedöma dina chanser att vinna som goda. Ring mig.

Åsa Jag orkar inte. Att jag inte tagit livet av mig har bara att göra med att jag har en tro som inte mördar. Förlåt. Nu blir jag igen så här personligt berörd. Förlåt mig.

Sigge Det är okej.

Åsa Numera ringer jag direkt till Olof Brundin [f d andreredaktör på Aftonbladet]. Han och jag har en bra kontakt nu. För han säger till mig att: ”Det blev så fel med dig.” Så han har tagit sig an mig. Jag ringer honom direkt. Men så ska det ju inte vara, att man ska behöva ringa en av cheferna.

Sigge Är det värre att bli straffad av media än av det juridiska systemet?

Alla Ja!

Sigge Det skulle vara intressant att höra lite om olika situationer i vardagen då ni är moraliskt osäkra på hur ni ska agera.

Isobel Häromdagen frågade jag mig själv: Är det okej att vilja kasta ut sin unge genom fönstret så länge man inte gör det?

Unni [till Isobel] Allt som man tänker, men inte gör, är okej.

Mårten För oss runt det här bordet så är yrkesmoralen ovanligt viktig. Vi måste ha nån slags konsekvent moralisk modell för att överleva i våra yrken.

Liam Och den modellen är sanningen.

[Tystnad.]

Liam Att vara sanna mot oss själva. Det är det viktigaste. Om man bara är ärlig mot sig själv så går allt bra.

Isobel Det är vedervärdigt att vara ärlig hela tiden. Och elakt mot dem som utsätts för det.

Liam Du har fel. Titta bara på det här med otrohet, vilken skada det gör. Normerna har förändrats. I dag är det en trend, verkar det som, att vara oärliga mot varandra.

Sigge Vad beror det på?

Liam Att den moderna människan har ett stort ego. Att bekräftelse är viktigare än familjen.

Klas Är du kristen?

Liam Ja. Jag är kristen. Och jag upplever att otrohet är lika stötande som misshandel.

Isabella För mig är ärlighet jättesvårt. Det är jätteabstrakt. Vad är det?

Sigge [till Liam] Tvivlar aldrig du på vilken röst det är inom dig som talar till dig just nu, och hur ärlig den är? Ingen människa har ju full insikt i de drivkrafter som är i rörelse inne i en.

Liam Jo, det har man. Om man ska hårdra det så är det så här: Allt det man inte tjänar pengar på, det gör man för andra. Allt man tjänar pengar på gör man för sig själv.

Sigge Så när man onanerar så gör man det för andra?

Liam [Skrattar.] Det där ska du ta med i artikeln. Att du sa så där. Om du är ärlig.

Åsa För mig är det främmande att ens tänka på att ljuga. Jag har inte det begreppet i mig alltså. Däremot kan man ju vara tyst ibland, för att inte såra någon.

Liam Jag ljuger aldrig för någon människa. Det klargjorde jag från början, för flickvännen: Jag kommer aldrig att ljuga för dig.

Klas Är inte det jobbigt?

Liam Varför skulle det vara jobbigt?

Klas Det låter oerhört jobbigt.

Unni Vi människor ljuger sju, åtta gånger om dagen. Det är bevisat.

Liam Jag har inte ljugit i kväll. Inte en enda gång.

Åsa För mig är det annorlunda än för er. Jag tror nämligen att Gud hör allt jag tänker. Så jag kan inte förvränga de tankarna när jag sen talar. Det är mot honom jag måste vara ärlig i första hand, inte mot er.

Klas Vet du alltid vad Gud tycker, i alla frågor?

Åsa [Skratt] Nej.

Sigge [till Åsa] I vilken utsträckning söker du moralisk vägledning i Gud, i vardagen?

Åsa Hans vilja finns i mitt tankesystem. Den är min moral. Om jag möter nån som jag skulle vilja spöa, till exempel, så sker det en snabb kommunikation mellan oss, där han avråder mig från att göra det.

Klas Vem har du velat spöa?

Åsa Det är många jag velat spöa. [Skratt]

Isabella Förra året så var det en psykiskt sjuk man som förföljde mig genom bloggen, och som skickade brev, och var besatt av mig. Så till slut la jag upp en bild på honom i bloggen, och berättade vad han hade gjort.

Sigge Frågade du nån innan?

Isabella Ja, min pappa, som är jurist. Han sa: ”Gör vad du vill.” Så jag gjorde det. För jag tänkte att jag räddar unga tjejer från att lockas att gå hem med den här psyksjuke mannen. Men det här var fel av mig, har jag förstått efteråt. Så gör man inte.

Åsa Men var det verkligen fel? Jag menar, om du hade gått till polisen hade ju ingenting hänt.

Mårten Inte nu, men kanske i framtiden. Det ligger nämligen ett förslag nu om att kriminalisera stalkning. Även så kallad grooming, att förleda barn på nätet i sexuella syften, kan bli olagligt.

Isobel Ja, det kan bli olagligt att planera en sexuell kontakt med en minderåring, även om den sen aldrig sker. Ett tankeförbud, i någon mån.

Isabella Det låter konstigt.

Sigge Vad tycker ni om det svenska straffsystemet?

Mårten Jag tycker det fungerar bra, men inte för att det avskräcker folk från att begå brott, utan för att det ger brottslingar de straff som de förtjänar. Många tycks tycka att vi ska ha straff för att man ska minska den totala mängden lidande i samhället, men det tycker inte jag. Jag tycker att vi ska ha straff för att den som begått ett brott förtjänar ett straff, rent moraliskt.

Isobel Hur tänker du nu?

Mårten Jag tänker en klassisk retributionstanke: Vissa handlingar förtjänar ett straff. Detta är inte en populär åsikt i Sverige, men jag tror inte att jag är ensam om den. Jag menar: Om din femåring spöar sin tvåårige lillebror, och han blir bestraffad med mindre lördagsgodis – så gör du ju detta primärt för att du vill straffa honom, eller hur? Inte för att du vill avskräcka honom från att slåss i framtiden. Du vill att han ska få ett straff helt enkelt. Så vill jag att samhället ska agera också.

Åsa  Det viktigaste är bara att den här fången inte ska få vara en tv-stjärna, inifrån fängelset. Jag menar… [Tystnad.] Den här… mannen… har ju fått fortsätta sitt brott, i media. Han får fortsätta att kränka oss, i tv och i böcker.

Unni Det är fruktansvärt. Det som hänt dig. Att bli medialt villebråd på det där sättet.

Åsa Han hann aldrig mörda mig då, men han gör det idag – genom professorer, genom psykoterapeuter – som han bjuder in och som hjälper honom förverkliga sitt brott. Det är min verklighet idag. Jag är inte mördad än, men jag lever med hotet, att jag inte vet vem som fullföljer hans brott. Han har lejt människor förut, för att mörda. Han kan göra det igen. Han kan manipulera igen.

Klas Fast det finns ju risker med att förbjuda brottslingar från att tala med media.

Liam Risken att ni skulle sälja färre lösnummer?

Isobel Det vore ju förfärligt att förbjuda dömda brottslingar från att uttala sig. Inte minst för att rättssamhället ibland gör fel. Att få upp sin sak i media kan ju ofta vara en oskyldigt dömds enda chans att få resning.

Unni Men tänk på de anhöriga. Tänk när allt som hänt är så färskt att inte ens liken hunnit kallna. Ska brottslingarna få sitta i tv då, och kränka brottsoffren igen?

Liam En gång när jag sökte upp ett av mina brottsoffer för att be om ursäkt, så blev hon arg på mig, och upplevde det som en kränkning att jag ringde upp henne.

Åsa Det förstår jag.

Isabella Jag har varit med om det där också. Jag var ju en riktig mobbare när jag var yngre. Jag mobbade en tjej så hon fick byta skola. Jag fick med mig hela klassen. Och när jag sedan skrev ett brev till henne tre år senare för att be om ursäkt, så blev hon arg. Hennes föräldrar ringde upp mig och sa att de inte ville ha min ursäkt, de ville inte ha mitt brev. Och de hade rätt. Det var för min egen skull som jag skrev brevet.

Åsa Hur kändes det för dig då, att inte bli förlåten?

Isabella Jag förstod henne. För om jag var henne så skulle jag inte förlåta mig själv.

Sigge Har du förlåtit dig själv?

Isabella Ja, för barn är ju såna, barn är ju elaka.

Sigge [till Liam] Hur är det att sitta i svenskt fängelse?

Liam En fängelsevistelse blir vad man gör den till. Den kan bli en ögonöppnare eller en förlorad tid. Det är något som man väljer själv. Jag tror på en andra chans i livet för alla som misslyckats så fundamentalt. Jag har fått den – eftersom jag kunnat skriva böcker och göra nya filmer. En ny chans leder till ett bättre samhälle där människor inte förlorar sig själva, sitt hopp och sin framtidstro.

Sigge Är du frälst?

Liam Frälsningen är något varje människa väljer i varje ögonblick. Jag ser frälsningen som den största kärleksgåvan till människan. Och det hela handlar om något så enkelt som att välja att tro. En tro styrker varje människa och generar en frid på insidan som inte kan hittas annars.

Sigge Hur engagerade är ni i att folk omkring er ska leva ett annat liv, ett i era ögon bättre liv?

Liam Bra fråga. Det där – det där är en skitbra fråga. [Tystnad.] Men den är svår att svara på.

Isobel Jag är uttalat oengagerad. Folk får göra som de vill.

Isabella  Jag är väldigt engagerad. Jag tycker alltid att folk ska förändra sina liv. Jag vill att alla ska tycka och tänka som jag gör. Om någon står och röker på en busshållplats så kan det hända att jag vänder mig mot den personen och säger: ”Jag tycker det är väldigt äckligt att du röker!” Men jag brukar skylla sånt på att jag är tonåring. För som tonåring får man se världen i svart och vitt.

Åsa ]till Isabella] Jag har blivit anklagad för att vara en järnhand som vill styra människor åt olika håll – men jag skulle aldrig göra som du, att säga till någon att det är äckligt att röka. Det finns människor som beter sig konstigt, men jag måste acceptera det.

Sigge Lyckas du med det?

Åsa Ja, för jag tänker att jag måste förstå dem. Jag tänker att det är allas vår skyldighet att förstå varför folk gör det som de gör.

Sigge Men nyss sa du att du tycker att det finns en överdriven vilja i samhället att förstå brottslingar.

Åsa Ja, men det är bara för att jag har en personlig erfarenhet av en viss händelse. Det är… personligt.

Sigge Finns det nåt ni fortsätter att göra, fast ni vet att det är fel?

Unni Mitt stora brott är fåfängan. Den har stått i vägen för mig hela mitt liv. Jag tackar ja till saker som jag egentligen inte vill vara med på. Spökar ut mig, blir fotograferad, och sen känner jag mig äcklig efteråt.

Isabella  Jag har också problem med det där, eftersom jag har skapat en karaktär –
BLONDINBELLA – som är otroligt fåfäng. Hon finns i mig. Hon är min ytliga sida. Men samtidigt så spyr jag på henne ibland. Jag vill ju bli advokat. Om det inte var för henne skulle jag kanske vara ordförande för MUF, till exempel. Men hon sätter krokben för mig. Hon tackade ja till Let’s Dance.

Isobel Men hur lever du ditt liv inne i den här konstiga idén om vad Blondinbella ska vara? Du är ju bara 18 år. Känner du inte att du vill stänga av allt?

Isabella Jag har varit aktiv i MUF sen jag var 13, så det är klart att jag är frustrerad över att inte kunna göra henne till ett språkrör för min politiska ståndpunkt, utan att jag tvingas fokusera på tips om läppglans hela tiden. Så visst, jag kan känna ibland att jag har växt ifrån henne lite.

Åsa Jag har också ett behov av att nå ut med mina åsikter. Men det är inte fåfänga. Jag har inte valt att vara med i media.

Mårten Men du har valt att vara med här i dag.

Åsa Jag har tackat ja, men jag har inte aktivt sökt mig hit. Jag tackade ja bara. Jag vill berätta min berättelse.

Isobel Ett revanschbehov?

Åsa Ja, jag kommer inte ge mig. Jag har fått mordhot och allt. Men de kan inte tysta mig.

***

NAMN Liam Norberg
ÅLDER 39
BOR Stockholm
YRKE Skådespelare, författare, regissör
AKTUELL MED Självbiografin Insidan – brotten, pengarna, tiden (Norstedts). Regisserat spelfilmen Memo samt producerat Fightlife, ”en drama-dokumentär som utspelar sig på tre olika kontinenter”.
BEGÅNGNA BROTT ”Somewhere over the rainbow…” (Misshandel, skadegörelse. Dömd för ett flertal rån.)

Liam Norberg blev som tonåring svensk och nordisk mästare i taekwondo och tillhör den första generationen svenska graffitimålare. 1987 debuterade han som skådespelare i filmen Stockholmsnatt, men blev snart tungt kriminell.

1990 deltog Liam Norberg i den så kallade ”930-miljonerskuppen”, det största värdetransportrånet i svensk brottshistoria. Han häktades tre år senare, samtidigt som han slog igenom som huvudrolls-innehavare i filmen Sökarna. 1996 dömdes han till tio års fängelse.

Den stora vändpunkten för Liam Norberg kom emellertid på betonggolvet
i en cell på Kronobergshäktet, när han mötte – och fick förlåtelse av – Gud. Under fängelsevistelsen skrev han flera diktsamlingar, en pjäs, ett filmmanus och målade en mängd tavlor. Sedan han släpptes 1999 har han rest runt i Sverige och föreläst om sitt livs historia.

***

NAMN Isabella Löwengrip
ÅLDER 18 år
BOR Stockholm, Östermalm
YRKE Entreprenör, student
AKTUELL MED Bloggen Blondinbella.se samt klädkollektionen Classified
BEGÅNGNA BROTT ”Urkundsförfalskning, fildelning, förtal. Och så har jag plankat en del och hängde med ett gäng som klottrade när vi var yngre. Inte dömd för nåt.”

Med över 300 000 unika besökare i veckan är Blondinbella Sveriges största blogg. Förutom att blogga går Isabella Löwengrip på gymnasiet och är politiskt aktiv inom MUF. I juni 2008 startade hon nätbutiken Bellme och tidigare i år deltog hon i TV4:s Let’s Dance.

2007 blev bloggens potentiella årsomsättning värderad till fem miljoner kronor av Veckans affärer. Samma år startade hennes pappa företaget Blondinbella AB, med styrelseordförande Johan Kinnander, tidigare vd för Google Sverige. När Isabella förra året fyllde 18 tog hon över rollen som vd för företaget. I september 2008 framgick i en artikel i Dagens Media att det går att köpa inlägg på Blondinbella.se, och just nu utreder Konsumentverket om detta strider mot marknadsföringslagen.

***

NAMN Unni Drougge
ÅLDER 53
BOR Stockholm, Söder
YRKE Författare
AKTUELL MED Lansering av Boven i mitt drama kallas kärlek som ljudfil för fri
nedladdning på Pirate Bay ”som en protest mot Ipredlagen och deras förespråkare”.
BEGÅNGNA BROTT ”Smärre narkotikaförseelser med avseende på eget bruk, dårskap i trafiken, snatteri, falskt pressleg, fildelning. Jag dömdes för ‘bedrägligt beteende‘ när jag tjuvåkte på spårvagnen i Göteborg på sjuttiotalet, och jag torskade på snatteri i samma hellhole.”

Unni Drougge debuterade som författare 1994 och har sedan dess släppt nio romaner. Hon var tidigare gift med Slitz-grundaren Mats Drougge, som hon även drev tidningen tillsammans med. De har fem barn ihop.

Hösten 2007 kom Unni Drougges mest uppmärksammade roman, Boven i mitt drama kallas kärlek, en självbiografisk berättelse om hennes förhållande med den 19 år yngre Niclas Salomonsson.

Salomonsson hade dömts för ett fall av misshandel mot henne 2001, men i boken avslöjade Drougge att misshandeln varit både psykisk och fysisk och pågått i flera år. Salomonsson var vid tidpunkten en av Sveriges mest framgångsrika litterära agenter och när boken kom valde flera författare att lämna hans stall för att markera sitt avståndstagande. Jan Guillou, en av Salomonssons författare, försvarade honom dock, och kallade Unni Drougges berättelse för förtal.

För ett år sedan fick Liza Marklund hård kritik från många håll när hon oväntat valde Niclas Salomonsson som sin agent, trots att hon länge engagerat sig mot kvinnomisshandel.

***

NAMN Åsa M Waldau

ÅLDER 43
BOR Knutby
YRKE Pastor
AKTUELL MED Boken Kristi brud – vem kan man lita på?
BEGÅNGNA BROTT ”Fortkörningsböter”

Åsa Waldau var pastor i Knutby när hennes syster Alexandra Fossmo mördades i januari 2004. Medias besatthet vid mordet inleddes när det avslöjades att mordoffrets make, pastor Helge Fossmo, och hans älskarinna (känd som ”barnflickan”), misstänktes för brottet och att samtliga inblandade var medlemmar i samma pingstförsamling. I de tusentals kvällstidningsartiklar som publicerades under 2004 tecknades en bild av en församling med stark styrning, och av Helge Fossmo som en karismatisk och sexuellt promiskuös ledare med en nära relation med pastorskollegan Åsa Waldau, som i media kom att kallas ”Kristi brud”.

I rättegången som följde fälldes Fossmo för anstiftan till mordet på Alexandra Fossmo och dömdes till livstids fängelse. Barnflickan dömdes till rättspsykiatrisk vård för mord och mordförsök.

Åsa Waldau bor kvar i Knutby och har grundat ett spa som drivs av församlingen. 2005 släppte hon albumet Mitt hjärta och 2007 kom självbiografin Kristi brud – vem kan man lita på? på Bert Karlssons förlag Heja Sverige.

***

 

NAMN Mårten Schultz
ÅLDER 35
BOR Solna
YRKE Docent, jur. dr., föreläsare i kategorin light legal entertainment
AKTUELL MED Boken Kränkning (Jure Förlag), bloggen martenschultz.wordpress.com, och som ledamot i Brottsskadenämnden
BEGÅNGNA BROTT ”Skadegörelse (graffiti) och urkundsförfalskning. Inte dömd för nåt.”

Mårten Schultz arbetar som forskare och lärare i juridik. Han är verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law och är expert på förmögenhetsrättsliga ämnen i allmänhet och skadeståndsrätt och obehörig vinst i synnerhet. Han driver även Sveriges största juridikblogg.

***

NAMN Isobel Hadley-Kamptz

ÅLDER 32
BOR Stockholm
YRKE Författare och skribent
AKTUELL MED ”Den ständigt pågående kampen mot övervakningssamhället.”
BEGÅNGNA BROTT ”Narkotikainnehav, -bruk och -spridning, fortkörning, körning utan körkort, fildelning, langning av såväl legal som illegal alkohol, svartarbete, köp av svarta tjänster, brott mot PUL, dataintrång. Inte dömd för nåt.”

Isobel Hadley-Kamptz skriver regelbundet på Expressens kultur- och ledarsidor. Hon är tack vare bloggen Isobels verkstad ett tungt namn i bloggvärlden och har där hyllats som ”internetideolog” för sina kritiska artiklar om FRA och Ipred. Hon har även skrivit uppmärksammade texter om svensk narkotikapolitik och om Pirate Bay-rättegången.

2006 kom hennes debutroman Jag går bara ut en stund, en uttalat självbiografisk berättelse om en sen abort av ett dödsdömt foster.

***

NAMN Klas Lindberg
ÅLDER 33
BOR Stockholm
YRKE Journalist
AKTUELL MED Nöjeschef Aftonbladet
BEGÅNGNA BROTT ”Snatteri, stöld, förfalskning. Dömd för brott mot ordningslagen.”

Klas Lindberg är nytillträdd nöjeschef på Aftonbladet. Han har humorbloggat på 1000 apor och är gift med tv-program-ledaren Josefine Sundström.